RSS

Kategoriarkiv: Hjärntrötthet

Ett besök på smultronstället

Vilken intensiv dag! Först ett besök på Sahlgrenska där Carina hade en utvärdering av sin operation förra månaden. Idel bra nyheter där. Därefter bar det hemåt för lite ölplock. Grytor, mäskkärl och annan bryggutrustning plockades ut i uterummet och ställdes tillbaka på sina förvaringsplatser efter rengöring. Dock har jag en känsla av att det inte får stå där så vidare värst länge.

När det var avslutat var det dags att hoppa i spänstkläderna och lomma över till Improve för ett cage-pass. Det gick ju bra i lördags med spinning och nu skulle jag även testa detta. Det visade sig inte vara några problem, dock hade jag under förra veckan utan träning tappa lite flås. Min namne och tillika parhäst under dessa pass fick lite förtretat vända på klacken och åka hem. Han konstaterade att väska han hade med sig inte innehöll några träningskläder. Där ser man! Jag har själv gjort den majan.

Hemma igen fick jag en och en halv timma som jag ägnade mig åt att tvätta, duscha och äta. Strax efter två skrällde porttelefonen och det var Mathem som kom med en leverans. Alltså, jag gillar verkligen detta företag och framför allt så slipper jag dra till en matbutik och trängas med en massa folk. Hur konstigt det än kan låta så tar det ganska mycket på mig med min hjärntrötthet. Mathem är guld och jag har aldrig varit missnöjd med det företaget. Det som är bra med detta är att impulsköpen sjunker mycket drastiskt för att inte nämna att få allt hemburet. Det kostar oss inte mer än att ta bilen och storhandla.

Strax efter fem tog jag bilen in till Hisingen och droppade in på mitt absoluta smultronställe – Ölkompaniet – med en inköpslista i näven. Den senaste tidens alla bryggningar har tärt mer än lovligt rejält på mitt maltförråd och jästförråd. Huvudnumret blev köp av en 25 kg säck krossad pilsner malt (basmalt) samt ett par kilo vetemalt och Munich malt som förkommer i de flesta recept. Jag köpte även några påsar jäst av sorterna US04 och US05 som är alejäst, lagerjäst har jag. Det blev även en tub med jästnäring och en påse Protafloc (klarningsmedel jag använder vid varje bryggning). Som jag har skrivit förut så förbrukas lättölen i en rasande takt och när jag var där fick jag snilleblixten att beställa en påse med maltblandningen för detta öl. Uppvägt, krossat och klart. Nu har jag fen ”portionsförpackningar”. Det snabbar upp bryggningen ganska mycket. Vidare bytte jag ut min tomma 2 kg kolsyretub mot en fylld, köpte en ny BIAB-påse som jag använder vid köksbryggning (den gamla gick sönder) samt en tappkran med kulkoppling till mina Corneliusfat. Nu är försörjningen tryggad fram till sommaren. Hade butiken legat närmare hade jag inte köpt in så mycket då hade jag kunnat gå dit inför varje bryggning. Men jag är inte road av att åka bil till Hjalmar Brantingsgatan i tid och otid med trängselskatt och parkeringsproblem.

Efter besöket körde jag bort till Lindholmen och hämtade upp Carina som jobbade lite sent och Hon kunde få åka bil hem. Väl hemma och när jag fått in allt i lägenheten tog jag mig ut till kylen i uterummet för att se hur det hade gått med min IPA gjord på ett recept jag egenhändigt knåpat ihop – Heartbreak Ridge IPA. Jag vill se om kolsyrningen var färdig. Och visst var den det. Naturligtvis tappade jag upp två glas och vi kunde sätta oss i soffan och pusta ut. Ölet blev riktigt bra om jag får säga det själv men det bästa var att Carina gillade det jättemycket. Jag tycker vi båda verkligen var värda denna lilla stund med ett litet glas gott öl. Nu är jag verkligen trött och det kommer inte att bli insomningsproblem idag och det blir definitivt en lugnare dag imorgon. Endast ett senior pass och sedan ett långpass med min ljudbok.

