RSS

Kategoriarkiv: Hemma

Det som händer hemmavid (bostaden) och är värt att återberättas….

Träningen startar sakta upp

Tyvärr har vi inte kunnat använda vår pergola som vi hade tänkt (ännu). Det blåser fan och anamma. Dock har jag fått hjälp av Robert och vi har bultat fast den i trädäcket så den lär inte flytta på sig, vilket den hatisk hade gjort, trots att den väger drygt 60 kilo, dock inte så mycket, en knapp decimeter. Men nu är det fast både i golv och räcke. Detta utan att behöva borra i väggen.

Jag har också rampat upp träningen mer och mer. Min kraftigt minskade närvaro på Improve gav mig också en viktökning. Eftersom man vidtagit åtgärder där som att halvera klasserna samt att  jag själv har vidtagit åtgärder som heltäckande kläder och handskar, känner jag mig så pass trygg igen att jag kan vara med där. Det är absolut inte detsamma som att sätta sig på en restaurang och trängas. Detta gav resultat ganska omgående och vikten är nu på väg nedåt igen.

Imorgon skulle jag gå till Partille rehab för mediyoga men det kommer jag att boka av. Orsaken är att covid-19 nu har slagit till på äldreboendet – Forellen – som är i samma hus. Och med tanke på kommunernas stora nonchalans och brist i ledarskap kommer jag att hålla mig borta från den byggnaden. Där känner jag mig långt ifrån trygg. Trots besöksförbud är det mycket folk som rör sig in och ut där.

 
 

Pergolan är monterad

Hej igen! Från att ha varit en flitig bloggare är det numera tunnsått med inlägg. Inte för att det har varit händelselöst, tvärtom på den punkten, men jag har helt enkelt inte haft ro till att skriva. Det ska uppdateras här, på Facebook och fan vete vart mer. Jag vill inte bli ett online-offer och bli som dessa zombies som hela tiden går med näsan i mobilen. Jag har till och med sett folk på löpband i gymmet gå och titta i mobilen. Jag kan inte förstå det och jag vill inte förstå det, totalt hål i huvudet.

Vad har hänt då, i grova drag? Det stora är att jag fick till en lösning på terrassen med skugga och ingen direktsol in i vardagsrumsfönstren i form av en pergola med in/utdragbart tak. En rejäl tingest med konstruktion av stålbalkar som står stabilt och kan ta vind, även när taket är utdraget, den mäter 3 x 4 m. Det som avgjorde det hela var att den långa balken var delad i två delar och inte en enda lång 4-metare. Det var ett jävla meck att få upp det till terrassen. Robert hjälpte mig att hämta kollit på Bauhaus, paketet var 304 cm långt och gick inte in i hissen. Vi fick helt enkelt öppna det utanför hissen och bära in balkarna en och en i hissen och vi kunde sedan vika ihop kartongen och också få med den upp. Nästa steg var att montera detta mekano också det var ett jävla meck. Toppramen var enkel men att få upp den på 2,3 meter höga pelare var desto värre. Jag kom dock på ett sätt att kunna fixa det själv som också lyckades efter visst besvär. Det ultimata är ändå att vara två, gärna tre, personer för detta. Nu står den där i alla fall. Det enda som återstår är att bulta fast det hela i terrassgolvet. Jag har köpt några franska träskruv för ändamålet.När det sluta blåsa så mycket blir det ett ölkok under pergolataket.

Nästa projekt är att tvätta terrassen med högtryckstvätten och fixa i ordning utebordet. Det behöver slipas och oljas in igen. Dessutom ska skruvar dras åt eftersom bordet har blivit mycket rangligt. Vädret är i och för sig bra. Men det blåser ganska mycket och just nu är det en rå och kall vind, något jag kände när jag monterade pergolan. Jag var ganska frusen när jag var klar med det. Hur som helst kommer det att bli lite drägligare under nästa värmebölja.

