RSS

Kategoriarkiv: Ölbryggning

Istället för mello

Fredagen blev den där lugna dagen och jag har rensat hårddisken på inspelade program. Seniorträngen fick jag ganska motvilligt avboka eftersom jag inte känner mig helt 100 i min höger arm. Förutom att häcka framför TV:n var det att sätta på kolsyran på mina två senaste öl det vettigaste jag gjorde den dagen.

Idag blev det träning. Dock körde jag inte cage-passet i morse av samma skäl som i förrgår. Däremot körde jag spinningpasset som planerat (behöver ju inte jobba med armarna då). Det var ett grymt jobbigt och intensivt pass. I just loved it, trots 2 betablockare i mig kunde jag pressa pulsen upp till 139 (75,5 % av max). I vanliga fall hade jag nog varit på min mjölksyra tröskel. Att passera 70 % av max tillhör sällsyntheterna i dessa dagar. Med dagens pass har jag förtjänat en lugn lördag. En sak är dock säker. Jag tänker inte titta på Mello, istället ska Carina och jag fortsätta att titta på en grymt bra serie som jag hittade på HBO. Den heter Manifest och vi har båda svårt att släppa den. Ett utmärkt alternativ till det förvuxna barnprogrammet, mello.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 16 februari, 2019 i Ölbryggning, Diverse, Hemma, Träning

 

Fatning och flaskning

Ont i armen även idag och därmed ingen träning. Det får bli andra saker istället. Först ett ärende borta hos Partillebo. När det var avklarat så flaskade jag min Heartbreak Ridgde IPA som kolsyrat färdigt. Det blev 24 flaskor totalt och det var faktiskt förssta gången på länge som jag flaskade en ölbatch. Det är väl kanske inte min favoritsysselsättning inom ölbryggning. Det är lite meck. Plocka fram flasktvätt och fixa till den användning. Sedan ska den descinficera alla flaskor. Jag kan köra 8 flaskor åt gången. Sedan ska mottrycksfyllaren och gas kopplas in eftersom jag flaskar en kolsyrad redan kolsyrad dryck.

När det väl var fixat så tvättade jag och rengjorde fatet ölet har legat i och desinficerade det och det är klart för nästa fatning. Min amarillo har jäst klart och nu kan jag tappa det på mitt nyrengjorda fat. Samtidigt passade jag på att byta ut lite detaljer på fatet eftersom jag har haft problem med gasläckor på detta, nu är det fixat. Amarillofatet har fått göra mitt lättöl sällskap i kylen för en liten lättare kallkrasch. Om ett par dagar ska jag koppla på kolsyra på båda faten samtidigt och därmed få inviga min nya dubbelkoppling som jag har gjort. Denna gång ska jag dock inte stressa på med  kolsyrningen som jag gjort med mitt nyflaskade Heartbreak Ridge. När man gör så, blir kolsyran lite ”vild” och lite svårare att flaska, vilket var fallet idag, men det löste sig ganska geschwint med min mottrycksfyllare. Jag noterade kolsyrans beteende när jag tappade upp ett par glas  för provsmakning. Avslutningsvis passade jag på att rengöra och ställa i ordning övriga saker som jäshinkar etc. Därmed står all utrustning i viloläge, troligtvis inte så länge.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 13 februari, 2019 i Ölbryggning, Hemma, Rehab & skador

 

Ett besök på smultronstället

Vilken intensiv dag! Först ett besök på Sahlgrenska där Carina hade en utvärdering av sin operation förra månaden. Idel bra nyheter där. Därefter bar det hemåt för lite ölplock. Grytor, mäskkärl och annan bryggutrustning plockades ut i uterummet och ställdes tillbaka på sina förvaringsplatser efter rengöring. Dock har jag en känsla av att det inte får stå där så vidare värst länge.

När det var avslutat var det dags att hoppa i spänstkläderna och lomma över till Improve för ett cage-pass. Det gick ju bra i lördags med spinning och nu skulle jag även testa detta. Det visade sig inte vara några problem, dock hade jag under förra veckan utan träning tappa lite flås. Min namne och tillika parhäst under dessa pass fick lite förtretat vända på klacken och åka hem. Han konstaterade att väska han hade med sig inte innehöll några träningskläder. Där ser man! Jag har själv gjort den majan.