 

Bygger om mina webbsidor

Nu sitter jag här och har påbörjat ett projekt med att bygga om båda mina webbsidor, ultrastefan.com och aortadissektion.se. Dessa sidor har jag byggt i Dreamweaver för hand med HTML och CSS. Att göra lite mindre uppdateringar, typ ändra datum etc är ju inte så farligt. Däremot blir det ganska mycket jobb när jag ska göra större förändring, som nu.Som första steg har jag nu installerat Wordpres på mitt webbhotell.

Det gäller framförallt min huvudsida, ultrastefan.com. Min livssituation har ändrat radikalt och jag är inte så mycket i stånd att springa ultralopp på grund av aortadissektion, hjärtproblem och knän med meniskskador och artroser. Tränar gör jag men löpningen är (för tillfället) rejält nedprioriterat till förmån för styrke- och rehab-träning. Jag har som substitut för utebliven grymma långpass snöat in på en ny hobby (om Ni inte märkt det) – ölbryggning.

Av den anledningen kommer jag skala bort en hel del av nuvarande innehåll som inte känns lika relevant längre. Dock ska jag inte ta bort det helt. Den nya webbsidan kommer att vara inriktad på ölbryggning OCH träning. Den kommer kanske lita lite mer till ölbryggningen och en mindre del till träningen. Jag har inte bestämt hur mycket denna fördelning kommer att bli. Just nu gissar jag på 60 – 75 % om ölbryggning och det är svårt att säga exakt hur det blir nu. I alla fall kommer delarna med Badwater (den kan jag bara glömma) och tävlingsscheman att försvinna. Vidare funderar jag på att slå ihop ultrastefan.com med min andra webbsida aortadissketion.se, där jag också ska skala ner den sidan.

Det arbete jag lite löst har startat upp nu är att rita en ny layout och försöker tota ihop någon form av menyträd. När detta väl är gjort kommer det inte (tror jag) att bli så blodigt att portera lite text från de ”gamla webbsidorna. MEN! Jag lider fortfarande kraftigt av min hjärntrötthet (som jag insett att jag aldrig mer kommer att bli helt fri ifrån) och jag orkar inte sitta så länge framför datorn. Med andra ord så kommer det att dröja ett bra tag innan jag är igenom allt. Det har tagit mig en vecka att bara skissa en startsida. Det kan vara så att mina gamla sidor inte kan nås under den här tiden men då vet Ni vad det beror på. I gengäld kommer jag att få en webbsida som är mycket lättare att underhålla och inte lika arbetskrävande. Som det är idag erkänner jag att dessa webbsidor är ganska kraftigt eftersatta. Målet är att vara klar till minst 75 % innan årsskiftet och något körbart uppe, ett tufft mål för mig när en hyfsad bra utvecklare skulle kanske lägga ett par dagar på detta. Nu vet Ni det.

 
 

Gnällvarning

Inte ens med uppbådande av min absolut bästa vilja kan jag  inte vidhålla att jag är på mitt bästa humör idag. Vaknade i morse med en jämn och ”fin” puls på 105. Det jävliga med hjärtfladder är inte fladdret i sig utan att det håller på konstant tills jag får en tjongare. Ett flimmer släpper efter ett tag, det gör inte fladder, det rullar på. Med anledning av det blev jag nödd och tvungen att avboka mitt cage-pass idag. Med ens inser jag att det inte kommer att bli det sista passet jag avbokar. Att köra cage med fladder är ingen bra kombo. Det här gör mig hyperfrustrerad.

Nu har jag kommit igång med träning regelbundet efter en lång och krokig väg över en massa kullar. Jag har byggt upp styrka i kroppen som jag inte har haft på flera decennier, jag börjar känna mig redo för att återgå till jobb, trots att hjärntröttheten finns kvar. I och med detta utbrott kastas nu allt jag byggt upp överbord (för en tid framåt – obestämt hur länge). Exakt samma sak hände för nästan exakt ett år sedan. Jag var på G och sedan togs jag ner på jorden av hjärtfladdret.

