RSS

Kategoriarkiv: Gnäll

Kommer det något här, då har jag fan i mig förlorat tålamodet. Hoppas detta blir den minst använda kategorin.

6 dagar kvar

Vänta är olidlig på mitt kardiologbesök och jag känner mig ganska handlingsförlamad. Jag kan inte ta mig för något över huvud taget. Fotbolls-VM står för dörren och många ska bänka sig framgör TV. Jag skiter i det för jag är inte så fotbollsintresserad. Där emot ska jag titta på Sveriges matcher. Just nu ligger mitt fokus på att se vilka scenario som dyker upp på onsdag och jag grovskissar på hur jag ska tackla dessa. Om jag bar kunde få 2 – 4 år till så skulle jag vara grymt nöjd. Med anledning av detta har jag varit på Östra idag och lämnat av en helvetes massa blodprov, tagit EKG, mätt blodtryck, hej och hå…

Till och med ölbryggningen ligger utanför fokuset, trots att jag har en hink stående ute i jäskylen. Igår höjde jag jästemperaturen från 10 till 15 grader och där ska den nu stå fram till 23 juni, så det där sköter sig självt just nu. Tråningen då? Näe. Inte så intensivt, 2 pass i veckan på Improve, det andra passet ska jag köra imorgon. Det blir ett Improviserat cage-pass som jag ska köra med min namne från seniorerna. Fredagspasset har sommarlov men vi går dit och kör själva.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 14 juni, 2018 i Ölbryggning, Gnäll, Hälsa, Hemma

 

Ny månad

Så var det ny månad. I och med juni så har vi kommit in i sommarmånaderna. Att maj skulle bli högsommarvärmens månad  var ju en högoddsare i april. Juni inleddes med att jag tränade med seniorerna på Improve, som vanligt en jobbig historia där man inte vilar på hanen.  Det tråkiga var dock att fredagspasset är det sista inför sommaren men jag ska nog gå dit och hitta på något ändå. Jag har har även hämtat ut för 1773 spänn. Mitt högkostnadsskydd gick ut den 10:e maj och det blir att börja på ny kula.

I brevlådan damp det ner ett brev från Västra Götalandsregionen. En kallelse till kardiologen eller undersökningen av aortan? I helvete heller, det var en tid hos Folktandvården. Ähhh! Va fan! Just nu skiter jag fullständigt i käftmekanikern just nu, jag vill ha en kallelse till kardiologen. Ska jag ha brev ska det innehålla kallelse till mina två väntade event, inget annat! Stor besvikelse och frustration. Att det ska vara så jädra svårt.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 1 juni, 2018 i Diverse, Gnäll, Träning

 

Ganska tungt nu…

Jag har haft en tung period rent mentalt, därför har det inte skrivits något. Min sjukskrivning har förlängts till mitten av september. Möte med kardiologen drar ut på tiden och jag lever i ovisshet med dem där arytmiskiten. Ingen träning som på när två pass med seniorerna, kanske en promenad. I lördags blev det en kort cykeltur (3 km) till våra vänner för en grillafton. Har egentligen ingen lust med någonting. Jag följde Göteborgsvarvet med känslan ”suck!” ”vad är väl en bal på slottet?” Igår lyckades jag ta mig samman och buteljera min Kölsch som jag bryggde 1 maj (den blev jävligt god). Näe. Jag är nere i ett gyttjeträsk och orkar inte ta mig för något. Och mina tankar roterar vilt men en genomgående tanke är hur jag ska bryta denna negativa nedåtgående spiral. Det börjar verkligen bli dags att rycka upp sig, inte ens det fina vädret inspirerar mig. Ska försöka skärpa mig – jag lovar (men det kommer att ta tid).

 
2 kommentarer

Publicerat av på 22 maj, 2018 i Ölbryggning, Gnäll, Hälsa

 

Hostat mig medvetslös

Efter att ha tittat på ESC igår blev jag helt spyfärdig när jag fick se Israels lågnivåbidrag vinna tävlingen. Hur i helvete kan en sådan pajas vinna? Hade expertjuryns utfall vunnit hade det varit OK. Det ska tilläggas att Sveriges bidrag var fullständigt helkasst. men tittarna ville något annat och röstade fram den superidiot med sitt galande. Jag inser att detta är en generationsfråga. Nu bedöms tydligen hur udda och avvikande en artist eller låt är och hur trendigt det är. Att bedöma en låt utifrån musik och sång är inte aktuellt. Det finns de som säger att startfältet i år var oerhört starkt. ??? Av de 26 bidrag som framfördes kunde jag identifiera 4 st som verkligen var musik och sång. Holland (min favorit, Danmark, England och Frankrike. Detta var OK låtar. En låt som tilltalade mig mest var Ungerns metallåt som tyvärr kanske inte platsar i ett ESC-sammanhang och som skulle lyft lite mer om den sjöngs på engelska. Slutligen har vi Moldaviens bidrag som mer låter som en fyllelåt som alla hoppar och dansar till när de blivit på lyran. Kvar 20 bidrag av mycket medioker eller tvivelaktig kvalitet. Slätstrukna bidrag som inte berör, inte sticker ut. Några tycker jag nog var knyckta. Det är väl copy’n’paste mello. Nix! Jag kommer att sluta att titta både på mello och ESC, dessa överfinansierade barnprogram som jag dessutom ska tvingas att vara med och betala på skattsedeln. Fy fan!