Annars då? Jag har bytt vårdcentral. Det öppnade en ny vårdcentral i det nybyggda höghuset på Kyrktorget. Jag gick dit direkt och listade mig. Det finns inte en chans i universum att de skulle vara sämre än min gamla vårdcentral – Närhälsan på kyrktorget. Inte en chans. Förhoppningsvis ska jag inte ha så mycket anledning att springa där nu när jag har fått ordning på det mesta i hälsoväg. Endast hjärntrötthet och tinnitus återstår, fast det får jag nog leva med under återstående tid på den här planeten.

Tränat har jag också gjort, tyvärr inte med samma intensitet och inomhusträningen har mer eller mindre avstannat sedan slutet av mars på grund av Coronan. Jag höll mig därifrån avsiktligt ett tag. De gångerna jag var där var jag den enda som bar handskar under passet. Även om det står en massa spritflaskor framme tycker jag nog att det har tagits för lätt på detta av vissa som tränade där. Men jag har ändå tränat med seniorerna, fast utomhus. Vi har kört cirkelträning utanför arenan i blåst, regn och hagel på tisdagar, på fredagar har vi varit ute och gått, framför allt har vi utforskat Paradiset i Partille. Mycket backar och trappor där, rejäla sådana, detta växlat med lite gymnastiska övningar då vi stannat till. Turerna har legat på 4-5 kilometer.

Annars har det varit lugnt i dessa Coronatider. Jag har distanserat mig socialt men inte helt och hållet. Vi har varit ute och handlat och vi har sett till att vara på diverse ställen då affärerna öppnar, då det är minst med folk. Det har gått bra. Tyvärr tror jag nog att detta Coronavirus har kommit för att stanna och vi får helt enkelt leva med detta i framtiden. Samhället kommer inte att vara i normala gängor förrän om tidigast två till tre år, både när det gäller beteende av gemene man och ekonomiskt. Det sistnämnda kommer nog att ta ännu längre tid att få balans i. Mest irriterar jag mig på folk som endast bryr sig om när de kan ge sig ut att resa. Men hallå! Det pågår en pandemi och det är bara att hacka i sig! Ger man sig ut och reser trots avrådan får man i så fall se till att ha en buffert så att man kan bekosta en eventuell hemresa själv om länder stänger ner (det lär ju komma en andra våg) och då kan man inte sitta och yla att UD ska plocka hem alla muppar som vägrar fatta hur saker ligger till. Det är bara att anpassa sig.

 

Ölarbete, terrassplanering och träning

För fem dagar sedan, i måndags, stod jag på terrassen och bryggde öl. En IPA som jag döpte till Summerburst. I förrgår torrhumlade jag genom att lyfta på locket och hälla i 110 gram Pilgrimshumle samt citronmeliss. Melissen kom från tre krukor som jag klippte upp i mindre bitar. Samtidigt hade jag kokat upp en trekvarts liter vatten. När det kokat upp stängde jag av plattan och hällde i melissen och sedan fick de stå och svalna till temperaturen var under 30 grader. Då hällde jag även ner detta i jäshinken (tillsammans med humlen). Nu börjar den bli klar för kallkrasch, kanske imorgon eller övermorgon.

Som jag skrev i måndags hade jag funderingar på att lösa detta med skugga på terrassen och få på det direkta solflödet rakt genom fönstren som då gör lägenheten till en bastu. Det jag har fastnat för är en pergola som jag kan skruva fast i däcket av kompositträ. Vilket gör den väldigt vindtålig. Den har ett tak som kan rullas ut över pergolan och sedan tillbaka, detta tak kan jag fästa med några mindre band. Det bästa är att måtten för de stället jag vill ha den på passar perfekt, jag kan till och med förankra hela ställningen i räcket och jag behöver inte borra ett enda hål i fasaden. En hake. Pergolan är 4 meter bred och 3 meter djup. Om den levereras med 3 respektive 4 meter långa balkar kommer det att bli hart när omöjligt att få upp dessa till lägenheten. Jag har ställt en fråga om detta till tillverkaren. Hur kollit är utformat vid leverans och jag lär nog höra av dem under kommande vecka. Om det skulle funka kommer det att vara guld värt och vi kommer att kunna nyttja terrassen på ett helt annat sätt. Håll tummarna.