Jag undra stilla i mitt sinne varför jag inte en säger en enda gång i det här förbannade jävla livet kan få en ynka lite stund av framgång och flyt!!?? Det här har jag inte varit förunnad sedan 2011. Varenda gång jag kommer igång och får något som kan liknas vid flyt står en jävel och puttar ner mig i gropen. Enligt min egna åsikt har jag mer tillräckligt fått min beskärda del av jävelskap och motgångar. Normalt är jag motståndare till presenter vid exempelvis födelsedagar och julklappar men nu har jag en önskning, att få en riktig framgång. som det känns nu finns det inget mer att ta ifrån mig (förutom Fru, barn och barnbarn). Min livskvalité ramlade ofelbart i fritt fall, ner till en bottennivå. Jag är  mer  än lovligt fed up på det här och kan inget göra den närmaste tiden. Närmaste målet är att lite mer kortsiktigt häva fladdret med en elkonvertering, sedan gäller det att driva på så att jag få gjort min hjärtablation. Det kommer inte att bli tal om jobb förrän den är gjord. Kriget trappas upp.

 
2 kommentarer

Publicerat av på 6 februari, 2019 i Gnäll, Hälsa, Hjärntrötthet

 

Ölbryggning och näs-EKG

Ingen träning idag (doctors order) och då sjösätts plan B. B för bryggning. Jag plockade fram mitt löttölsrecept för Lätta virket och blandade ihop malt. Sedan blev det köksbryggning för hela slanten. Nu har jag gjort det här ölet ett antal gånger så det gick nästa på rutin. Med jag stod där i köket i mina bryggarkläder lyssnade jag på en ljudbok samtidigt. Riktigt trevligt. När jag var klar hade jag en jäshink med 12 liter vört i, nu ska jästen få göra jobbet.

Efter lunchen kollade jag på lite inspelat från National Geographics som jag somnade ifrån eftersom jag var trött. En liten powernap är ju inte fel. Dessutom var programmet inspelat. Dock stördes friden av ett ilsket pipande som kom från en termometer jag har till bryggningen och som ska larma vid en viss temperatur och den hade jag glömt att stänga av, grrrr…  Jag  gick upp och lade mig på sängen för att lyssna vidare på min ljudbok och somnade igen. Denna gång väcktes jag av telefonen. När jag kollade numret så var det en sådan där jävla telefonnase som hade ringt. Grrrr, igen. Klockan var då strax innan halv sex och jag lyssna de vidare på boken. Då kände jag hur det brôtade till inne i bröstkorgen. Vad var det Teskedsgumman sa? Götapetter, inte nu igen! Så snällt vill jag inte uttrycka det. HELVETES DJÄVLAR! För att använda ett milt uttryck. Det var hjärtfladder och det är jag tämligen säker enligt principen ”I know the feeling”. Efter att ha kollat med pulsbandet på låg rytmen och knallade konstant i ca 103 slag, normalt ska ja med mina mediciner ha runt 60 slag vid sängliggandet. På morgonen har jag ca 50 slag.

I nästan samma ögonblick klev Carina in genom dörren och Hon såg direkt på mig att det var något och jag gav lägesrapporten. Det var bara att dra till akuten och få skiten dokumenterat, Carina körde. Jag hade inte den minsta lust för jag var trött, den där typiska arytni-tröttheten. Det är ju då själve djävulen! Åka dit vid 18-tiden och det kommer att bli en elkonvertering så innebär det att det blir en natt på vita hotellet.

