RSS

Kategoriarkiv: Familj och Vänner

Allt som handlar om min närmaste familj och mina vänner

Hänt den sist…

Jaha! Då var jag här igen. Det har hänt en del se’n sist men jag har inte orkat skriva något. Träningen går på styrfart och ibland får jag till några bra pass. Kroppen vill men inte skallen (fortfarande). Viktmässigt står jag ganska stilla, några hekton nedåt har det blivit (working on it). Däremot har det varit så pass mycket träning med seniorerna i form av cirkelträning och cage och där har jag faktiskt märkt att jag blivit lite starkare. Ett enda löppass har jag värpt fram i november hittills och det var runt Kåhög (naturligtvis) men med stopp vid arenan. Min sjukgymnast ville se hur det såg ut då jag sprang och var lite tröttare och hon filmade det. Resultatet var minst sagt nedslående. På höger sida så det rent för jävligt ut och jag kunde se hur hela rörelseapparaten var skev. När hon nu fick se det också så kastade hon in lite nya övningar för mig att göra. Jag försöker göra dessa två-tre gånger i veckan – minst. Några kan jag dessutom göra hemma.

Mentalt är det inte så vidare värst. Jag lider fortfarande efter turbulensen på mitt jobb förra månaden då det var en sväng med ”frivilliga” uppsägningar. Det tog ganska styggt på mig. Jag har fortfarande en krypande oro och rastlöshet inom mig som gör att jag inte lyckas sänka garden helt och det påverkar mig i mycket annat. Att stanna hemma är fortfarande helt befogat (milt uttryckt). I onsdags var jag nere på vårdcentralen och tog en influensaspruta eftersom jag är i riskgruppen och nu har jag som brukligt fått lite lätta influensasymptom. Normalt sett har detta suttit i en eller två dagar, men denna gång har det varit lite envisare. Jag har känt mig dassig och hängig fram till söndag eftermiddag. Nu har jag bara den där förbannade hostan kvar som gör att jag kan inte sova på nätterna. Jävligt irriterande. Hostattackerna har vid ett par tillfällen varit så kraftiga och intensiva att jag helt enkelt har svimmat. Också jävligt irriterande. Hur som helst räknar jag nog med att masa mig över till Improve i morgon för en liten gruppträning, infektionen är borta (men inte hostan).

Till det positiva som hänt hör att vi hade besök av Svågern med familj förra helgen och på fredagen den veckan var Robert och jag på Ölkompaniet och inhandlade brygganläggningar, 2 stycken Grainfather brygganläggningar om vardera 20 liter. Robert, Niklas och jag delar på detta och nu ska vi brygga öl från grunden och göra hela processen från att koka malten till buteljering. Det ska bli jäkligt kul och så får jag lite egentid med grabbarna (och de får egentid med mig). Samtidigt passade jag på att köpa ett så kallat Corneliusfat på 19 liter där jag tappar ner mitt färdigjästa öl och sedan kolsyrar det. Detta kan sedan tappas över på flaskor med en speciell pistol (Beergun) och helt plötsligt har jag öl på flaska (eller fat) som inte har den lite lätt irriterande bottensatsen efter flaskjäsning. Nu blir det som ett riktigt köpeöl och som jag kan dricka direkt ur flaskan utan bottensats. Det är dags att ta ett steg framåt i denna nya och roliga hobby som ger mig en helsickes massa avkoppling (och öl). Just nu står min nuvarande sats på lagring i Corneliusfatet och jag har kolsyrat den. Nu ska det stå ytterligare minst 3-4 veckor. På lördag ska grabbarna och jag göra vår första bryggning så öltillgången till jul verkar ju vara säkerställd. Utöver det har jag träffat mina barnbarn. Jag har även fått veta att mitt fjärde barnbarn är på väg. Väldigt produktiva gossar jag har.

Så emellanåt känns det bra och jag tror nog att det kommer att bli hyfsat ett tag nu samt mina förhoppningar på lite mer träning börjar öka igen. För jag mår verkligen bra när jag är iväg och tränar. Men ändå har det varit småjobbigt emellanåt, så pass att jag inte har kunnat skriva här Nu ser jag fram emot en hyfsat händelselös period utan en massa hitte-på och med lite mer träning.

 

Grattis farsan

Det var ju ett tag sedan jag skrev här, mest för att jag inte orkat helt enkelt trots att det hänt lite saker. Men först och främst vill jag skicka mina tankar till min far som gick bort i skelettcancer då jag bara var 16 år gammal. Alldeles för  tidigt, åt helvete för tidigt. Idag, den 6 november är det exakt 100 år sedan han föddes. Jag hann inte bli så gammal att jag kunde sitta på verandan på landet och knäcka en öl med honom. Idrottsintresserad som han var hade vi nog kunnat ha kul om han hade följt med på de tävlingar jag varit med i och hade nog också varit stolt. Jag följde med honom många gånger till jobbet (han körde  lastbil) och vi var på många ställen runt om i Göteborg och jag fick se mycket av staden och dess utveckling då (som jag insåg i efterhand) och jag fick möta en hel del människor av de mest skiftande karaktärer. Tack för den korta tid jag fick uppleva Dig. Tänker på Dig mer än vad Du tror och saknar Dig ännu mer.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 6 november, 2017 i Familj och Vänner

