RSS

Kategoriarkiv: Träning

Favvokategorin. Denna skall vara tänkt att vara den största kategorin. Här tar jag upp allt om min träning och min syn på träning. Det är ju trots allt en träningsblogg i botten…

Årskrönika 2020

Året kan sammanfattas med ett enda ord: CORONA. 2020 är året gud glömde. Detta år är för mig endast ett transportår till 2021. Då ska det äntligen bli pension.

Januari

Inför detta år hade jag inga större förhoppningar, utan gick in i 2020 helt förutsättningslöst men ändå med en positiv känsla eftersom jag var fri från jobbet (för alltid). Att detta år skulle bli året som Gud glömde visste jag inte då, inte heller att året skulle bli så totalt bortkastat.

Det glimtade till i nyhetsflödet om någon ny influensa som brutit ut i Kina, man pratade om Corona. Här i Sverige ryckte vi på axlarna och fortsatte som vanligt. För min del innebar detta ölbryggning, träning och inte minst lite bus med barnbarn. Bland annat var jag i Nolhaga och badade med Vera och Malva och tackade samtidigt min goda fysik för detta.

Det var även uppföljning av min femte hjärtablation som jag gjorde i november året innan med de klassiska ingredienserna som blodprov och långtids-EKG. Mina träningspass på Improve är milt uttryckt mycket tuffa. Det första fallet i Sverige rapporterades den 31 januari.

Februari

Startade månaden med sömnproblem som dock visade sig vara tillfälligt. Det blev en träff och ett par öl på O’Learys med äldste sonen som glatt meddelade att han skulle bli pappa. Barnbarn nr 7 var alltså under produktion.  I övrigt var det träning och ölbryggning som gällde. Vid ett tillfälle blev det dramatiskt då jag var i garaget och bryggde tillsammans med Robert. Ett galler i mäsktunnan tippade och all malt åkte rätt ut i koket. En snabb räddningsaktion där fyra pers var inblandade redde dock ut det hela och jag kunde rädda den bryggningen och ölet – The Trapped Cat Conspiracy IPA – visade sig bli en klar succé.

Det kom fler och fler nyheter om det där kinesiska coronaviruset. Flera varningssignaler kom denna månad. Flera nya fall rapporteras in i slutet av månaden. Under februari insåg jag att detta kommer att bli riktigt omfattande, men hur omfattande kunde jag ännu i min vildaste fantasi inte föreställa mig.

Mars

Nu jävlar så brakar det loss. Den 6 mars bekräftades inhemsk smitt spridning och det första dödsfallet i Corona i Sverige rapporteras den 11 mars. Under denna månad faller hela samhället Sverige sönder. Innan månaden är slut hade WHO klassat Corona eller covid 19 som det numera kallas som en pandemi. Länder stänger ner sina samhällen totalt. I Sverige införs restriktion som reseavrådan och den 29 mars trädde ett förbud mot folksamlingar och sammankomster på mer än 50 personer i offentliga tillställningar. Från och med denna månad kommer inget att vara sig likt.

Jag startade månaden med en Vasaloppsspinning. Denna månad så döptes lilla Ida (nr 6) och de andra barnbarnen svarade för ett riktigt röj i den kyrkan. Vilken underhållning. Carina och jag var inne på Hemtex och köpte varsitt tyngdtäcke. Ett av de absolut bästa köp jag har gjort och kan inte vara utan det. Tyngdtäcket är oustanding och på en vecka kunde jag sluta upp med insomningstabletter.

Hemma inleder vi en ”karantän light” vilket innebär att vi drar ner på sociala kontakter och besöker butiker sparsamt. Vi var på konsert den 5 mars på Partille Arena och lyssnade/tittade på Simple Minds. Det var väl vår sista konsert detta år. Jag hade bokat biljetter till Deep Purple, Rammstein och Harlem Globetrotters. Dessa har nu blivit flyttade till 2021 precis som alla andra evenemang. Carina slutar åka kollektivt och tar istället bil till jobbet. Under en och samma månad gick Sverige från ett normalt samhälle till ett samhälle med restriktioner och rekommendationer. En hamstringsvåg bröt ut. Helt plötsligt gapade hyllorna i matvaruaffärerna, speciellt basvaror som ris. Mer anmärkningsvärt var den hysteriska hamstringen av toalettpapper. Här insåg jag att vi får dras med detta en bit in på nästa år i bästa fall och i skrivande stund har jag tyvärr rätt. Jag var på Östra sjukhuset för att lämna blodprov och ta EKG och stället hade förvandlats till ett fort. Bara de som hade kallelse släpptes in. Utanför sjukhuset hade ett fältsjukhus byggts upp. På Improve har vi seniorer bytt ut inomhuspassen till cirkelträning utomhus och långpromenader på fredagarna.

April

Månaden inleddes med att jag blev formellt friskskriven från min senaste operation. Jag var på Ölkompaniet och hamstrade malt (just in case). Carina och jag drar ner ganska mycket på sociala kontakter. Dagen efter min födelsedag strålade Robert och jag samman i garaget för en bryggning och vi vet inte när det kans ske nästa gång. Det blev även årspremiär för att brygga öl ute på terrassen. Robert hade svetsat ihop ett stativ till mina två mottrycksfyllare och nu har jag byggt ihop den. Jag ska flaska lite mer av min öl och inte bara lägga på fat.

Coronan härjar för fulla segel och allvaret i detta har nog börjat sjunka in hos gemene man. Smitta och dödsfall har börjat skena.

Maj

Bryggning och träning fortgår. Mycket träning sker utomhus. Jag har varit nere i garaget och hämtat hem mitt bryggverk och lakkärlet och slipper därmed att jiddra med kastrulle och mäskkärl. Bryggning med Grainfather (bryggverket) går nu betydligt smidigare. För att möta sommaren, få lite skugga på terrassen och minska hettan inomhus köpte vi en pergola. En stor rackare på 4 x 3 m. Det hela var ett jättemekano. Robert hjälpte mig att köra hem det och paketet var så stort att det inte gick in i hissen. Vi fick öppna paketet och plocka in delarna en och en. Jag lyckades på egen hand montera pergolan och det var en utmaning i sig.