Väl där så blev det de vanliga rutinerna. Svara på inträdesfrågorna, rabbla personnummer, dra min bakgrundshistorik. Sedan EKG, blodtryck samt att de satte en nål i armen som infart och för att ta blodprover. De kunde inte se att det var fladder men jag stod på mig och förklarade mitt senaste kardiologbesök. Det slutade med att de ringde HIA och bad en sköterska komma ner och göra ett så kallat Esofagus-EKG. Jag trodde att jag hade undersökts med alla upptänkliga varianter och instrument för att kartlägga min pump. Det här var dock en ny variant som jag inte varit med om. Spännande. Vad är då ett Esofagus-EKG? Esofagus är matstrupe och går till så att man kör in en sond via ena näsborren upp i näshålan och sedan ner i matstrupen och så mäter man hjärtat inifrån så att säga. Tydligen kan man med detta se små förändringar på rytmen. Det här väckte min nyfikenhet.

Han (sköterskan) skred till verket med att först spruta in ett gel som fungerade som bedövning och glidmedel i en näsborren, därefter skulle jag hålla för den andra näsborren och snorta in det i näsan. Det kändes ungefär som att dra upp upp en snorloska i kaggen som när man är förkyld att ha en rinnande näsa. Därefter fick jag en mugg vatten och instruktionen att ta en klunk och hålla i munnen och när han räknade ner från tre så skulle jag svälja vattnet samtidigt som han tryckte ner sonden förbi sväljreflexen. Han förde in sonden och när den var en bit inne i min döskallen där den var inne i näshålan och sedan skulle svänga ner till strupen kändes det lite skumt, men det var inte så farligt. Däremot blev tårkanalen retad och det bara strömmade ner tårar på mig. När han nådde strupen räknade han ner från tre, jag svalde vattnet och han tryckte igenom sonden. Jag kände nästan ingenting. Sedan var det lungt och de körde sitt EKG. En arytmispecialist var där och kollade och dokumenterade.

De kunde konstatera att det var ett fladder, men det var inget fladder per definition eftersom pulsen låg under ”fladderdefinitionen”, men arytmi var det, inget snack om det. De valde att inte elkonvertera mig denna kväll. Istället gick man in på snigelspåret och skickar en remiss för planerad elkonvertering och det kan ju dröja. De brukar ”skjuta” på torsdag förmiddag och denna torsdag och de närmast kommande torsdagarna är nog redan fulltecknade. Så summan av kardemumman blev att jag fick åka hem ikväll och slapp att natta på vita hotellet. Strax efter halv tio ikväll tågade Carina och jag ut från akuten och åkte hem. Med anledning av kvällens händelser är jag inte på något bra humör. Just nu går min puls stadigt på 103 slag, tack så så jävla mycket för det!

 

 
 

Mello-vägran

Bläää! Jag är rastlös, rastlös med stort R. Varför? Tja, den som det visste. Jag har många saker att ta itu med men jag kan inte få mig till att starta upp. Den mest kreativa sysslan är att lyssna på en ljudbok. Så  här blir allt oftare på söndagar, jätteskumt tycker jag.

Igår var det inte så illa. Jag han med ett dubbelpass på Improve. Först ett cage-pass. En trekvart senare körde jag ett hårt spinningpass där även Carina anslöt tillsammans med sin kompis Lotta och hennes Anders. På kvällen slappade vi i soffan men vi kollade inte på Mello, istället blev det film på Netflix. Jag är mer än lovligt trött på detta mångmiljontramset som gör sitt yttersta för att sänka kvalitén på en tävling som faktiskt var ganska bra förr i tiden. Ansvarslöst av  SVT att plöja så mycket skattepengar på detta. Dessutom tycker jag att man kan flytta mello (nu får man inte ens säg schlagerfestival) till Barnkanalen.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 3 februari, 2019 i Åsikter, Gnäll, Hälsa, Hjärntrötthet, Träning

 

Åter på John Scotts

Swisch! Ja så kan man sammanfatta månaden januari 2019. Vi är redan inne i februari. Gårdagen var en vilodag och därmed ganska händelselös. Denna dag inleddes med Senior-cage och som vanligt kunde jag inte ta det lugnt. Carina gick tillbaka till jobbet idag efter sin sjukskrivning som orsakats av Hennes operation. När Hon kom hem från jobbet firade vi detta med att gå till John Scott där vi förutom att äta mat toppade önskelistan hos kvällens DJ som var där och spelade. Det var himla kul att vara där för det var ett tag sedan vi var där. Jag kände mig ganska OK med att ta en Wienerschnitzel med vetskapen att större delen av den måltiden hade jag kompenserat med dagens pass.