Strax innan vi skulle dra till sängs kom, som en blixt från klar himmel, ett gigantisk hostanfall som sänkte mig totalt. Det var så våldsamt att jag tappade kontrollen helt över detta. Det pågick i flera minuter och jag var bortom all sans. Carina visste inte vart Hon skulle ta vägen. Själv kände jag att jag var borta från världen en kort stund. Efter attacken kom en huvudvärk som påminde om den jag hade på sjukhuset för 6 år sedan då jag fick nitroglycerin intravenöst. När allt lugnat ner sig kröp jag till kojs och kunde sova i en dryg timma då det kom en ny attack som fick mig att slita mig av CPAP-masken yra runt helt planlöst. Åter igen var jag borta en kort stund och det tog en halvtimma innan jag var så pass lugn igen att jag kunde sova. Denna gång fick jag skippa CPAP-masken. Inte mycket sömn denna natt för någon av oss. Det som skrämmer mig är att detta påverkar min försvaga aorta och den tunna vägg som delar den i två kanaler och det är därför som  jag är som maniskt rädd för förkylningar. Det som folk ser som skitsaker kan vara riktigt allvarligt för mig. Som ett led av det här ska jag köpa mig ett paket med munskydd att ha i beredskap om Carina skulle åka på något, vilket Hon kommer att göra i den miljö Hon vistas i. Hon utsätts för mycket skit i den vägen, inte bara i lokalen där Hon jobbar, utan även på kollektiva färdmedel. Så är Ni det minsta lilla förkylda, så vill jag nog att Ni håller Er borta från mig.

Under dagen har jag var lite utslagen och ganska trött. Dessa attacker har tagit styggt på mig. Alltså! Jag vet fan inte vad detta är och när de ska sluta. Det enda vetttiga jag kommit mig för att göra idag är att tappa ner min Kölsch från jäshink till mina Corneliusfat, vilket inte var något speciellt tungt eller ansträngande jobb. Nu ska de få stå och gosa till sig i en vecka eller två innan jag kolsyresätter det. Ölet ser riktigt fint ut och har en bra färg.

 

Dubbel-bläää!

I natt har jag sovit till och från. Trots 2 doser av dunderhostmedicinen Cocillana kan jag konstatera att inte ens den hjälper. Vaknade i morse med ännu högre feber – 39,1. Enligt O’Tooles lag ska ju detta ske när det äntligen blir högsommarvärme. Jag mår verkligen päckigt. Morgonens båtutflykt till Känsö är jag bara tvungen att ställa in. Har redan haft en host-attack där jag tuppade av (igen), så jävla irriterande. Nu har jag parkerat mig i soffan och ska umgås med min bäste kompis just nu – Netflix Det blir nog ingen seniorträning på fredag heller som det ser ut just nu. Jag är så kass att jag inte ens kan förmå mig till att ta en kall öl…

 
2 kommentarer

Publicerat av på 9 maj, 2018 i Gnäll, Hälsa, Hemma

 

Slapparsöndag

Dagen efter Bryan Adams blev en riktig slappardag. Ett litet undantag blev det. Carina och jag gav oss ut på en powerwalk för att testa en ny kombination av banor och vi hittade en koombo av den 2,15 km långa nyinvigda banan vid Å-rundan (Laxen) och vår gamla ultraintervallsbana som mätte ganska exakt 4 km. Nice! Utöver det blev det enda vettiga för min del att kolsyra mina två provbatcher med öl och byta ut patentkorkarna på några flaskor mot nya fräscha. De gamla såg inte så roliga ut.

Annars är jag faktiskt i en down-mode. Jag väntar och väntar på att få kallelser till mina läkare, framför allt från kardiologen. Tiden präglas av väntan, frustration, otålighet och ängslan. Vad blir utkomsten från mitt kardiologbesök? Fortsatt medicinering? Kirurgi? Pacemaker? Eller vad…? Hur påverkar det min träning? Kan jag fortsätta springa? Måste jag lägga av? Jag vill ha detta beslutsunderlag! Nu! Just nu har jag ingen större träningsframtid och det känns som om allt har rasat ihop runt omkring mig och att jag vandrar runt i ruinerna av krossade ambitioner och drömmar. Mitt tålamod utsätts just nu för en av de jävligaste utmaningarna någonsin.

 
 

Banmätning och otålighet

Det har varit lugna puckar även idag (fy fan vad tråkigt). Det närmaste jag kom var att ge mig ut på kontrollmätning av de tre slingorna som invigdes igår för att se hur mycket de diffade mot min Garmin. Den blåa (Laxen) var angiven till 2,2 km och jag mätte den till 2,15 km. Vilket innebär att springa den 5 varv blir som att springa en kontrollmätt kvartsmara (10546 m). Det var ju bra. Mellanbanan, Sländan var angiven till 1,3 km och min mätning gav 1,31 km. Helt OK. Den kortaste slingan, Bävern, var angicen till 0,8 km och den mätte jag till 1,17 km. Lite stor avvikelse där och jag ska nog kontrollmäta igen.

Annars griper tristessen tag i mig mer och mer. Jag väntar otåligt på att få tider till mina två läkare som jag ska träffa i maj. Den ena är kardiologen för jag vill veta vad fan jag har att hålla mig till. Att sväva i denna ovisshet går mig verkligen på nerverna och hjälper inte alls upp mitt annars påtagliga usla tillstånd med hjärntrötthet.