Jag startade upp en Facebooksida – Bryggeri Albert Leopold – uppkallat efter min Farfar. Dessutom fick jag hem 6 st specialgraverade ölglas med bryggerinamnet på. Nu har jag ett bryggerinamn (Bryggeri Albert Leopold) och ett bryggarnamn (ÖltraStefan) men jag kommer inte att starta ett kommersiellt bryggeri.

Juni

Att sommaren kommit får inte mig att jubla. Dumma svenskar tror att coronan är över för att sommaren är här och ger sig ut på badställen och trängs för fulla segel. Inget speciellt denna månad. Corona är numera vardagsmat än flash news. Jag köpte en 3D-skrivare. Pergolan visar sig vara ett bra köp, inte alls lika varmt inne i lägenheten. Annars är det träning och bryggning som gäller. Det stora glädjeskuttet var att Carina gav mig en 65-års-present i förskott. En kegerator! Dvs. en kyl med 3 tappkranar som rymmer 3 fat. Wooow! Nu blir det lite pubkänsla här hemma. Vilken lycka!

Juli

Efter diverse modifieringar är ny min motrycksfyllaranläggning färdig och invigd. Den fungerar riktigt bra och nu kommer det att bli mer flaskning. Dessutom anlände min kegerator hem som jag monterade ihop med högsta prioritet. Nu står den i vardagsrummet och brummar lite lätt och jag kan när som helst gå till den och tappa upp ett glas. 3 sorter har jag i denna invigning. Nu gäller det att brygga och se till att det finns fat att sätta in när det tar slut i en kran. Denna kegerator är min ögonsten. Annars flyter både träning och bryggning på.

Augusti

Månadens stora händelse är att mitt 7:e barnbarn föddes, den 17 augusti. Välkommen lilla Märta. Hon är dock inte medveten om det totala kaos som pågår ute i landet och ute i världen. Jag byggde även en tvätt för mina ölfat och den överträffade mina förväntningar med råge. Ett riktigt bra tillskott som gör ölhanteringens tråkiga sida – rengöring -betydligt enklare. Återigen fick jag tillbaka min gikt, denna gång värre än någonsin. Jag hade så ont att jag med största viljeansträngning kunde ta mig fram på två kryckor. Efter lite läkarkonsultation fick jag dock medicin att ta för detta och nu är problemen i det närmaste helt borta. Det där vill jag inte ha tillbaka igen. Den 27:e augusti tog jag ett covidtest eftersom jag hostat en del men det visade sig vara negativt.

Carina hade semester. Vi tillbringade en långhelg på Vann Spa i Lysekil och där fick jag äntligen för första gången på 4 år (!) bada ute. Inte nog med det, det blev ett dopp i havet, i Gullmarsfjorden närmare bestämt. Jösses vad skönt det var! Ingen trängsel. Vi var ensamma på bryggan där. 2 veckor senare hyrde vi en stuga på Lavön (Swedbanks semesterstugor för anställda). Även där fick vi en bra relax. Det var bara vår stuga och en till som var uthyrd. Ingen trängsel där heller, dock blev det inget havsbad den gången.

Den 31:e augusti upphörde min anställning på HCL och nu väntar a-kassan. Jag kan inte säga att jag gråter över att inte få jobba kvar på det företaget och även om jag inte är pensionär ännu kan jag med största säkerhet påstå att jag som nästan 64½-åring INTE kommer att få jobb i pandemins kölvatten med massarbetslöshet. Så från och med denna dag lämnar jag arbetslivet för gott med 99,9% säkerhet.

September

Jag startar september som arbetslös och skriver in mig på Arbetsförmedlingen och A-kassan. Min klocka – Garmin Forerunner920XT – har börjat fallera och det ett antal gånger. Jag pensionerar denna klocka och har nu ersatt den med Garmin Forerunner 745 som visa sig kunna en hel del saker som jag behöver för att hålla koll på hälsan. Men i ärlighetens namn tycker jag nog att min gamla 920 var mer robust och pålitlig, jag kommer att sakna den även om jag är supernöjd med min nya klocka. Jag tog även ett antikroppstest för covid denna månad, men den visade att jag inte hade några antikroppar i mig.

Ölbryggning och träning är de stående inslagen. Jag har lyckats träffa lite barnbarn. Först Milla och Teo, vi var hela gänget på Partille Arena och spelade bowling, det var riktigt kul. Dessutom fick jag träffa det yngsta tillskottet – lilla Märta – för första gången. Sådant förgyller i dessa tider.

Oktober

Den stora händelsen var lilla Märtas dop, det är väl den enda gången jag går i kyrkan vilket även blir årets andra kyrkobesök. Det får inte bli en vana, det där. Nu börjar hösten på allvar och det blir allt mörkare. Jag tränar fortfarande på Improve och vi seniorer har flyttat träningen inomhus igen. Allt går i en enda lunk. Ett par bryggningar han jag med. Jag gjorde i slutet av månaden min 75:e ölbryggning och det blev en klon av min favoritlager Grolsch. Det blev dock lite strul vid jäsningen. Styrdonet som skulle hålla kylskåpet på 12 grader slutade att funka och temperaturen sjönk i jäshinken. Det var meningen att den skulle jäsa i 7 dagar på 12 grader och sedan ytterligare några dagar på 15 grader. Som tur var så var vädret perfekt och höll sig under denna tid på mellan 10 och 15 grader, så jag ställde ut jäshinken ute i uterummet och det jäste som det skulle. Vi var uppe i Österstad och hälsade på Svåger med familj och hade det riktigt trevligt, det var första gången detta år som vi sågs. Jävla covid. Annars en ganska händelselös månad.