Träningen under veckan har tagit lite fart igen. Jag har avverkat ett anta stavgångspass som gått riktigt bra. Det längsta blev min gamla standardlöprunda – Humlebadet tur och retur. 11,2 km. Inga problem alls. Dessutom drog jag in på Improve i morse och körde ett entimmas cage-pass. Riktigt kul att vara på’t igen. Jag har kört andra pass, men utomhus. Det hela verkar lovande.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 25 april, 2020 i Diverse, Hemma, Prylar, Träning

 

Bryggardag

Bra väder idag också. Dagens höjdpunkt blir ju naturligtvis en bryggning på terrassen. Snabbt som attan hade jag totat ihop ett recept igår kväll. Det blir en Summerburst IPA med Pilgrimhumle och citronmeliss som ska blir lite mer beskt. Tanken är att det ska bli ett friskt öl att svepa under varma sommardagar. Under dagen har jag stått därute och kokat och haft mig samtidigt som jag lyssnat på en ljudbok (om Tage Erlander) och naturligtvis tagit mig en bryggaröl också. Efter några timmar hade jag 11 liter öl i jäshinken som jag pitchade med jäst – Belle Sasion. Jag hade förvisso tänkt att fixa lite med fatrengörning och flaskning men det får anstå till imorgon. Nu står resultatet av min 64:e bryggning på jäsning.

Under bryggningen funderar jag på en lösning på ett av mina problem. Att få skugga på terrassen och avskärma direkt solflöde in i vardagsrummet. Jag ville sätta upp en markis men det är ett big no-no från hyresvärden. Inget borrande i fasaden, vilket jag i och för sig kan köpa. Dessutom måste detta solskydd eller vad jag ska kalla det stå pall för vind. Det är ganska marigt att hitta nå’t som funkar.

På sena eftermiddagen var jag dessutom nere på Partille rehab för att köra lite mediyoga för första gången med syfte att minska min inneboende stress och också mildra min tinnitus. Det är lite för tidigt att efter en gång säga något om det men negativ är jag inte. Jag måste nog ge det några gånger till.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 20 april, 2020 i Ölbryggning, Diverse, Hälsa, Hemma, Vardag

 

Datorslöjd

Idag har det varit den stora teknikdagen. Jag har ett antal (av olika anledningar) skrotade gamla bärbara datorer som är slaktade. Nu ville jag kunna plocka ihop en dator som funkar hjälpligt. Det behöver inte vara en racer-dator. Meningen är att den ska stå i garaget och vara uppkopplad med wifi. Detta för att kunna hålla koll på jäsning etc på distans utan att man ska behöva åka dit bort stup i kvarten samt även kunna styra utrustning och temperatur hemifrån.

Efter en hel del pill och letandes i skrotlådan kunde jag fiska en hårddisk, lite RAM-minne och en wifi-enhet. Jag hittade en gammal dator där det hela skulle kunna lira ihop. Efter lite knep och knåp i BIOS samt tillverkning av startbar USB-sticka kunde jag till slut få kontakt. Jag hade en gammal nedtankad version av Windows 7 som jag lyckades installera, dock kunde jag inte aktivera den eftersom koderna hade gått ut så den fick gå som en icke genuin Windows-installation. Det funkar det också, bara det att varje gång man startar upp datorn kommer en aktiveringsdialog upp som man få klicka sig förbi. Vidare är skrivbordet svart och det går inte att ladda ner uppdateringar. Annars funkar den. Jag hade en egenköpt DVD – en retailversion av Windos 7 Ultimate – som jag inte hittar. Misstänker att den blev utlånad och jag har inte fått tillbaka den. För våra ända mål funkar dock detta. Det enda bekymret var att jag bara hade en modul av RAM-minnet av typen DDR1, en ynklig sak på 1 GB. Därför kan den inte anklagas för att vara snabb, men det var för segt och jag blev tvungen att skrinlägga detta. De andra två datorerna har pajade grafikkort och vill inte starta med bild. Men så sa Carina att Hon hade en gammal harv som Hon inte använde och kommer att använda, den kunde vi ta.