Hemma igen fick jag en och en halv timma som jag ägnade mig åt att tvätta, duscha och äta. Strax efter två skrällde porttelefonen och det var Mathem som kom med en leverans. Alltså, jag gillar verkligen detta företag och framför allt så slipper jag dra till en matbutik och trängas med en massa folk. Hur konstigt det än kan låta så tar det ganska mycket på mig med min hjärntrötthet. Mathem är guld och jag har aldrig varit missnöjd med det företaget. Det som är bra med detta är att impulsköpen sjunker mycket drastiskt för att inte nämna att få allt hemburet. Det kostar oss inte mer än att ta bilen och storhandla.

Strax efter fem tog jag bilen in till Hisingen och droppade in på mitt absoluta smultronställe – Ölkompaniet – med en inköpslista i näven. Den senaste tidens alla bryggningar har tärt mer än lovligt rejält på mitt maltförråd och jästförråd. Huvudnumret blev köp av en 25 kg säck krossad pilsner malt (basmalt) samt ett par kilo vetemalt och Munich malt som förkommer i de flesta recept. Jag köpte även några påsar jäst av sorterna US04 och US05 som är alejäst, lagerjäst har jag. Det blev även en tub med jästnäring och en påse Protafloc (klarningsmedel jag använder vid varje bryggning). Som jag har skrivit förut så förbrukas lättölen i en rasande takt och när jag var där fick jag snilleblixten att beställa en påse med maltblandningen för detta öl. Uppvägt, krossat och klart. Nu har jag fen ”portionsförpackningar”. Det snabbar upp bryggningen ganska mycket. Vidare bytte jag ut min tomma 2 kg kolsyretub mot en fylld, köpte en ny BIAB-påse som jag använder vid köksbryggning (den gamla gick sönder) samt en tappkran med kulkoppling till mina Corneliusfat. Nu är försörjningen tryggad fram till sommaren. Hade butiken legat närmare hade jag inte köpt in så mycket då hade jag kunnat gå dit inför varje bryggning. Men jag är inte road av att åka bil till Hjalmar Brantingsgatan i tid och otid med trängselskatt och parkeringsproblem.

Efter besöket körde jag bort till Lindholmen och hämtade upp Carina som jobbade lite sent och Hon kunde få åka bil hem. Väl hemma och när jag fått in allt i lägenheten tog jag mig ut till kylen i uterummet för att se hur det hade gått med min IPA gjord på ett recept jag egenhändigt knåpat ihop – Heartbreak Ridge IPA. Jag vill se om kolsyrningen var färdig. Och visst var den det. Naturligtvis tappade jag upp två glas och vi kunde sätta oss i soffan och pusta ut. Ölet blev riktigt bra om jag får säga det själv men det bästa var att Carina gillade det jättemycket. Jag tycker vi båda verkligen var värda denna lilla stund med ett litet glas gott öl. Nu är jag verkligen trött och det kommer inte att bli insomningsproblem idag och det blir definitivt en lugnare dag imorgon. Endast ett senior pass och sedan ett långpass med min ljudbok.

 

Diverse ölpyssel

En riktig pysseldag. Jag har tvättat ölfat för att kunna lägga min senaste batch av lättölet på fat. Samtidigt som kolsyresatte jag mitt fat med Heartbreak Ridge IPA och där fick jag problem med locket till fatet som läckte gas. Efter en jädrans massa pill kunde jag till slut lösa det. Utöver det har jag tillverkat två nya gasslangar med fatkopplingar. Dessutom har jag en slang med grenuttag så att jag kan kolsyra två fat från en gasflaska och därmed är detta problem med slangar och kopplingar ett minne blott. Lättölet är inte kolsyrat mer än att jag luftade ur fatet för att få det syrefritt och därmed slippa oxidering av ölet. Heartbreak Ridge kolsyresatte jag  igår på hela 3 bar mot normalt 1 bar, idag skruvade jag ner till 2 bar. Orsaken är att jag behöver det fatet till mitt Amarilloöl ganska snart. Då ska jag kolsyresätta både Amarillon och Lättölet samtidigt med min nygjorda 2-vägs koppling.. Fram emot onsdag, torsdag tänkte jag buteljera Heartbreak Ridge (troligtvis onsdag), rengöra och desinficera detta och tappa Amarillon på fat. Dessa kan jag i lugn och ro kolsyra lite långsammare. Tanken är att jag sedan ska montera en kulkoppling med kran på båda faten och då kan jag hålla samma serveringstryck för båda faten, 02 – 0,3 bar. Det blir liksom en inverterad kegerator. Allt står inne i kylen, även kranarna som normalt ska vara monterade i dörren.