November

Restriktionerna börja åter att skärpas och som vanligt skiter folk i det. Jag vaccinerade mig mot den ”vanliga” säsongsinfluensan utan några kännbara biverkningar. Björns födelsedagskalas i slutet av oktober fick ställas in på grund av coronan. Hans lillasyster Ida fyllde 1 år denna månad och endast Carina och jag var där och då firade vi också Björn. Det är väl den enda gången jag har fått närkontakt med mina barnbarn denna höst med två undantag. Mitt yngsta barnbarn Märta och lite bowling med Milla och Teo. Helgen innan var Robert och jag i garaget och bryggde öl för första gången sedan 10 april. Vi passade på att brygga ordentligt, 2 bryggningar på lördag och en bryggning på söndag. Vi visste ju inte när vi kan åka dit nästa gång. Samtidigt hade vi ölprovning av en massa olika sorter Robert hade handlat in på systemet. När helgen var slut hade jag drygt 70 liter öl i jäshinkarna. I övrigt utmärkte sig november som en osedvanligt trist och gråmulen månad. Jag tränade mycket på Improve.

December

December blev lika grå och trist som november med några fjuttiga soltimmar. Den 22 december var det lika varm/kallt i Stockholm som på Mallorca. Jag körde ett race med julstädning av lägenheten den helgen Carina jobbade. December är bara en ren transportmånad till nyår. Jag gjorde ett nytt covid-test sedan det visat sig att yngste sonen Niklas och hans fru testat positivt. Mikaels yngsta dotter, Malva, hade också visat symptom men det visade sig vara negativt. Ökad spridning av viruset samt nya mutationer gör att coronan lägger sig som en blöt filt över oss och detta börjar påverka mig själv också. Jag gjorde en bryggning till, en Punk IPA, som Robert bryggde i garaget och därmed har jag öl till alla tre tappkranar i min kegerator. Ölet jag bryggde på söndagen hade jag delat upp i två hinkar och tillsatt olika jäst för att känna skillnad på dessa. Grundtanken var att jag skulle lägga dessa två fat på burk. Robert skulle hyra en burkningsmaskin men det sate coronan stopp för och vi flyttar detta event till början av januari istället. Även denna månad kör jag hårt på Improve. En milstolpe denna månad var att den 22 december hade jag exakt 100 dagar kvar tills jag blir friherre (pensionär). Jag längtar så innerligt efter detta.

Bortser jag från coronan så har 2020 för mig endast varit ett transportår till 2021 då pensionen kickar in och jag är himla glad att detta år är över. Då jag skriver nästa krönika är jag totalt fri.

Min förutsägelse för 2021 är att corona-smittan fortsätter och kommer att hålla världen och även Sverige i ett fast grepp. Restriktioner kommer att finnas kvar första halvåret 2021 och i min glaskula ser jag att om vaccineringarna kan genomföras som normalt första halvåret 2021, skulle vi kanske kunna hitta någon form av normalt tillstånd någon gång under hösten 2021 beroende hur dumt folk beter sig, då kommer trots allt inte allt vara som förr. Vi kommer då att ha det ”nya normala”. Vi har facit vid nästa årsskifte.

 

Tjuvstart

Inte tjuvstart på julen, däremot tjuvstart på julstädningen så att jag inte behöver slava med detta hela helgen (städningen ska vara klar söndag kväll – senast). Det har blivit mycket träning sedan förra inlägget och det är ju kul. Mycket annat har det blivit också.

Jag har fatat två ölbatcher av de tre som jag bryggde första advent-helgen. Nu är det knökfullt ute i kylskåpet. Fyra fat är satt på kolsyrning. Lite nytt på prylfronten är att jag numera är ägare till en precisionstermometer (en Greisinger GTH1170). Jag har tröttnat på att temperaturen i mäsk, lakningskärl etc, visar lite hit och dit och jag har nollkoll på den exakta temperaturen. Greisingen har 0,05% noggrannhet och det borde ge mig lite mer sanningsenliga mätningar. Ett projekt över julen blir att se vad mina övriga termometrar visar gentemot en ganska korrekt temperaturmätning. Jag vet däremot att kontrollboxen på bryggverket visar en halv grad fel och det är helt OK. Däremot är lakkärlet ett sorgligt kapitel. Jag har också löpt en wortometer som jag kopplar till utslangen på min motstömskylare som används för att snabbt kyla ner den kokande vörten. På denna ansluter jag bryggverkets temperaturgivare och får då en temperatur på vörten och därmed veta när jag ska tappa ner vörten i jäshinken. Riktigt geschwint och den gick på endast 199 spänn, jag trodd den var asdyr.

Appropå kontrollbox så behagade denna paja för mig genom att displayen är helt blank och inte visade något alls. Jag har kontaktat Grainfather i Nya Zeeland och frågat om det finns displayer att skaffa som reservdel (ett långskott). Och se på sjutton! Det fanns och skickar en ny till mig som jag kan byta ut. Trots att den treåriga garantin gick ut för en dryg månad sedan får jag ändå denna display utan kostnad. Woow! Det är service och goodwill när den är som bäst. Den kommer att landa om 1 – 2 dagar.

Nu när två öl är fatade så har jag två jäshinkar lediga helt plötsligt och då ska jag brygga ett nytt öl – Brewdogs Punk IPA, som ska in i min kegerator precis som de fatade ölen (West Coast IPA och Personnummer IPA) och då är alla tre tapparna i drift igen. Det som återstår är att lägga min Hittepå IPA på fat. De två 12 liters hinkarna (jästa med två olika jäst) kommer att fatas om cirka 5 dagar då de fat jag startade upp idag ska vara färdig kolsyrade. Dessa två öl ska dock inte ligga på fat utan tappas över på burk. Robert ska hyra en tappningsmaskin för att fylla öl på burk. Det ska bli kul att få testa detta, det har vare sig Robert eller jag gjort innan.

Imorgon blir det träning igen. Cage med seniorerna och sedan fortsätter jag att köra på med julstädningen med en ljudbok. Den jag lyssnar på nu är om Krüger-kraschen och jag har bara 50 minuter kvar innan nästa bok ska avverkas.

 
 

Testad och godkänd

Nu är jag inne i årets sista månad under transportåret 2020. Månaden inleddes med att jag gjorde ett test för Covid19. Tisdag den 1:a december var jag nere på vårdcentralen och tog ett covidtest kl 09:15. Jag fick besked att svaret skulle dröja 2 – 4 dagar. Men icke! Strax efter 21 kvällen efter fick jag ett SMS som berättade att testet var negativt. Jag är normalt inte negativ efter som jag inte gillar det, men i vissa situationer tycker jag det är bra, som vid detta tillfälle. Grejen är att jag betraktas som smittbärare under tiden från det jag tog testet tills jag får besked och hade därför ställt in mig på att det inte blir någon träning denna vecka, men jag hade fel.