Och nu sitter jag med denna tingest, en Windows 8-kärra med 8 GB RAM. Den rullar på mycket bra. Det som nu återstår är att blåsa denna dator helt och lägga på en ny image så att all Hennes data försvinner. Jag har ett par licensnycklar av Norton antivirus och donerar en till denna dator, dessutom har jag ett Office-paket (2010) som jag kan trycka ner. I övrigt ska vi inte ha något annat än programvara för ölbryggningen (inklusive Beersmith). Ju mindre krafs vi har i den, desto bättre. Nu ska vi vara fyra där nere som samsas om den men jag skapar en inloggningsprofil för oss alla. Vidare ska vi kunna surfa också för att leta fakta på nätet om vi kör fast, mest google och youtube. Lite bryggardokument ska jag lägga ner också som manualer, tabeller etc, som kan vara bra att ha.

I samband med detta då jag rotade runt i mina minnesmoduler, kollade jag hur minnes statusen var på min egna bärbara. Det visade sig att den hade ynkliga 4 GB. Jag rev isär den för att kolla vad jag hade för typ av minne. Och se! Typen var av DDR 3 och jag hade plats för två moduler. I lådan hade jag två DDR 3 moduler om vardera 8 GB! Ut med fyra och in med de två åttorna. Jädrar i gatan vilken fart det blev på den datorn efter det bytet! Den går som ett skott! Det har varit en riktigt trevlig pysseldag, idag.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 15 april, 2020 i Datorer och webbsidor, Hemma

 

Att sysselsätta sig

Jaha! Nu var min 64;e födelsedag avverkad och nu fortsätter resan till 9 april nästa år då jag äntligen fyller 65 år. Som jag väntar på denna dag. När dagen inträffar är jag då redan pensionär med start den 1 april, dit är det nu 354 dagar och jag kommer att fortsätta nedräkningen som jag startade för ca 8 är sedan. Då med fokuset att kunna ägna sig åt träning mer eller mindre på heltid och det har ju visat sig inte att bli så, även om jag fortfarande tränar, fast inte på det sättet jag hade tänkt mig. Surt, mycket surt.

Min kompensation är min nya hobby – ölbryggning. Men i dessa tider kan jag inte fylla tillvaron med träning och ölbryggning. Barnbarn har jag inte träffat på en dryg månad. Jag har laddat in några gamla spel i datorn som jag kör då och då, just nu är det Medal of Honor, men jag orkar bara sitta en timma innan jag blir jättetrött. Naturligtvis har jag också streamingkanaler som Netflix, HBO och Viaplay. Men det orkar jag inte heller att ligga och blänga på dagarna i ända. Utöver detta har jag och Storytel Trots det blir det ju lite olika aktiviteter att rotera emellan så det går ju ingen nöd på mig.

Det mest positiva i dessa jävla Coronatider är att jag kan avpollettera mina hjärtproblem som jag nu officiellt blivit friskförklarad från och jag har en medicin mindre att knapra på. Tyngdtäcket är en skänk från ovan och jag blir mer och mer nöjd för varje dag. Att stanna hemma är just nu det mest trista. Två dagar i veckan tränar jag med seniorerna (utomhus), en viss skillnad från att vara på Improve nästan varje dag. Men det blir ju ett slut på detta också. Följden har blivit att jag har lagt på mig 1,5 kg som jag nu måste parera. En annan sak som kanske kan upplevas som lite jobbig är att Carina och jag inte kan planera kommande vår och sommar. Vi har en stuga bokad i Grövelsjön vecka 35, det finns ju risk för att det inte blir av. I värsta fall förlorar vi bokningsavgiften på 700 kr, det kan vi bära, resten av avgiften betalas vid ankomst. I övrigt rör jag mig minimalt utomhus, dock har vi tagit ett par promenader. Det kan bli ett snabbt besök i affären, that’s all.

