RSS

Kategoriarkiv: Datorer och webbsidor

Här skriver jag om datorer och mina hemsidor. Även om problem jag kan trilla på i världen av ettor och nollor.

Liten resumé

Jag är ingen flitig bloggare nuförtiden och jag har sagt många gånger att jag ska skärpa mig, vilket jag inte har gjort. Däremot tror jag nog att när jag har lugn och ro (läs, bli pensionär) så blir det annorlunda. Trots min bloggarlathet har det ändå hänt en del. Den 28 juli var jag hos min syster som firade sin 75-årsdag, samtidigt passade vi på att fira av brorsan också som hade fyllt 70 en dryg månad innan. Men det har varit en hel del strul också.

Vi börjar med Boxer (extremt kort version). Vi ville ändra vårat TV-abonnemang från Telia till Boxer och detta skulle starta den 1 augusti. Det visade sig att detta inte funkade på grund av att vi bor i ett ComHem-hus och Boxer kan inte ta emot TV-signalerna från antenn (någon form av kodning i den analoga signalen). För att över huvud taget kunna se TV blev jag tvungen att köpa en inomhusantenn för 400 spänn. Säljaren jag pratade med upplyste mig inte om detta, vliket borde vara ett ganska välkänt problem. Jag tecknade abonnemanget den 3 juli med start den 1 augusti. Grejerna kom den 26 juli, en vecka efter att ångerrätten har gått ut, inte heller det blev jag upplyst om. Grrrr….  Ärendet är nu reklamerat.

I slutet av juli köpte Carina och jag ny telefon. Vi bytte från Samsung S8 till en Samsung A50. S8:an som vi betalar till själva abonnemanget abonnemang är slutbetald denna månad och vi hade ändå tänkt att förlänga. Nu köpte vi istället ny telefon Som var drygt halva priset mot en Samsung S10 (som hade varit den normala uppgraderingen). A50:n har i princip samma prestanda som S8:an, den stora skillnaden är att A50 inte är vattentät. Dessutom var S8:an ca en tusing dyrare än A50. När själva telefonabonnemanget går ut i december, kan jag alltså välja på att låta det rulla på månad för månad eller skaffa något annat, frihet alltså. Det som strular här är att jag kan inte för allt smör i Småland få igång min mail i den nya telefonen med Samsungs app (eller andra appar), trots att jag har exakt samma inställningar som i den gamla. Omstarter och fabriksinställningar hjälper inte. Carina fick in mailen i sin telefon. Jag har googlat och letat, men jag hittar ingen förklaring.

I samma veva gick min bärbara dator sönder (skärmen) och den fungerade lite slumpmässigt. Med andra ord jag var tvungen att skaffa ny och fick tag i en rackare med OK prestanda för en ganska billig peng. Det är ju ingen värstingdator jag behöver utan mer en burk som jag kan ha som komplement när jag är på resande fot. Döm om min förvåning när jag råkade ut för exakt samma problem med min mail när jag skulle peta in den i outlook. På den gamla datorn funkar mailen, detsamma gäller för min stationära dator. Jag kan hur som helst utesluta firewallinställningar i och med detta. Problemet i båda fallen är att jag inte kommer in på mailservern (mailin.telia.com). Jag fattar nada, felsökningen fortsätter. Börjar misstänka att problemet ligger i mailservern.

Jag har registrerat pillat lite med min nya domän – öltrastefan.com. Inte mycket, mest lekande med olika mallar och lite skissande på upplägg. Jag ska slå ihop denna domän med min redan existerande – ultrastefan.com. Ni kommer inte att se så mycket eftersom allt är borta (av det gamla) och jag ska bygga med wordpress.

Ölbryggandet har legat i träda, mest på grund av att det har varit för varmt att jäsa i rumstemperatur och den enda kylen jag har för detta ändamål har varit upptagen. Nu är det lite svalare och jag har lite nya bryggningar i pipeline. En ny omgång lättöl står på tur, därefter två olika IPA, varav en som jag ska brygga i garaget. En kompletterande inköpsrunda av malt och jäst på Ölkompaniet är förestående. Inga stora mängder, jag har redan det mesta hemma och det är inte mer än att det går ner i cykelväskan.