Jublande glad kunde jag på torsdagen pallra mig över till Improve, för första gången på en hel vecka och det blev en jävla urladdning, även dagens seniorcage blev också en sådan. Under detta korta uppehåll så inser jag, då jag känner kraftig abstinens, hur beroendeframkallande detta är.

 
1 kommentar

Publicerat av på 4 december, 2020 i Hälsa, Hemma, Träning

 

I dessa covidtider

Hej där! Än så länge lever jag. I dessa covid-tider är det inte så mycket jag kan göra mer än att hänga vid datorn, brygga öl och träna på Improve. Jo, jag vet, man ska undvika gym och köpcenter. Jag har dock ändå tränat där borta och utan trängsel. Klasserna har minskats i antal och en del har ställts in. Improve har väldigt stora ytor och därmed inte så stor trängsel. När jag går dit har jag på mig ganska så heltäckande klädsel samt handskar. Utrustning spritas innan användning och på de virkelpass jag varit med på har alla hgjälpt till att sprita innan vi börja och så spritar vi av den station vi slutar på. Det har fungerat riktigt bra.

‘Efter passen går jag raka spåret hem och in i duschen. Träningskläder slängs direkt in i tvättmaskinen och jag duschar. Då tvättar jag mig från topp till tå. Jag har covidtestat mig en gång, då var det negativt. Dessutom har jag testa för antikroppar, även det var negativt. Det bevsar två saker. Jag har gjort rätt med alla förebyggande åtgärder och jag kan fortfarande få det med eller utan antikroppar. Förra veckan vaccinerade jag mig mot ”den vanliga” säsongsinfluensan. På så sätt kan jag nästan helt eliminera ”falska covidmisstankar”. Jag har tagit denna spruta sedan min aortadissektion och det finns ingen anledning att inte ta den i år. Allt skydd jag kan skaffa mig är av godo.

Både Carina och jag har dragit ner rejält på umgänge med andra och vistas mest hemmavid (när jag inte tränar). Vi handlar på tider strax efter öppning eller innan stängning. Även om jag tränar på Improve undviker jag dock ställen som Allum och andra köpcenter. Dock blir det ett undantag på onsdag då jag måste dit till Clas Ohlson. Den dagen ska vi besiktiga bilen och då kommer vi efter det köra till Allum och ställa oss på takparkeringen och ta oss direkt in på det plan där Classe ligger. På så sätt slipper vi gå igenom hela Allum för att komma dit. I övrigt handlar vi på nätet så mycket vi kan. Carina tar bilen till jobbet istället för att åka kollektivt. Jag har ytterligare en butik att besöka denna månad – Ölkompaniet. Robert och jag ska brygga och mitt maltförråd har sinat, därför ska jag köpa på mig ett beredskapslager. Dock kommer jag inte att gå runt och botanisera där (som är halva nöjet), utan det blir en in and out-operation (jag vet vad jag ska ha).

Detta mer eller mindre instängda liv börjar påverka oss negativt nu. Vi blir båda lite extra blähäiga och dysterheten ligger som en blöt filt över oss. Till och med Netflix, Viaplay och det andra börjar bli lite boring. Själv har jag tappat sugen på det mesta, vilket inte minst märks här och jag har kvar min hjärttrötthet som gör det riktigt svårt att komma igång med något. Men det är så som det är och det är bara att gilla läget, vare sig man vill eller inte. Vi kommer även att ställa in julträffen på Leos lekland. Var sig vi eller mina kids är särskilt sugna på att dra dit i år. Jag får hitta på något annat istället.

Nu ska jag gör mig iordning för ett dubbelpass på Improve, det är nog detta som håller mig uppe. Ikväll blir det cage cardio i 30 minuter, låter inte så mycket men man är inte lika stor i truten efter det passet. Omedelbart när passet är slut så kliver vi in i cykelsalen och kör 45 min spinning. Inte heller detta är något glidarpass. Jag brukar inte ha någon svårighet att somna på måndagskvällar.

 
2 kommentarer

Publicerat av på 9 november, 2020 i Hälsa, Hemma, Hjärntrötthet, Träning, Vardag

 

Välkommen Märta!

Under sista halvan av april i år prediktade jag att årets sommar skulle bli en repris av sommaren 2018. Varm maj och juni, skitväder under juli och senare en värmebölja under augusti. Och minsann! Har det inte blivit så. Tänk om man kunde göra samma förutsägelse med den rätta lottoraden också.

Den stora nyheten är att jag nu har blivit farfar till mitt 7:e barnbarn som levererades av min äldste pojkes fru. Igår vid haöv fem-tiden tittade lilla Märta ut efter 10 dagars dröjsmål. En bastant dam vägandes 4,3 kg och 54 cm lång. Därmed har alla mina söner ynglat av sig och jag har nu 7 barnbarn varav det äldsta fyllde 4 år den 8 juli. Ni kan ju förstå att jag måste vara i fysisk toppform när hela gänget strålar samman på Leos lekland till jul. Det kommer att bli hårda pix. Om det kommer fler kids? Tja, det kan man aldrig veta, jag skulle inte bli förvånad. Grattis till Carro och Peter! Och supervarmt välkommen till världen lilla Märta.

Värmebölja eller inte, tränat har jag gjort och det riktigt ordentligt, trots ett ganska glest sommarschema på Improve. Öl har jag också bryggt, denna gång en SMASH IPA (Single Malt And Single Hop), dvs att jag använt bara en maltsort – basmalten pilsnermalt – och en humlesort. Jag passade då på att prova en ny australiensisk humle – Vic Secret. Allt på vinst och förlust. Dock visade det sig bli ett riktigt lyckat öl på 4,7%. Om det går som jag har tänkt kommer jag att flaska hela batchen imorgon (22 liter).