Enda riktiga undantaget blev under långfredagen så Robert och jag strålade samman i garaget för brygga på bryggverket. Denna dag bryggde jag återigen en klon av Stigbergets West Coast IPA, som blev väldigt lyckad (och den gick åt väldigt snabbt). Robert körde en Milkshake NEIPA – spännande. Bryggningen gick utan större missöden, till skillnad från förra gången. Det enda var att maltbädden hade packat sig så att lakningen gick sååååå långsamt. Till slut var jag tvungen att köra ner mäskrodret och röra om för att lakvattnet skulle rinna igenom. Resultatet blev dock en hel del bôs i vörten och senare i jäshinken, en del av detta kom sig även av att det gick ett litet hål i silduken som jag kör vörten igenom då jag pumpar över det till jäshinken. . Priset jag fick betala för att undvika en 3 timmars lakning. Nästa gång ska jag slänga ner lite risskal för att undvika att maltbädden kloggar igen. Annars gick det bra. Samma natt hade jäsningen hoppat igång och under gårdagen var det en sjujäkla rörjarskiva  i jäshinken. Jag har aldrig sett en sådan frenetsik jäsningaktivitet.

Nu är det lugna puckar på alla fronter i vår lägenhet. Jag har känt mig ganska hängig idag och från ingenstans kom en brutal trötthet samt en kortare hostattack som var så pass kraftig att jag slocknade. Corona? Njae, tror knappast det. Jag har haft några incidenter av denna typ under veckan men föregpående gånger var detta också ackompanjerat med en molande huvudvärk som jag inte hade denna gång.

 

 

Där satt den!

Det har varit en ganska händelselös vecka (egentligen). Jag har kört några pass på Improve, nu med större försiktighetsåtgärder. Nu har jag skippat kortbrallor och t-shirt, det är tights med långa ben och långärmad tröja som gäller. Dessutom är det handskar på. Till min stora förvåning är det fortfarande många som INTE använder handskar! Nu har seniorernas pass flyttat utomhus. Vi körde i fredags och igår. Det går det också även om det bara var ett par plusgrader och en kylig vind. Inga problem! Vi körde på ganska bra och detta kommer nog att bli melodin ett tag framöver. Det som talar för det är att våren håller på att kasta ankar och det kommer att bli bättre och bättre (med vädret). Tyvärr så ökar smittspridningen och en professor gjorde en spridningskalkyl som skulle visa att hälften av svenskarna kommer att vara smittade innan april månad är slut. Kanske lite väl mycket domedag och stuff för klickjägare på Aftonbladet. Men! Jag tror nog att han har en poäng, det har ju redan ökat drastiskt och med tanke på den nonchalans jag har sett ute i samhället inser jag nog att denna slutsats inte är så orealistisk ändå.

Idag hade jag även ett telefonmöte med min kardiolog som kunde konstatera att min hjärtablation har varit lyckad. Jag har inga indicier på att fladdret är tillbaka. Jag har gjort et par EKG: i november/december förra året som visade en jävla massa extraslag, vilket enligt honom (kardiologen) var ett normalt tillstånd några veckor efter ablationen. Jag gjorde ett långtids-EKG i januari där jag passade på att köra två riktiga grispass under den mätningen och det hade varit stabilt. Ett EKG i förra veckan visade samma sak. Med andra ord så är jag frisk och kommer inte mer att behöva besöka kardiologerna på Östra. Dessutom kan jag med omedelbar verkan plocka ut min Multaq, fast den kommer sitta kvar i kroppen i ungefär en månad till. Det kan jag leva med. Äntligen off the hook och ett krig mindre. Det finns verkligen ljuspunkter i denna Coronadystopiska tid.

