RSS

Kategoriarkiv: Rehab & skador

Om min väg tillbaka från sjukdomar och skador. Här tar jag även upp skadeproblem och annan skit som hör till detta.

Kändis-cage

Alla kanske inte märker något på mig. Därför skriver jag då och då om mitt tillstånd. Jag lider av hjärntrötthet och i kombination att jag väggade på jobbet är jag långtidssjukskriven. Jag orkar inte mycket och blir lätt trött och då pratar jag inte fysiskt trött, utan mentalt trött. Jag har fortfarande oerhört svårt att komma igång med saker, stora problem att hålla  koncentrationen uppe, även med sådant jag gillar jättemycket. Efter en ölbryggning hemma är jag helt slut. Då ska Ni veta att brygga öl är för mig en stora Lisa för själen och väldigt rogivande. Att få träffa barnbarnen då och då är också härligt. Jag lyssnar mycket på ljudböcker också och har även läst en del böcker. Även här tröttnar jag efter en stund. Att titta  på TV är ingen hit i längden, jag har kollat på lite dokumentärer och några enstaka spelfilmer. Mellan allt detta  befinner jag mig i något slags vakuum där jag blir ganska apatisk. På toppen av detta har jag också stora problem att somna när jag går till sängs och måste ta hjälp av insomningstabletter (ej sömnpiller) allt som oftast.

Det som utöver allt jag tidigare har nämnt håller mig uppe är träningen och därför har Ni kunnat läsa om  alla mina träningspass. I börjar av sjukskrivningen kunde jag inte förmå mig till någon träning alls. Till slut fick jag tvinga mig till att träna och nästan med gråten i halsen gav jag mig ut. Väl ute kände jag mig toppen. Trots att jag visste detta var det ångest att ge sig ut. Nu är det inte lika illa men fortfarande händer det att det tar emot. Idag till exempel. Det stod Cage Challenge på schemat. Jag kände mig inte på humör men efter en hel del krig inombords gjorde jag slag i saken. Ikväll skulle vi köra fyra och fyra på varje station och jag hamnade tillsammans med tre andra. En av dessa såg bekant ut och jag kände absolut igen honom men i vanlig ordning kunde jag inte placera karln. Vi presenterade oss. Jag hälsade och sade ”Stefan” och han svarade ”Casper”. Det var Casper Janebring. Efter ett par stationer trillade polletten ner. Det var Cassper Janebrink från Arvingarna och som varit med i en hel del TV-program. Jag undrade stillsamt för mig själv om jag hade börjat bli dement. Jag har inga problem att känna igen ansikten men att sätta namn på ett ansikte är värre. Men Casper  borde jag ha klippt. Hur som helst vi körde hårt alla fyra och var rejält möra efteråt.

Nu ligger jag på träningspass alla dagar i veckan utom torsdag, ibland söndag. Kanske lite väl tufft men det ingår i min ”medicinering” och får mig att känna mig bättre. De två grundpassen är Senior Cirkel på tisdag och Senior Cage på fredag. I princip är alla pass cage/cirkel och passet på söndag brukar vara cykel. När jag började med detta var det endast dessa två pass som jag klarade av. Nu har detta ändrats och jag har nu en målsättning att starta upp med jobb på 50% i år – om inget oförutsett inträffar.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 16 januari, 2019 i Hälsa, Jobb, Rehab & skador, Träning

 

Tillsammans med seniorerna

Då var årets första träningspass avklarat. Cage-träning med seniorerna. Kanske att det låter inte så där särskilt märkvärdigt, men så är inte fallet. Det är pass som blir vad man gör det till och det är inga som helst problem att bli trött där. Senior cage på fredag och senior cirkel på tisdag är mina två baspass. De vill jag inte missa och det är nästan som om de har blivit beroendeframkallande. Jag kör förvisso andra cage- och spinningpass också så mycket som det medger. Men seniorpassen! De ska bara köras! Det enda som är sig likt från förra året är mina mediciner. I samma goda stil sätter mina två betablockerare effektivt stopp för pulshöjning och trots att jag tar i har jag inte högre medelpuls än en mycket ansträngande promenad. Väldigt irriterande. Kampen att få bli kvitt dessa mediciner kommer att vara en av huvudprioriteringarna detta år. Hade jag inte haft dessa mediciner skulle min snittpuls idag legat på mellan 75 – 80 % av max. Idag snittade jag på 52 % och toppade (på airbiken) på 69,7 %, inte ens 70%! Suck. Men jag fick i alla fall tränat. Det kommer att bli heta duster med kardiologen om detta.