Jag har även slutfört ett projekt, nämligen att bygga en fattvätt för mina corneliusfat. Det har varit ett spännande projekt i trial and error-anda. Nu är den färdig för drift och väntar på att få bli invigt, vilket förhoppningsvis kommer att ske när jag flaskat Smash:en. Nu kommer jag att ha öl på både tapp och flaska. För ändamålet har jag köpt in hundra stycken så kallade SM-flaskor. Dessa är godkända för att användas för SM i hembryggning och funkar bra i röda plastbackar. Även mitt nya mottrycksfyllar-stativ kommer att få sitt riktiga elddop imorgon..

Idag sitter jag ute på terrassen tillsammans med Carina och skriver detta blogginlägg samt smuttar på en öl (förstås). Skönt som bara f-n. Jag känner mig dock trött, riktigt trött. Igår körde jag fyra pass på raken på Improve. Först ut blev MRL som var klart jobbigare än vad jag kunde tro, MRL:en avlöstes av Abs (magmuskler). Sedan var det ut ur salen och fort som fan upp till överplanet för att köra Cage Cardio med Johan. Alla dessa 3 pass – 30 minuter. Cardion var grym. 21 stationer., 45 sekunders hårt jobb och sedan vilan (läs ta sig och förbereda sig på nästa station). 4 stationer var löpband. På första löpbandet var lutningen inställd på 3 grader, det andra hade 6 grader, det tredje låg på 9 grader. Det fjärde löpbandet var det fri lutning (dvs nästan noll). På detta kom airbike, crosstrainer, rep stakmaskin och lite andra övningar som burpees (naturligtvis). När sista stationen var gjorde var det direkt in till cykelsalen och 45 minuters spinning i ett enda tempo – 150 bpm i nästan 40 minuter. Jag hade innan passen varit inne i salen och ställt in en cykel så det var bara att hoppa på och köra efter ett skobyte. Där fick jag nästan lite triathlonkänsla. Ni kan ju ana att jag var rejält sliten efteråt men det är ändå så förbannat roligt. Johan som leder passen springer runt och gapar och peppar som bara den. Jag älskar sådant.

Idag körde jag ett cirkelträningspass med seniorerna utomhus där även Carina var med (Hon har semester). Vi höll till under pergolan utanför Partille Arena. Karro som leder passet kommer ut med en kundvagn fylld med mattor, hantlar. vikter, vipers, slamball, rep och TRX-band som vi snabbt hjälps åt med att rigga. Sedan drar hon igång bluetooth- högtalaren och släpper lös musiken och så kör vi. Med gårdagens fyra pass i färskt minne fick jag slita ont idag, så nu fattar Ni kanske varför jag kände mig så sliten. Men jag måste ju hålla mig i form med 7 barnbarn, det är ju bara så…

 

Jo, det rullar på

Det känns så lyxigt att kunna gå fram till kegeratorn och tappa upp ett glas kallt öl och dessutom inte behöva tänka på något jobb. Sedan senaste skriveriet här har jag kommit igång med träningen på Improve efter min gikt-sejour. Jag kör så mycket det går där, fast nu är utbudet lite begränsat på grund av sommar och semestertider. Jag får ta det som finns helt enkelt

En ny bryggning har jag hunnit med. Denna gång blev det en SMASH IPA (Single Malt And Singel Hop), dvs säga jag brygger med endast en maltsort (pilsnermalt) och en humlesort (den Australiensiska Vic Secret). Eftersom jag bara har basmalt blir det en väldigt ljust öl. Hur som helst ligger det hela i jäshinken och kluckar och det blir kallkrasch senare i veckan. Jag har även passat på att rengöra ett par fat, mina nya SM-flaskor och alla backar. Efter sju sorger och åtta bedrövelser fick jag tag på tomma röda drickabackar på ICA Maxi i Allum efter ett idogt letande. Jag har även beställt hem lite grejer till Roberts och mitt fatbyggarprojekt som snart kommer att börja ta form lite grann.

Strax ska jag iväg till Improve och köra ett cykelpass. Johan kör det och då visas ingen nåd. Jag kommer nog att vara lite seg ikväll, misstänker jag men jag kan ta en välförtjänt kall. I veckan ska jag se om jag kan få tummen ur och på börja lite andra projekt som ligger i pipeline.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 3 augusti, 2020 i Ölbryggning, Träning, Vardag

 

Tittut!

Här har jag inte skrivit på länge! Har jag blivit lat? Eller har jag tröttnat på att skriva? Eller har jag inget att skriva om? Skulle väl tro att det har varit en mix av detta i dessa covid19-tider. Dock har det hänt lite saker ändå. Så jag får väl ge en liten resumé.

Previously on the Ultrastefan blogg:

Tränat har jag gjort och det utav bara hel-e. Cage, cykel och med seniorerna. På den fronten har det varit full rulle, fram tills för två veckor sedan. Då vaknade jag av att det värkte satan i vänster fot och att den hade svullnat upp. Det blev till att plocka fram kryckorna. Jag har haft detta 2 gånger förut och då hade muppen till läkare fått för sig att jag hade hälsporre och som jag då sade till honom: ”senast jag kollade satt inte min häl på ovansidan foten”. Det blev voltaren och en remiss till röntgen som resulterade i remissvaret att jag skulle prova fotinlägg (som jag har använt de senaste 2 decennierna). Nu har jag bytt vårdcentral och skillnaden är brutal (åt det positiva hållet). Läkaren där konstaterade att jag hade fått gikt. Ett blodprovid visade riktigt höga värden av urater. När det var som värst kunde jag med yttersta vilja ta mig framåt på två kryckor med nöd och näppe. Det tog mig 10 minuter att ta mig ner för trappan för övervåning till undervåning, vilket medförde att jag helt enkelt fick ta en uppehållsplats under dagen. Det blev soffan och ett lass med kuddar framför TV:n och seriemaraton på Netflix och Prime Video. När jag fick behandling med kortison släppte det på en halvdag. Nu, efter ca 2 veckor är jag OK i foten. Fortfarande lite öm här och var men det beror nog mest på att jag haft foten i konstiga poser för att underlätta smärtan och att det då har tryckt på vissa ställen. Kan inte härröra denna ömhet till gikten. Hur som helst måste jag lägga om kost lite för att undvika detta framöver. Minska proteinintaget som enligt läkaren innefattar att skippa rött kött och alkohol. No way! Det jag däremot kommer att göra är att minska proteinintaget (läs äta mindre portioner) i form av kvarg och kött, väldigt mycket kvarg när jag tänker efter. Jag har de facto ätit extremt mycket proteiner under juni månad på grund av alla min träning. Öl också, ja! Men inte så mycket många kan förledas att tro. Det har varit absolut max 1- 2 33 cl glas per dag och inte ens alla dagar. Under dessa två gikt-veckor har det inte varit något. Nu tar jag betydligt lägre portioner. Jag dricker även äppelcidervinäger som ska hålla nere utsöndringen av urinämnen. Äppelcidervinägern har dessutom gett andra bieffekter som att mitt mat och sötsug har minskat, bland annat. Detta har jag märkt på vikten.