 

Höstpromenad

Vi fick en fantastisk avslutning på Carinas lediga vecka i form av en härlig höstpromenad i ett strålande solsken. Det vill mycke till för att missa ett sådant tillfälle. Det var nog sista chansen att få se det som är kvar i form av höstfärger på träden som redan glesat ut. Utrustade med kaffe, äggmackor och en liten plunta brännvin gav vi oss ut på en regelrätt fotosafari. Väl framme vid Humlebadet fikade vi och kryddade kaffet med några droppar brännvin som blev till en jättegod kaffekask. Det ska bara vara några droppar i, inte sådana där idiotgrejer som studenter och raggare kör med. Det blev en riktigt trevlig stund där upp och dessutom hade vinden mojnat. Efter drygt fyra timmar var vi hemma igen, riktigt nöjda och belåtna. Målet med övningen uppfylldes, Carina fick en bra feelgoodkänsla (det fick jag också) inför denna veckas jobbande.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 30 oktober, 2017 i Familj och Vänner, Hälsa, Träning

 

En tvåa på bilen och två barnbarn.

Jahapp! Nu har jag för första gången detta århundrade lyckats att få en två på bilbesiktningen. Ett lurigt fel och lite otäckt. När bromspedalen trycks ner så tänds bromsljusen inte alla gånger utan lite mer slumpvist. Nu ska Mohammed på OK-macken fix det åt mig, det är en riktigt bra snubbe som fixar det mesta. Bra jobb och lågt pris. Det var verkligen en överraskning men det kommer nog att ordna upp sig.

Det tråkiga nu är att Carinas lediga vecka börjar lida mot sitt slut. Vi har haft en riktigt go vecka tillsammans. Idag har jag haft lite barnbarnstid nere på lekplatsen utanför huset då lille Björn fick besöka av Vera. Herregud vilka underbara kids! Det är så skönt och avkopplande att de dessa små liv leka och farfar fick en liten puss av Vera också. Det hanns även med en liten promenad innan vi splittade upp.

Jag måste också berätta att jag har fixat två biljetter till Bryan Adams som ska spela på arenan nästa år. Det där ser jag verkligen fram emot. Funderar på om jag ska gå och lyssna på Dropkick Murphys också…

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 27 oktober, 2017 i Familj och Vänner, Hälsa, Hemma, Prylar

 

Spring och barnkalas

Idag hade jag bestämt mig för att springa oavsett väder och vind. Förra helgen blev inget för jag orkade inte. Veckan som varit har också gått i samma tonläge. Jag har inte orkat helt enkelt. Det enda var ett cirkelträningspass med seniorerna i tisdags och en promenad med barn och barnbarn. En starkt bidragande orsak var turbulens på jobbet i form av frivilliga uppsägningspaket som jag berördes av. Paket som jag tackade nej till. Det är inte läge för mig att kliva ut på de arbetssökandes marknad. Detta har tagit musten ur mig. Men idag kom jag ändå i bråttomkläderna och kom ut på min vanliga Kåhögsrunda. En svag vind och ett lätt regn mötte mig. Det kändes ganska OK men det var icke oväntat bedrövligt långsamt den snittiden per kilometer jag hade idag skulle gett mig tiden exakt 6 timmar på ett maraton. Nu sprang jag 6,3 km, det finns ju lite att jobba på med andra ord. Det positiva var att jag gått ner 1 kg denna vecka, jag får glädjas åt det lilla.

På eftermiddagen blev det att knata över till huset bredvid och hälsa på Michaela och Niklas för att fira att min sonson Björn firar ettårsdag. Egentligen fyller han år på tisdag men det firas av praktiska skäl idag. När vi kom in genom dörren möttes vi av en tsunami av ljud och det var fullt hullablo där inne. Jag hade glömt av hur det var med barnkalas och fick nu snabbt en uppfräschning. Men visst är det roligt att träffa de små telningarna.  De hade fullt upp med allting. Det var bara lilla Milla som satt i knäet hos olika personer (jag inräknat). Men hur trevligt det än är så blev jag ganska trött i skallen. Skillnaden var markant när jag klev in genom dörren till vår lägenhet efteråt. Det var som om någon hade stängt av ljudet men jag hade med mig den varma känslan inombords av att fått träffat svärdöttrar, söner och barnbarn. Nu är farfar lite trött.

 

Barnvagnsutflykt

Det blev en hektiskt tisdag. Jag startade upp med att göra sjukgymnastens övningar på Improve och följde upp det med ett cirkelträningspass med seniorerna. Efter det så blev det att dra hemåt, duscha och göra mig i ordning för dagens stora happening. En utflykt bestående av en promenad upp till Humlebadet tillsammans med söner, svärdotter och alla barnbarnen. Bra väder hade utlovats men så blev det inte. Nu kom vi undan med lite blåste och en lättare regnskur. Ces’t la vie.