Med anledning av det jag skrev här lite längre upp så kommer jag att dra ner på mina träningspass ganska rejält (på Improve). Jag vill inte och vågar inte utsätta mig för denna smitta. Nu i skrivande stund har totalt ungefär 500 personer vårdats eller vårdas på intensiven för Corona och 239 har dött. Alltså om jag smittas med min underliggande sjukdom är det med största sannolikhet att jag åker in på en intensiv och då är det i princip 50% chans att jag mular. Inget jag har lust med. Det är alltså av denna anledning som jag drar ner på Improvebesöken. Istället kommer jag att satsa på hemmaträning, alternativt stavgång eller löpning. På Improve blir det endast seniorpass där alla bär handskar. I övrigt kommer jag att mer eller mindre strypa alla sociala kontakter och aktiviteter utanför lägenheten. Det enda som jag har planerat är en garagebryggning med Robert och det är inte ens säkert att den blir av om det blir restriktioner med att stänga ner samhällen och tvångskarantäner. Jag kommer med stor sannolikhet åka till Ölkompaniet på lördag och köpa en säck med pilsnermalt och några påsar jäst, jag upptäckte att mitt lilla hamsterförråd av malt och jäst var mindre än jag trodde. Utöver det så blir det nog mer eller mindre en karantän. Carina kommer att ta bilen till jobbet istället för att åka buss, nu gäller det att isolera sig.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 1 april, 2020 i Hälsa, Hemma, Träning, Vardag

 

Dubbla premiärer

Det är vår i luften. Soligt och fint igår, soligt och fint idag. Igår fick jag äntligen tummen ur och flaskat upp några flaskor av The Trapped Cat Conspiracy IPA, bara några stycken innan det lilla fatet tar slut. Hälften av ölet finns kvar i fatet, jag tycker personligen det är lite godare att tappa från fat.

Idag blev det en heldag ute på terrassen, inte i baden-baden-stolen. Huvudnumret blev en ny bryggning ute på terrassen, tillika årspremiär. Igår knåpade jag ihop ett recept lite på måfå, ett litet experiment alltså. Receptet på en 12 liters batch avFarfars IPA ser ut så här:

MALT:

  • Pilsnermalt 1,5 kg
  • Munich        1,0 kg
  • Maris Otter 0.5 kg
  • Crystal 240 karamellmalt 0,25

HUMLE:

  • Citra    15 g – 20 min
  • Wai-iti  25 g – 15 min
  • Jästnäring ½ tsk – 10 min
  • Protafloc (klarning) 1 krm – 10 min
  • Citra 15 g – 10 min
  • Wai-iti 25 g – 10 min
  • Citra 15 g – 0 min
  • Wai-Iti 25 g – 0 min

TORRHUMLING 3 DAGAR

  • Citra – 35 g
  • Wai-iti 35 gr

JÄST: Safale S04, MÄSKNING: 66 grader i 75 min, 9 L vatten . LAKNING: 76 grader 15 min, 9,5 L vatten. Koktid 60 min. OG: ca 1,064

Med lite flyt kan jag få avnjuta detta till min födelsedag. För att det ska lyckas ska jag nog trycka på kolsyrningen. Jag kommer att lägga på ett tryck av 2,5 – 3 bar, istället för det vanliga 1,0 bar. Nu är utfallet av min 62:a bryggning placerat i en jäshink, om ca dagar kallkraschar jag och ytterligare två dagar senare är det tappning på fat och kolsyrning i miinst 3 dagar, då ska det vara drickbart. Nog borde det gå även om ölet blir så mycket bättre av att gosa till sig i ytterligare 2 – 3 veckor.

Medan bryggningen pågick gjorde jag terrass och uterum klar för kommande vår- sommar- och höstsäsong. Det fanns lite att göra där. Uterummet behövdes städas upp efter att under året ha spritt ut mig med massa olika grejer från fatrengnöringar och flaskningar. Nu var det också tillfälle att se över gasolgrillen också. Resultatet av det blev lite grillpremiär i form av min paradrätt – baconlindad beercan-burger som jag hann bli klar med lagom tills Carina kom hem från jobbet (den tösstackaren jobbade helg). Det har blivit massor av frisk luft idag, dessutom har jag hunnit beta av en rejäl bit av den ljudbok jag just nu lyssnar på – Mannerheim – av och med Herman Lindkvist. Riktigt intressant bok. Även ett telefonsamtal för att höra statusen med mitt sjuka barnbarn hanns med. Hon hade varit bra en dag men blivit dålig igen.