På morgonen var jag också nere på Dekra bilprovning och besiktigade bilen. Den gick igenom utan några som helst problem och så var fadäsen med körförbudet avvärjt

 
5 kommentarer

Publicerat av på 4 januari, 2019 i Hälsa, Rehab & skador, Träning

 

Jag funderar på saken…

Idag körde jag ett cagepass. Dt gick bättre och jag har vidtagit mått och steg med vänsterfoten, vilket visade sig att fungera. Karro höll i passet och gjorde sitt bästa för att köra slut på oss och hon lyckades ganska bra. Detta blev årets näst sista pass. Endast ett pass återstår. Det är nyårsfysen på själva nyårsafton. Det är ett brutalt cagepass som körs över hela gymmet och passet varar i 2 timmar. Vi kommer att vara precis överallt. Passet är fullbokat och en reservlista finns. Totalt 120 deltagare!!! Det är  första gången jag kör det till förmån för Sylvesterloppet. Kommer verkligen att bli spännande (under förutsättning att foten inte jävlas)

Idag har jag även ställt ut jäshinken med mitt egenkomponerade öl – On My Own IPA – på kallkrasch. Jag bryggde det på julafton och det har redan jäst färdigt, det var en jädrans fart på den jästen. Men den har stått på samma specifika vikt i två dagar och jag tyckte inte det var något att hålla på. Kanske kunde det få stå lite till, men. Vi får se.  Så imorgon kommer det att bli lite fattvätt, kanske. Jag funderar på att klarna ölen med lite gelatin och då får den stå kallt några dagar innan jag lägger det på fat och tillsätter kolsyra. I så fall är det inte så bråttom med fattvätten, jag helst göra den i anslutning till fatningen. Allt för att minska risken för infektioner.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 29 december, 2018 i Ölbryggning, Hälsa, Hemma, Rehab & skador, Träning

 

Tack för fisken! Det tog sin lilla tid.

Det börjar dra ihop sig mot ett slut på skitåret 2018. Det har varit upp och ner sedan julhelgen. På annandag jul skulle jag iväg till Improve och köra ett  spinningpass och ett cagepass och de låg med en halvtimmas mellanrum. Det där såg jag verkligen fram mot. En äkta hederlig och gammaldags dubbelstöt. Men ack vad jag bedrog mig! På morgonen vaknade jag med en rejäl värk i foten – igen! Det var bara att ta fram kryckan tills det har lagt sig. Det jäkligaste var att min högerfot har ju gjort så här förut. Men nu var det min vänsterfot!! Vad fan är detta!? Hälseneinflammation som ufot på vårdcentralen i höstas kom fram till (trots mina protester) är det då rakt inte. Detta är något annat. Eftersom nu min vänstra fot har drabbats börjar jag bli fundersam, för det känns inte som en tillfällighet. Kan detta vara en antydan/början till artros eller reumatism? Det är ett klart incitament att utreda det. Svårigheten är att komma till någon som kan och hoppa över denna eländiga vårdcentral. Som lite kompensation för uteblivna pass kunde jag i alla fall köra ett spinningpass igår kväll.

På sena eftermiddagen, däremot, hände något som fick mig att tappa hakan och bli löjligt glad av väldigt välgrundade orsaker. Jag har på min platta och min dator ett mahjongspel (brädspel) nedladdat. På bana 29 på detta spel är brickorna upplagda av form föreställande en fisk med en våg under. Den här jäkla banan har visat sig vara lögn i helvete att få ut. Men denna kväll så hände det (som Triss-reklamen brukar säga)! I bland har jag kommit i stim och kunna sitta ett par timmar med banan. Ibland lite mindre. Många gånger har jag tagit ett spel medan datorn körde en annan process. I princip har jag kört ett eller flera försök att knäcka banan en eller flera gånger i veckan, både hemma och när jag legat på sjukhus, suttit på akutmottagningar etc. Ja! Jag har verkligen tålmodigt kämpat på för att knäcka denna bana. Första gången jag ramlade på denna bana, var i mars 2013!!! Skam den som ger sig. Det firades med en öl.

Fisken2

Banan jag påbörjade i mars 2013

Fisken4

Nästa utmaning – start 27 december 2018

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 28 december, 2018 i Gnäll, Hälsa, Rehab & skador

 

Jag har blivit lurad

Nu har jag äntligen börjat komma upp i fart igen. Hurra! Men som Ni har läst förut (Ni som följt bloggen) kommer ju som bekant en rekyl. Mycket riktigt, den kom med besked. Jag har ju skrinlagt allting för att först reda ut detta med hjärtproblematiken och jag är INTE överens med min kardiolog som av slentrian och ekonomiska skäl vill att jag knapra på medicin. Nu skulle jag träffa karln igen och vi skulle gå igenom allt jag har gjort i testväg och bestämma inriktning i min behandling. Äntligen! Besked kanske! Om inte annat vet jag hur jag ska förhålla mig till min framtid och mina mål. Jag har väntat mer på denna dag än ett barn som väntar på julafton. Igår kom käftsmällen! Den tid jag hade bokad till den 21 december blev inställd och jag fick en ny tid – den 22 januari!! Fan och helvete! Jag hade verkligen väntat på detta, att få lägga detta bakom mig och börja planera. Men icke! Istället åkte jag raskt ner i gropen och jag kämpar åter igen för att ta mig upp. Jag är alltså inte i något feelgood-läge längre.  Undrar hur länge jag ska orka med detta…? Som Björn Rosenström sjöng: ”jag har blivit lurad…”