Vidare pillade jag med ölrecept och planerar att brygga en ny batch av Lätta virket (lättölet) i nästa vecka vilket ser ut att kunna pressas in på torsdag. Nu ska jag upp lite tidigt imorgon och köra två pass på Improve. Fortfarande tänker jag på att det på ett sätt hade varit bättre att vara piggare i skallen än vad jag är i kroppen. Efter att ha tittat i min nedräkningsalmenacka kan jag också konstatera att jag i dag har endast (?) 790 dagar kvar till min pension. Det krymper, sakta men säkert…

 

En ny dubbelstöt

Det var länge sedan jag gjorde en så kallad dubbelstöt. Från början var det att springa två lopp en och samma dag. Med tanke på omständigheterna innebär detta numera två träningspass på samma dag. Det visar att min fysiska form sakta men säkert blir allt bättre. En milsvid skillnad mot hur det var för knappt två år sedan. Det som ger smolk i bägaren är att jag inte kan säga detsamma om min mentala form. Den är inte bra, dock ska jag i rättvisans namn säga att den har blivit bättre efter drygt 1½ år men utvecklingskurvan pekar mycket svagt uppåt i detta fall.

Vad blev det idag då? Jo! På morgonen blev det ett cage challenge XL (60 min istället för 45). 45 minuter senare väntade ett cykelpass. Där anslöt Carina tillsammans med Hennes arbetskamrat och hennes man som provtränade där. Passet blev osedvanligt lyckat med mycket bra och taktfast musik som var lätt att trampa till. Jag kände av i kroppen sviterna efter gårdagens urladdning på cagepasset, vilket gjorde att jag tog det lite lugnare idag med tanke på kommande cykelpass. Det visade sig vara en bra strategi och jag kunde dra på hyfsat bra på cykelpasset.

Än så länge har min kropp inte protesterat på allvar (även om det tog lite igår) och jag känner att jag ska inte överskrida den gränsen. Syftet är att kunna springa lite igen fram emot vårkanten, innan jag börjar jobba igen. Jag vill bara släppa några kilon också. Sedan är det lite osäkert var det där hjärtjiddret kommer att ta vägen. Av den anledning vill jag inte rampa upp för mycket. Jag har nu en bra grundnivå att stå på som gör att jag kan komma igång hyfsat bra med springandet, när den stunden kommer. Skynda långsamt.

Väl hemma och efter en stadig lunch på träningen så fatade jag mitt lättöl – Lätta virket – som nu stått till sig ett tag. Efter rengöring och desinficering av fatet kunde jag tappa ner 11 liter lättöl, som denna gång håller en styrka på 2,1 %. Jag kolsyresatte det och lade på ett större tryck än vanligt. Eftersom stått till sig är det drickbart. Normalt lägger jag på 0,8-1 bar under 5-6 dagar. Denna gång lade jag på 2 bar, vilket gör att jag får ett OK kolsyrat öl som jag kan testa på tisdag eller onsdag. Där någonstans går jag ner till 1 bar. Anledningen är att det lättölet jag hade tog slut idag. I veckan planerar jag en ny 10 liters batch med mitt egna On My Own, då ska jag testa att torrhumla det, vilket jag inte gjorde nu senast. Detta för att få lite mer IPA-känsla i ölet. Det jag har nu smakar mer som en välhumlad lager men det är riktigt gott. Dessutom har jag ett paket Ale-jäst (US05) kvar och ett paket brukar räcka till 15-20 liter, vid Grainfatherbryggning, 23 L, går det åt två paket.