 

 
 

Coronan är nära

Hur har veckan varit? Jo tack. Corona högt och lågt, kors och tvärs. Allt som gjorts denna vecka har styrts av detta jävla virus. Situationen har ändrat sig dag för dag. Vi gjorde ett kompletteringsköp i tisdags och jag smet in på apoteket för att hämta ut lite mer Waran och därmed är vi nu helt i startgroparna för eventuella karantäner, utgångsförbud eller vad det nu kan vara. Det enda jag kommer att göra och har gjort denna vecka utanför hemmet är att träna. Jag har redan fått invändningar mot detta. Men så här ligger det till.

Improve håller öppet tills dess myndigheterna säger ifrån. De städar extra mycket, spritar allt som galningar. Många stannar nu hemma och det är i det närmaste tomt på gymmet. I tisdags var vi 9 seniorer på cirkelträningen (normalt är vi 35 – 40). Carro, som leder passen, hade gjort om. Vi beväpnade oss med en yogamatta (hon hade spritat av alla mattor innan), hantlar, viktplattor och så körde vi stationssystem men stannade kvar på våra platser. Vi fick 4 övningar att göra under 10 minuter, sedan 4 nya övningar. Vi körde 4 sådana set totalt. Ganska smart. Dessutom har vi handskar på oss. Två gemensamma redskap som medicinboll och TRX-band hade Carro naturligtvis också spritat. Ingen beröring med andra. Dessutom spritade vi våra egna redskap också. Alla försiktighetsåtgärder vidtogs. När passet var över gick jag raka spåret hem och in i duschen där jag inte bara tvättade händerna med tvål och vatten, utan hela kroppen. Onsdag och torsdag var det cykel, som jag spritade innan passet och körde med handskar. Idag var det cage igen och denna gång hade jag också dragit på mig långa tights och långärmad tröja. Allt för att minska hudexponering. Träningskläderna har varje gång åkt in i tvättmaskinen. På cykelpasset i onsdags var vi 3 seniorer, igår 5 st och idag var vi totalt 7 där vi normalt brukar vara minst 30 stycken. Ute i gymmet kunde jag dessa gånger räkna in 4 som tränade. med andra ord är det ingen trängsel. Sammantaget gör detta att jag faktiskt inte är särskilt orolig för att gå dit, då tycker jag nog att det är läbbigare att gå till COOP eller ICA och handla.

Jag kommer att träna på Improve så länge det går, läs – tills de stänger. Jag tror nog att det kommer att inträffa (tyvärr). Däremot kommer jag att från nästa vecka avgöra från dag till dag om jag ska gå på ett pass eller inte. Improve har dessutom dragit ner på en del pass nästa vecka. Känner jag det minsta lilla, stannar jag hemma. Så nu har ni min syn på detta. Detta är som sagt det enda jag gör utanför dörrarna, två inplanerade besök på Östra sjukhuset – blodprov samt EKG nästa vecka och ett besök hos kardiologen den 1 april.

Under veckan håller jag på att utvärdera mitt 11 kg tyngdtäcke. Jag har testat ett 9 kg täcke som jag gillade. Rekomendationen från min fysioterapeut är att jag ska använda ett 11-kilos eftersom jag har svåra insomingsproblem. Jag ska köra utvärdering även nästa vecka. Hittills har det gått sådär. Detta tyngre täcke är varmare, dessutom har jag nu skippat insomningstabletten och därmed komma loss från det beroendet. Jag kör den hårda vägen. Det blir sakta bättre och bättre med sömnen så jag har förhoppningar. Carina som tog över 9-kilos-täcket är mycket nöjd med det. Återkommer naturligtvis i detta ärende.