Parallellt med dett så har jag börjat att julstäda. Idag har jag betat av övervåningen utom ett rum som är ett litet specialprojekt. Till helgen kommer jag att dra undervåningen och sedan är den biten klar. *pust!* Jag fick också ett telefonsamtal från Mikael som var på väg till Allum med familjen och jag slöt upp. Jag mötte dem i en klädaffär med ett barnbarn som hade mer energi i kroppen än en kärnreaktor. Lilla Vera är då för go. En klart lugnare person är ju lilla Malva, 6½ månad som ändå var ganska så sällskapssjuk. Det var klockrent att docka med dessa härliga töser i denna dipp! Farfar känner sig bättre…

 

Tredje gången gillt

Där satt den! Jag kunde vakna upp idag och känna att fotsmärtan i princip var borta. Inte dag för tidigt. Efter ett tag i vaket tillstånd insåg jag att det är fredag idag, jag som trodde det var torsdag. Freda innebär cage-träning med seniorerna och med en frisk (?) fot var det ju bara att ge sig av dit. Idag, däremot, gick jag dit en timma tidigare. Det första jag gjorde där borta var att gör ett nytt försök med plankan. Mitt mål var att nå dag 9, dvs stå i plankan i 2 minuter. De föregående dagarna har jag försökt men misslyckats. Idag så satte jag den!! Men det satt långt inne och jag fick verkligen slita med kropp och själ. Att 20 sekunder kunde känns lika lång som en vecka blev ganska uppenbart för mig. Efter att ha passerat 2 minuter lade jag mig platt på mattan och kippade efter andan, helt slut. Jag vet inte hur länge jag låg där som en strandad val men det var ett tag.

Därefter samlade jag kraft och rest mig upp utan att få blodtrycksfall (hade lågt blodtryck i morse, 88/44 men inte nu längre) och gick bort till trappmaskinen. Där körde jag i 30 minuter och provlyssnade på mitt nya musikmix jag har gjort för detta ändamål. Den funkade bra. När halvtimman var slut hade jag en dryg kvart kvar tills seniorträningen började och som jag körde i en timma. Det var en ganska mör Stefan som kom hem efter det beöket, men en väldigt nöjd gubbe! 2 minuter i plankan! Yeaaahh!!

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 7 december, 2018 i Rehab & skador, Träning

 

Ölinventering

Denna morgon vaknade jag upp med rejäl smärta i foten (igen), så pass starka att jag inte kunde stödja på foten, utan fick ta hjälp av kryckorna. Nu på eftermiddagen har jag kunnat ställa undan kryckorna men jag har dem inom räckhåll. Precis samma visa som för ett par månader sedan. Att idag göra ett nytt försök med plankan var bara att glömma.

Istället har dagen ägnats åt inventering av jäst, humle och malt. Ett par humlesorter som Simcoe, Mosaic och Columbus behöver fyllas på. Basmalt (pilsnermalt och Munichmalt) har jag till ett par bryggningar till.  Jag klarar precis att brygga en ny omgång lättöl till. Däremot behöver jag köpa lite mer karamellmalt och olika ljushetsgrader, där tryter det och de ingår i 90% av de recept jag har bryggt på. Jäst har jag av 3 olika sorter, däremot behöver jag nog komplettera med en lagerjäst (Mangrove M36 och WLP 34/70) som har tagit slut. I den 12-litersbatchen av Evil Woman jag bryggde och som nu står på kallkraschning var jag tvungen att byta ut M36 mot US05 (en standardjäst när det gäller olika ale-typer). Nu vet jag i alla fall inköpslistans utseende.

Med dagens inventering så kan jag nu lägga in förrådet i Beersmith (mitt bryggprogram) som då räknar av innehållet när jag använder ett recept, så slipper jag springa och titta igenom alla boxar stup i kvarten för att ta reda på om jag har saker hemma. Så någgot vettigt har kommit ut av denna dag trots allt. Jo en sak till. Idag kom min egendesignade t-tröja med keps som jag ska ha på mig under kommande bryggningar. Den ska ge mig lite inspiration under bryggprocessen och lite feelgood-känsla och ett bra komplement till mitt bryggarförkläde.

47686105_10156702472517416_5490049105822482432_n

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 6 december, 2018 i Ölbryggning, Hemma, Rehab & skador