Och då var vi inne på öl. Jag har under tiden som gått byggt en mottrycksfyllare (Robert svetsade stativet åt mig). Detta stativ gör att jag nu kan fylla färdigkolsyrat öl på flaska. Något jag har dragit mig för eftersom det är ett helt företag att göra detta hemma. Förvisso finns en bra fyllare i garaget men för mig blir det ett lika stort företag då jag ska släpa ner fat och tomflaskor dit. Efter lite provfyllningar och mindre justeringar är det nu klart och det har helt plötsligt blivit mycket bättre och enklare att fylla flaskor. För mig har det alltid varit tappning från fat som gäller nu kan jag göra båda delarna. Det känns lite trist när vänner ber om att få ett litet varuprov och jag inte har på flaska, nu är detta åtgärdat. Dessutom kan jag också lägga lite tid på etiketter. Flaskorna tvättas genom att köra de i diskmaskinen. Hela stativet är monterat på en träskiva, där har jag även monterat en så kallad Griffo som är en kapsyleringsmaskin av bänkmodell som är fast skruvad. Den är grymt bra. Allt detta ger mig friare händer och jag kan fylla två flaskor samtidigt. En kanonlösning! För ändamålet har jag köpt 3 lådor med så kallade SM-flaskor (godkända för SM i ölbryggning) och som ryms i röda drickabackar och kan staplas.

Mitt mottrycksfyllarstativ

På fatsidan blev det ett extremt lyft. Min älskade Fru gav mig en 65-års-present (272 dagar för tidigt) i form av en kegerator. En kegerator är en kyl som har inbyggt tapptorn för öl med tre kranar. Denna kegerator rymmer tre fat och nu har jag bryggt som en galning. Nu innehåller kegeratorn 3 olika öl; mitt lättöl Lätta Virket (2,9 %), Summit APA (4,7 %) och The Trapped Cat Conspiray IPA (6,2 %), se bilden nedan. Vilken jä-a pub-känsla jag helt plötsligt har fått! Nu har jag totalt ca 60 liter öl i den kegeratorn! Den är grym! Innan hade jag faten i kylen i uterummet och varje gång vi skulle ha ett glas fick jag ta mig ut i snöfall, regn och hård vind för att tappa upp två glas. Dessutom var det rena skatboet av tunna partyslangar med kranar. Det gällde att ta rätt. Detta fyllde kylskåpet och jag kunde inte brygga mer eftersom det var upptaget av färdiga fat och det fanns ingen plats till att kallkrascha jäshinkar och kolsyra fat. Problem solved!

De tre premiärölen.
Kegeratorn med innehållande fat.

Med dessa två tillskott ska jag nu kunna brygga utan att ha ölbrist hemma, jag har ökat min tillverkningskapacitet med andra ord. Kanske inte något jag kommer att utnyttja stenhårt men det ger mig alternativ om jag så vill. Nästa bryggning ska bli en batch som helt och hållet ska hamna på flaska. Just nu knådar jag på ett recept och tanken är att jag ska förfina detta genom ett par bryggningar för att eventuellt kunna lämna in detta recept som ett bidrag till SM i Hembryggning 2021.

Allt detta bryggande har jag gjort på mitt bryggverk (Grainfather) som jag tillfälligt tagit hem från garaget. Det är klart enklare att brygga på det istället för att rota fram kastruller bryggkärl etc (vilket också är ett himla företag). Nu gör jag alla moment i Grainfathern, så enkelt. När Robert och jag kan brygga tillsammans, tar jag tillbaka bryggverket till garaget. Förvisso kan jag stå där själv (vilket jag har gjort) men det är inte lika roligt som när Robert och jag brygger tillsammans. I och med dessa lösningar så kan jag faktiskt utöka bryggningskapaciteten (om jag vill) något och jag har också nått den bortre gränsen för hur mycket jag kan brygga och förvara hemmavid. Dock har jag inte för avsikt att gå bortom den gränsen, i alla fall så länge vi bor i en lägenhet. Nu har jag också möjlighet att sälja några flaskor till den som önskar (jag har fått den frågan ett antal gånger). Nu kan jag mer och mer inrikta mig på att förfina det öl jag brygger i form av att prova olika ingredienser, vattenbehandlingar etc. Det var dit jag ville komma.

Kommande projekt, förutom att knåda till ett nytt recept, är att förenkla hanteringen här hemma. Bland annat finurlar Robert och jag på ett bygga en ny fattvätt. Den vi har funkar förvisso men den har begränsningar i hantering vilket gör den lite omständlig att jobba med då man ska tvätta fat och sedan desinficera faten. Jag funderar även på att bygga en motströmskylare, en sådan kyler kokande vört ner till 20 gradersstrecket på 10-15 min. Ett annat ”projekt” är att göra en genomföring i kylskåpsväggen så jag kan ansluta ett fat som står där inne för kolsyrning direkt till mottrycksfyllarstativet på utsidan och flaska utan att behöva ta ut det, en slags snabbkoppling. Underlättar en hel del.