När jag nästan hunnit igenom allt meckande så fick jag finbesök. Det var Moa och Robert som dök upp med lilla Milla på en snabb kopp kaffe. De skulle ut och veckohandla på Willys och passade på att droppa in för att hälsa på farfar. Mycket trevligt.

 

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 10 februari, 2019 i Ölbryggning, Familj och Vänner

 

Provpass

Normalt kör jag ett dubbelpass på lördagar. Ett cagepass och ett spinningpass en trekvart senare. Med tanke på min elkonvertering i förrgår beslutade jag att ta det lugnt och enbart köra spinningpasset. Det är ett ganska bra sätt att testa hur landet ligger och hålla järnkoll på pulsen. Detta pass var fullspäckat med intervaller. 4 sittande i 30 sekunder, sedan stående i 30 sekunder. Detta i flera block med sjunkande antal intervaller tills vi körde endast en av varje. Sedan gjorde vi en sådan sväng till. Jag kollade pulsen efter varje intervall och den låg stabilt som ett urverk och allt verkade bra. Elkonverteringen hade gjort sitt jobb. Jag tog inte heller i till max men såg ändå till att det var jobbigt. Jag är väldigt nöjd med utfallet och imorgon tar jag en vilodag för att på måndag gå på mina ordinarie pass. Den här gången kan ingen anklaga mig för att har rusat iväg som en cowboy.

Amarilloölet jäser på som bara satan och det är en hejdundrande aktivitet i jäshinken och det har nog jäst färdigt i övermorgon. När det är klart ska jag fata det ölet och lättölet och kolyresätta det. Jag har även min Heartbreak Rigde IPA att kolsyra. En hel del att stå i på ölfronten, nästa vecka. Sammantaget har det blivit en riktigt bra lördag.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 9 februari, 2019 i Ölbryggning, Hälsa, Träning

 

Dagen efter

Igår elkonvertering och en i övrigt seg dag. I morse blev det en morgonkopp kaffe med frugan. När Hon drog iväg till sitt hamsterhjul fick jag ett infall. Jag skulle brygga öl och då en klon av Oppigårds Amarillo IPA som finns att köpa på systemet. Det är ganska lättbryggt och jag hade allt som behövdes hemma. Först fick jag räkna om receptet från 23 liter till 12 liter. Basmalten (Munich pilsnermalt) räckte precis, det fanns knappt 100 gram kvar. Humlen bestod av sorten Amarillo, som namnet antyder. Knappt 4 timmar senare hade jag en jäshink med 12 liter vört. Minsann!

I slutet av koket pratade jag lite med Robert som sa att han skulle till garaget och greja och jag sa att jag bara skulle bli klar med bryggningen. På vägen till garaget gjorde jag en sväng in till Jula och inhandlade ett par arbetsbyxor. Jag har inget dylikt och behöver ett par brallor som man kan skita ner utan att bry sig särskilt mycket. De behövs i garaget, ibland hemma och inte minst vid bryggning. Hittade ett par för 299 spänn, helt OK och de kom väl till pass idag. Vi klamrade fast vattenledningar, röjde platsen för bryggverken och flyttade sedan bryggutrustningen till den nya platsen. Det börjar att arta sig. Den stora grejen som återstår är eldragningen. Om vi bortser från att flytta runt Roberts maskiner och bara ser till bryggeridelen så är vi väl färdiga till 75% och vi kan brygga som planerat den 24 februari. Jag som tänkte vilat lite mer idag, det går ju inte alltid som planerat.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 8 februari, 2019 i Ölbryggning, Familj och Vänner

 

Ölbryggning och näs-EKG

Ingen träning idag (doctors order) och då sjösätts plan B. B för bryggning. Jag plockade fram mitt löttölsrecept för Lätta virket och blandade ihop malt. Sedan blev det köksbryggning för hela slanten. Nu har jag gjort det här ölet ett antal gånger så det gick nästa på rutin. Med jag stod där i köket i mina bryggarkläder lyssnade jag på en ljudbok samtidigt. Riktigt trevligt. När jag var klar hade jag en jäshink med 12 liter vört i, nu ska jästen få göra jobbet.