Den mer tråkiga nyheten fick jag denna eftermiddag när en av mina grabbar hörde av sig och berättade att en av ungarna hade med största sannolikhet åkt på Coronaviruset. De har inte testat (för man gör inte det) men hon har uppvisat alla symptom och de kan med 99-procentig säkerhet sluta sig till att det varit Corona. Nu är hon däremot piggare igen, det är ju så. småkids och unga klarar detta bättre än oss gamlingar. Mor i huset visar och tecken på att ha åkt på detta. Vi får se om hon har detta eller om det är en vanlig förkylning/influensa. Jag är ändå så himla glad över att lilltösen redan är på benen igen.

 

Karantän light

I veckan var vi inne på Hemtex och köpte ett Cura Tyngdtäcke (9 kg). På Partille rehab rekommenderade de mig att använda ett 11 kilos täcke på grund av mina insomningsproblem. Hemtex kör med 30 % rabatt denna vecka så det är verkligen prisvärt. Carina blev också intresserad av detta täcke och ville ha ett 9 kilos. Då gjorde vi dealen att jag testade 9 kilos-täcket för att som det funkade och om jag skulle behöva ett tyngre. Annars skulle vi gå som idag och inhandla ett 11 kilos-täcke.

Jag har nu sovit 4 nätter med det ”lättare” täcket och jag måste säga att det har varit riktigt skönt. Inkörningsproblemen kvarstår. Jag har under nätterna vaknat till och kikat på klockan och somnat om igen. Detta är helt borta sedan jag började använda täcket. Jag gjorde insikten att ett 11 kilos-täcke, som jag blivit rekommenderad att skaffa, skulle behövas. Eftersom det är sista dagen på den rea på Hemtex, bestämde vi oss för att dra bort till Allum och köpa. Jag hade också ett på ärenden att uträtta på apoteket för att ta ut lite piller, samt att gå in på Clas Ohlson för att hämta ett par rattar till motrycksfyllarbygget (hade beställt dessa) och inhandla ett trepack med läsglasögon (förbrukningsvara har jag upptäckt).

För att undvika allt för mycket folk var vi där när butikerna öppnade eller rättare sagt en kvart innan. Den kvarten utnyttjade vi till att göra en snabb räd in på ICA för att komplettera det vi hade glömt att handla i torsdags. Det är ju förvisso en söndag men oj vad det var utplockat i hyllorna och vi såg några som verkligen hade fyllt sina kundvagnar. För vår del inskränkte sig inköpet till lite grönsaker, några burkar kvarg, tandkräm och lite hårschampo. Det blev dock ett impulsköp när vi gick förbi charkavdelningen och tog ett 2 kg pack nötfärs samt två ringar falukorvar (extrapris). Det där kan vi göra en hel del matlådor på. Det som förvånade mig mest var att det fanns hur mycket vetemjöl som helst, det trodde jag skulle vara rensat. Hur som helst har vi mat så att vi lätt klarar oss i två veckor utan att bottenskrapa kyl, frys eller skafferi (som vi brukar ha).

Det är nu en skön känsla att ha allt hemma och vi behöver inte gå ut och det tänker jag definitivt inte göra heller om det inte är absolut nödvändigt, med ett enda undantag. Och det är Improve som jag skrev om igår. Där kommer jag att köra så länge det går och är rimligt. Det är dock Carina som kommer att utsätta sig för andra i och med att Hon åker kollektivt till jobbet och är på en stor arbetsplats. Min erfarenhet från de senaste arbetsplatserna jag har varit på är att förvånansvärt många är inte så renliga av sig. Tvättar sig inte efter toabesök, nyser och hostar rätt ut istället för armvecket etc. Visserligen tror jag nog att många skärper sig i dessa tider men det kommer alltid att finnas ufon som inte gör det. Jag är evigt tacksam att jag inte jobbar, hade jag gjort det så hade jag tagit med jobbdatorn och kört kalsongkontor redan i inledningsskedet av denna pandemi. Eftersom jag befinner mig i en solklar riskgrupp kör jag istället en karantän light.

 
2 kommentarer

Publicerat av på 15 mars, 2020 i Familj och Vänner, Hälsa, Hemma, Prylar, Vardag