Till min hjälp har jag även haft en 3D-skrivare som jag köpte billigt från Kjell & Co. Jag håller nu på att lära mig denna spännande teknik. Nu har jag printat lite nyttiga småprylar som en hållare till en sodastreamtub som jag skruvat fast på träskivan med mottrycksfyllarstativet, några dörrstopp och dammskydd till glaslocket på våra bryggverk. Även en hållare till en parasollfot så att jag han montera vår Gardena trädgårdsdusch. En ganska ”handy” sak det där. Dock är begränsningen att jag inte kan skriva ut objekt större än 12 x 12 x 12 cm, fast just nu räcker det ganska långt.

Flera i min omgivning har föreslagit att jag skulle starta ett mikrobryggeri. Robert och jag har också haft lite funderingar på detta. Mer än så har det inte blivit, Vi tycker att ölbryggning är riktigt roligt och kreativt. Är det nu så att vi skulle starta upp ett bryggeri kräver det en hel del. Vi måste starta ett bolag och investera en hel del i lokal, utrustning med större kapacitet. Vi snackar om ganska mycket pengar. Konkurrensen bland mikrobryggerierna är stor och marknaden kan sägas vara mycket mättad. Vi måste dessutom lägga mycket krut på marknadsföring och brygga så pass mycket att vi kan sälja via systembolaget. Att ta sig in där är ett nålsöga. Vidare krävs det bokföring, tillstånd etc. Då har allt detta gått från en hobby till ett jobb. Det steget kommer jag inte att orka med min hjärntrötthet och då kommer det inte att bli så roligt heller. Vi måste brygga/sälja så mycket att vi kan ta ut lön utöver alla investeringar. Inte realistiskt. Jag brygger för husbehov och kanske jag kan sälja någon enstaka flaska någon gång eller att vi brygger till en större fest, dock inget jag prioriterar. Vi har faktiskt fått erbjudande om det med det blev inget eftersom de skulle ha den festen inom närtid och vi hade helt enkelt inte hunnit göra det klart. Dessutom hade vi inte räknat på kostnader för malt, humle, flaskor etc.

Icke förty, man ska aldrig säga aldrig. Jag har startat upp ett bryggeri men på pappret. Bryggeri Albert Leopold. Albert Leopold var min farfar och han var sjökapten. Det var han som tog namnet Manning under sin utbildning. Man gjorde så på den tiden om flera hade samma efternamn vilket skedde där. Man kunde inte ha tre stycke Andreasson. Tyvärr dog han i TBC i augusti 1917. Min far och Roberts farfar föddes i november 1917, så vare sig min far och jag fick uppleva Albert Leopold och Robert fick inte uppleva sin farfar som dog 1972 då jag var 16 år gammal. Det finns alltså en röd tråd i mitt bryggerinamn. Detta blir mitt sätt att hedra både farfar och min far. Dock har jag skapat en Facebooksida med namnet Bryggeri Albert Leopold och där kan ni följa mina bryggeriaktiviteter. Den är en öppen sida. Jag har till och med fixat fram några ölglas med bryggerinamnet ingraverat. Skulle det nu braka iväg med ett mer kommersiellt bryggeri så finns en viss grund lagd.

Min Farfar Albert Leopold och min Farmor Fredrika

Tja, det är väl vad som har hänt under min bloggfrånvaro och det som sinkat mig är min hjärntrötthet. Efter en timma är jag jättetrött och måste pausa, antingen några timmar eller till dagen efter, för att inte prata om efter en bryggning. Nu har jag snackat mycket öl men jag har inte och kommer inte glömma bort träningen heller. Dessutom har jag en hel del att göra på den sociala fronten i form av barn och barnbarn, denna skara kommer att utökas från 6 vildingar till 7 om några veckor. Inte undra på att jag har haft dåligt med tid till att blogga, bara så ni vet. Det är ett hektiskt liv att bli pensionär (trots att det är 250 dagar dit). Stay tuned.

 

Träningen startar sakta upp

Tyvärr har vi inte kunnat använda vår pergola som vi hade tänkt (ännu). Det blåser fan och anamma. Dock har jag fått hjälp av Robert och vi har bultat fast den i trädäcket så den lär inte flytta på sig, vilket den hatisk hade gjort, trots att den väger drygt 60 kilo, dock inte så mycket, en knapp decimeter. Men nu är det fast både i golv och räcke. Detta utan att behöva borra i väggen.

Jag har också rampat upp träningen mer och mer. Min kraftigt minskade närvaro på Improve gav mig också en viktökning. Eftersom man vidtagit åtgärder där som att halvera klasserna samt att  jag själv har vidtagit åtgärder som heltäckande kläder och handskar, känner jag mig så pass trygg igen att jag kan vara med där. Det är absolut inte detsamma som att sätta sig på en restaurang och trängas. Detta gav resultat ganska omgående och vikten är nu på väg nedåt igen.

Imorgon skulle jag gå till Partille rehab för mediyoga men det kommer jag att boka av. Orsaken är att covid-19 nu har slagit till på äldreboendet – Forellen – som är i samma hus. Och med tanke på kommunernas stora nonchalans och brist i ledarskap kommer jag att hålla mig borta från den byggnaden. Där känner jag mig långt ifrån trygg. Trots besöksförbud är det mycket folk som rör sig in och ut där.

 
 

Pergolan är monterad

Hej igen! Från att ha varit en flitig bloggare är det numera tunnsått med inlägg. Inte för att det har varit händelselöst, tvärtom på den punkten, men jag har helt enkelt inte haft ro till att skriva. Det ska uppdateras här, på Facebook och fan vete vart mer. Jag vill inte bli ett online-offer och bli som dessa zombies som hela tiden går med näsan i mobilen. Jag har till och med sett folk på löpband i gymmet gå och titta i mobilen. Jag kan inte förstå det och jag vill inte förstå det, totalt hål i huvudet.