DSC02639

Milla och jag väntar på de andra…

Vi traskade den drygt 5,5 kilometer långa vägen upp till Humlebadet och det visade sig vara premiär för alla. Nu vet de i alla fall hur min ordinarie löparrunda ser ut. Mikael hade lilla Vera på ryggen och anlände tillsammans med Linnea. Niklas och Moa kom med lille Björn samt lilla Milla i barnvagnar. Och i väg kom vi. Det var fantastiska höstfärger där borta och det blev, vinden till trots en riktigt trevlig utflykt. För min del blev detta ett enda stort balsam för min själ och jag njöt till fullo.

DSC02657

Hel gänget på väg…

DSC02655

Mikael och Vera…

DSC02647

Björn spanar in Säveån…

Uppe vid Humlebadet parkerade vi oss vid ett par bänkar och jag halade upp lite kaffe och en påse kanelbullar som Carina hade bakat. Det var inga som helst problem för de vuxna att sätta i sig dessa goda bullar. Vera är den enda om går lite mera. Björn går också men han låg i barnvagnen och sov stenhårt och vaknade till precis innan vi skulle gå. Jag fick äran att hålla Vera i handen och vi gick ner till sjöstranden tillsammans med pappa. Så himla kul. Stackars farfar fick ju kröka rygg ordentligt för att kunna hålla henne i handen.

DSC02736

Kom igen farfar, jag vill ner till vattnet…!

DSC02728

Picknick…

DSC02698

Hunden Humla vid Humlebadet…

Vi var hemma tjugo i sex och det var dags för mig att göra mig i ordning för nästa event, en träff med LEK.gänget. Carina ringde och sa att Hon blev fast på jobbet med ett sent kundmöte så jag fick åka själv. Till min stora lycka hade Siv gjort sin goda köttfärspaj och jag fick, vrålhungrig som jag var, behärska mig för att inte vräka i mig alltihop. Den kvällen var det inga problem att somna, kan jag lova men det var en riktigt bra dag. Mer sådant.

 

Bryggverk och smultronställe

Då var ännu en helg till ända och en ny vecka ligger framför mig. Den sedvanliga börja-jobba-ångesten kryper sig på. Men vänta nu! Jag ska inte till jobbet imorgon, jag är ju hemma, sjukskriven för utbrändhet. Tja, det tar verkligen sin tid innan ränderna går ur. Tänk vad saker och ting sitter rotade in i märgen. Helgen har i alla fall varit bra. Igår kom Robert och Niklas och hjälpte mig att köra två stycken gamla byråer till tippen. Inget att hålla på. Gammal skit inköpt på Jysk i ett svagt ögonblick. Robert passade på att slänga lite från sitt också. Då upptäckte jag att han gick iväg med en Draughtmaster (en tappningsmaskin för fatöl rymmande 5L)  Jag stelnade till och en hemsk rysning gick genom kroppen. Inte fan får han slänga den! Efter någon sekund släppte skräcken och jag kastade mig över den och höll ett synnerligen allvarligt förmaningstal till min son om vilket brott mot mänskligheten detta var samt vilken allvarlig skada detta skulle åsamka oss om den försvann på en tipp. Han försvarade sig med att han aldrig använde den. En klen ursäkt. Hur som helst räddades den till livet igen av öl-farfar. I rent utbildningssyfte har jag nu beställt ett 5-litersfat Carlsberg Export på systemet för att testa och lära känna denna fina tingest. Tanken är att jag ska köpa ett fat på (eller två) på ölkompaniet som jag kan kolsyra själv och köra ner lite öl på fat och inte bara flaskor. Det ska bli väldigt intressant.

Efter det åkte vi tre till Ölkompaniet och kikade på brygganläggningar för öl. Jag vill ju ta steget att köra hela bryggprocessen och inte bara på färdiga extrakt. Robert har varit sugen ett tag på att börja brygga och Niklas blev märkbart intresserad när vi var där. Vi var först inne på ett lite större bryggverk, men det skulle bli svårhanterligt att lyfta ett kar på 50L och dessutom dyrt. Då  snöade vi in på två mindre bryggverk 25 – 30L (vi räknar med att kunna få ca 20L var per omgång). Mycket diskussion och frågor hade vi runt detta och nu har vi gått tillbaka till kammaren för att räkna och fundera. Jag tycker detta ska bli skitroligt och samtidigt få lite pappa-son-tid. Min pappa gick bort när jag var 16 år och jag har så många gånger saknat detta med att sitta ner med farsan och ta en bärs. Dessutom kommer detta att bli en rolig hobby.

Det var en hel del att prata om på hemvägen. Robert drog hem till sig och Niklas följde med mig upp och hjälpte mig att sätta upp och dra lite kabel till våra två utelampor vi har köpt till uterummet. Och det blev sketa-bra. Lamporna har rörelsesensorer och de tänds när vi kommer  dit ut. De har dessutom skymningsrelä. Och naturligtvis hittade jag en plats för mina ”nya” draughtmaster därute. Ikväll satt Carina och jag där ute och njöt fram till strax efter 21-tiden och småpratade. Så relaxande, nu har vi ett nytt smultronställe att vara på under vinter. Det blev verkligen lyckat nu när allt är klart där ute.