Efter lunchen kollade jag på lite inspelat från National Geographics som jag somnade ifrån eftersom jag var trött. En liten powernap är ju inte fel. Dessutom var programmet inspelat. Dock stördes friden av ett ilsket pipande som kom från en termometer jag har till bryggningen och som ska larma vid en viss temperatur och den hade jag glömt att stänga av, grrrr…  Jag  gick upp och lade mig på sängen för att lyssna vidare på min ljudbok och somnade igen. Denna gång väcktes jag av telefonen. När jag kollade numret så var det en sådan där jävla telefonnase som hade ringt. Grrrr, igen. Klockan var då strax innan halv sex och jag lyssna de vidare på boken. Då kände jag hur det brôtade till inne i bröstkorgen. Vad var det Teskedsgumman sa? Götapetter, inte nu igen! Så snällt vill jag inte uttrycka det. HELVETES DJÄVLAR! För att använda ett milt uttryck. Det var hjärtfladder och det är jag tämligen säker enligt principen ”I know the feeling”. Efter att ha kollat med pulsbandet på låg rytmen och knallade konstant i ca 103 slag, normalt ska ja med mina mediciner ha runt 60 slag vid sängliggandet. På morgonen har jag ca 50 slag.

I nästan samma ögonblick klev Carina in genom dörren och Hon såg direkt på mig att det var något och jag gav lägesrapporten. Det var bara att dra till akuten och få skiten dokumenterat, Carina körde. Jag hade inte den minsta lust för jag var trött, den där typiska arytni-tröttheten. Det är ju då själve djävulen! Åka dit vid 18-tiden och det kommer att bli en elkonvertering så innebär det att det blir en natt på vita hotellet.

Väl där så blev det de vanliga rutinerna. Svara på inträdesfrågorna, rabbla personnummer, dra min bakgrundshistorik. Sedan EKG, blodtryck samt att de satte en nål i armen som infart och för att ta blodprover. De kunde inte se att det var fladder men jag stod på mig och förklarade mitt senaste kardiologbesök. Det slutade med att de ringde HIA och bad en sköterska komma ner och göra ett så kallat Esofagus-EKG. Jag trodde att jag hade undersökts med alla upptänkliga varianter och instrument för att kartlägga min pump. Det här var dock en ny variant som jag inte varit med om. Spännande. Vad är då ett Esofagus-EKG? Esofagus är matstrupe och går till så att man kör in en sond via ena näsborren upp i näshålan och sedan ner i matstrupen och så mäter man hjärtat inifrån så att säga. Tydligen kan man med detta se små förändringar på rytmen. Det här väckte min nyfikenhet.

Han (sköterskan) skred till verket med att först spruta in ett gel som fungerade som bedövning och glidmedel i en näsborren, därefter skulle jag hålla för den andra näsborren och snorta in det i näsan. Det kändes ungefär som att dra upp upp en snorloska i kaggen som när man är förkyld att ha en rinnande näsa. Därefter fick jag en mugg vatten och instruktionen att ta en klunk och hålla i munnen och när han räknade ner från tre så skulle jag svälja vattnet samtidigt som han tryckte ner sonden förbi sväljreflexen. Han förde in sonden och när den var en bit inne i min döskallen där den var inne i näshålan och sedan skulle svänga ner till strupen kändes det lite skumt, men det var inte så farligt. Däremot blev tårkanalen retad och det bara strömmade ner tårar på mig. När han nådde strupen räknade han ner från tre, jag svalde vattnet och han tryckte igenom sonden. Jag kände nästan ingenting. Sedan var det lungt och de körde sitt EKG. En arytmispecialist var där och kollade och dokumenterade.

De kunde konstatera att det var ett fladder, men det var inget fladder per definition eftersom pulsen låg under ”fladderdefinitionen”, men arytmi var det, inget snack om det. De valde att inte elkonvertera mig denna kväll. Istället gick man in på snigelspåret och skickar en remiss för planerad elkonvertering och det kan ju dröja. De brukar ”skjuta” på torsdag förmiddag och denna torsdag och de närmast kommande torsdagarna är nog redan fulltecknade. Så summan av kardemumman blev att jag fick åka hem ikväll och slapp att natta på vita hotellet. Strax efter halv tio ikväll tågade Carina och jag ut från akuten och åkte hem. Med anledning av kvällens händelser är jag inte på något bra humör. Just nu går min puls stadigt på 103 slag, tack så så jävla mycket för det!