Vad har hänt då, i grova drag? Det stora är att jag fick till en lösning på terrassen med skugga och ingen direktsol in i vardagsrumsfönstren i form av en pergola med in/utdragbart tak. En rejäl tingest med konstruktion av stålbalkar som står stabilt och kan ta vind, även när taket är utdraget, den mäter 3 x 4 m. Det som avgjorde det hela var att den långa balken var delad i två delar och inte en enda lång 4-metare. Det var ett jävla meck att få upp det till terrassen. Robert hjälpte mig att hämta kollit på Bauhaus, paketet var 304 cm långt och gick inte in i hissen. Vi fick helt enkelt öppna det utanför hissen och bära in balkarna en och en i hissen och vi kunde sedan vika ihop kartongen och också få med den upp. Nästa steg var att montera detta mekano också det var ett jävla meck. Toppramen var enkel men att få upp den på 2,3 meter höga pelare var desto värre. Jag kom dock på ett sätt att kunna fixa det själv som också lyckades efter visst besvär. Det ultimata är ändå att vara två, gärna tre, personer för detta. Nu står den där i alla fall. Det enda som återstår är att bulta fast det hela i terrassgolvet. Jag har köpt några franska träskruv för ändamålet.När det sluta blåsa så mycket blir det ett ölkok under pergolataket.

Nästa projekt är att tvätta terrassen med högtryckstvätten och fixa i ordning utebordet. Det behöver slipas och oljas in igen. Dessutom ska skruvar dras åt eftersom bordet har blivit mycket rangligt. Vädret är i och för sig bra. Men det blåser ganska mycket och just nu är det en rå och kall vind, något jag kände när jag monterade pergolan. Jag var ganska frusen när jag var klar med det. Hur som helst kommer det att bli lite drägligare under nästa värmebölja.

Annars då? Jag har bytt vårdcentral. Det öppnade en ny vårdcentral i det nybyggda höghuset på Kyrktorget. Jag gick dit direkt och listade mig. Det finns inte en chans i universum att de skulle vara sämre än min gamla vårdcentral – Närhälsan på kyrktorget. Inte en chans. Förhoppningsvis ska jag inte ha så mycket anledning att springa där nu när jag har fått ordning på det mesta i hälsoväg. Endast hjärntrötthet och tinnitus återstår, fast det får jag nog leva med under återstående tid på den här planeten.

Tränat har jag också gjort, tyvärr inte med samma intensitet och inomhusträningen har mer eller mindre avstannat sedan slutet av mars på grund av Coronan. Jag höll mig därifrån avsiktligt ett tag. De gångerna jag var där var jag den enda som bar handskar under passet. Även om det står en massa spritflaskor framme tycker jag nog att det har tagits för lätt på detta av vissa som tränade där. Men jag har ändå tränat med seniorerna, fast utomhus. Vi har kört cirkelträning utanför arenan i blåst, regn och hagel på tisdagar, på fredagar har vi varit ute och gått, framför allt har vi utforskat Paradiset i Partille. Mycket backar och trappor där, rejäla sådana, detta växlat med lite gymnastiska övningar då vi stannat till. Turerna har legat på 4-5 kilometer.

Annars har det varit lugnt i dessa Coronatider. Jag har distanserat mig socialt men inte helt och hållet. Vi har varit ute och handlat och vi har sett till att vara på diverse ställen då affärerna öppnar, då det är minst med folk. Det har gått bra. Tyvärr tror jag nog att detta Coronavirus har kommit för att stanna och vi får helt enkelt leva med detta i framtiden. Samhället kommer inte att vara i normala gängor förrän om tidigast två till tre år, både när det gäller beteende av gemene man och ekonomiskt. Det sistnämnda kommer nog att ta ännu längre tid att få balans i. Mest irriterar jag mig på folk som endast bryr sig om när de kan ge sig ut att resa. Men hallå! Det pågår en pandemi och det är bara att hacka i sig! Ger man sig ut och reser trots avrådan får man i så fall se till att ha en buffert så att man kan bekosta en eventuell hemresa själv om länder stänger ner (det lär ju komma en andra våg) och då kan man inte sitta och yla att UD ska plocka hem alla muppar som vägrar fatta hur saker ligger till. Det är bara att anpassa sig.

 

Ölarbete, terrassplanering och träning

För fem dagar sedan, i måndags, stod jag på terrassen och bryggde öl. En IPA som jag döpte till Summerburst. I förrgår torrhumlade jag genom att lyfta på locket och hälla i 110 gram Pilgrimshumle samt citronmeliss. Melissen kom från tre krukor som jag klippte upp i mindre bitar. Samtidigt hade jag kokat upp en trekvarts liter vatten. När det kokat upp stängde jag av plattan och hällde i melissen och sedan fick de stå och svalna till temperaturen var under 30 grader. Då hällde jag även ner detta i jäshinken (tillsammans med humlen). Nu börjar den bli klar för kallkrasch, kanske imorgon eller övermorgon.

Som jag skrev i måndags hade jag funderingar på att lösa detta med skugga på terrassen och få på det direkta solflödet rakt genom fönstren som då gör lägenheten till en bastu. Det jag har fastnat för är en pergola som jag kan skruva fast i däcket av kompositträ. Vilket gör den väldigt vindtålig. Den har ett tak som kan rullas ut över pergolan och sedan tillbaka, detta tak kan jag fästa med några mindre band. Det bästa är att måtten för de stället jag vill ha den på passar perfekt, jag kan till och med förankra hela ställningen i räcket och jag behöver inte borra ett enda hål i fasaden. En hake. Pergolan är 4 meter bred och 3 meter djup. Om den levereras med 3 respektive 4 meter långa balkar kommer det att bli hart när omöjligt att få upp dessa till lägenheten. Jag har ställt en fråga om detta till tillverkaren. Hur kollit är utformat vid leverans och jag lär nog höra av dem under kommande vecka. Om det skulle funka kommer det att vara guld värt och vi kommer att kunna nyttja terrassen på ett helt annat sätt. Håll tummarna.

Träningen under veckan har tagit lite fart igen. Jag har avverkat ett anta stavgångspass som gått riktigt bra. Det längsta blev min gamla standardlöprunda – Humlebadet tur och retur. 11,2 km. Inga problem alls. Dessutom drog jag in på Improve i morse och körde ett entimmas cage-pass. Riktigt kul att vara på’t igen. Jag har kört andra pass, men utomhus. Det hela verkar lovande.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 25 april, 2020 i Diverse, Hemma, Prylar, Träning