Jag har suttit hemma och jobbat några veckor i sommar då kontoret varit öde. Nu är jag back in office men jobbar fortfarande halvtid fram till 16 september. Ingen höjdare att kliva in i lokalerna igen. Tänker på Monica Törnells låt – Vintersaga när hon sjunger: ”Det är då som det stora vemodet rullar in…”. Precis den känslan har jag. Jag mår verkligen inte bra och inte ens några seniorpass eller andra träningar kan uppväga det. Detta dystra tillstånd är faktiskt den mest bidragande orsaken till att jag inte mäktat med att skriva. Jag vill ha besked, dels från min kardiolog (3 veckor dit) och om jag blir uppsagd eller inte.

En lite mer skojig sak i allt elände är att jag lyckades få tag i 2 biljetter till Rammsteins konsert på Ullevi nästa sommar. Äntligen ska jag få se denna grupp live. Det kommer att bli mycket spektakulärt.

 

 

 

 

Öltrastefan.com

Så där ja! Nu har min ölet stått och blivit kall i några dagar och idag hällde jag över det på fat efter sju sorger och åtta bedrövelser. Om drygt 3 dagar kan jag göra den slutliga avsmakningen och se om det blev skit av det eller om det är drickbart. Endast väntan återstår. Jag har några bryggningar i planeringen men jag måste nog vänta tills värmeböljan är över, för jag vill inte ha detta helsicke med jästemperaturer igen. Det finns en variant och det är att flaska det ölet jag har och använda jäskylen (som jag kan styra) till att jäsa vid 18-20 grader. Men det blir en hel del jobb med det som jag inte orkar med just nu (jag få nog ta ett extra varv i skålen).

Utöver det, så har jag registrerat en ny domän – öltrastefan.com. Jag har ju ett projekt (som går i extremt låg styrfart) att riva ner min gamla hemsida och bygga upp den i wordpress igen. Inriktningen kommer att ligga i huvudsak på ölbryggning (som substitut för utebliven ultralöpning och en jäkla massa hälsoproblem) men jag kommer även att ha med träning. Min gamla webbsida var (mer eller mindre) inriktad på min väg till att springa Badwater. Det kan jag numera endast drömma om och det är bara att inse fakta att jag (min kropp) inte kommer att mäkta det. Dessutom var sida ”handskriven” i HTML och CSS och ganska meckig att underhålla och uppdatera. Med färdiga malla i WordPress kan jag istället inrikta mig på enbart textuppdateringar utan att behöva peta i CCS- och HTML-kod. Domänen ultrastefan.com ska jag ha kvar och tanken är att oavsett vad besökaren skriver så kommer denne till samma webbplats. Jag har en idé, halvt om halvt nedtecknad, om hur sida och innehåll ska se ut. När det blir klart? Det vete fan men det kommer att ske. Som sagt, det går inte i några svindlande hastigheter för mig att komma framåt. Vad träning anbelangar, så har jag bokat några pass i nästa vecka.

 
 

Den längsta dagen

Då var det dags! Efter en veckas ångest och grubblande var det nu dags att gå tillbaka till jobbet, på halvtid till att börja med. Jag sov dessutom dåligt i natt. Under lördagen har jag haft problem med nya episoder av hjärtarytmi som grädde på moset. 06.30 klev jag upp och (insåg det i efterhand) så gjorde jag alla rutiner som jag gjorde innan jag gick hem för knappt två år sedan, dock inte stressigt. Men ändå! Helt omedveten var jag om detta tills insikten kom. Det var som att vrida på en strömbrytare. Kusligt! Det där  verkar ligga riktigt djupt begravt i DNA-skrotet. När jag går i pension om ca två år hoppas jag verkligen inte att strömbrytaren kommer att vridas tillbaka till detta läge.

Bortsett från denna insikt var det inte mycket som blev rätt idag. När jag klev på bussen var det fel buss. Istället för Gul express som går hela vägen fram till porten hade jag klivit på 501, som förvisso seglade förbi Partille centrum men den gick endast till Svingeln där jag bytte till 121:an (den råkade komma före Gul) och den stannar också utanför porten. Trösten blev dock att jag kunde kolla in cykelvägarna till jobbet på ett annat sätt. Men vad gjorde det. Jag hade ju min ljudbok från Storytel så det bekom mig inte. Nästa missöde var att jag inte kunde lösa biljett med Västtrafiks app ToGo. Telefonjäveln hävde bestämt att jag inte hade något Internet. Jag satt och jiddrade för fullt med telefonen, startade om telefonen, avinstallerade appen och installerade om. Nope! Ingenting. Den funkade ju förra veckan när jag åkte till Sahlgrenska!! Då ringde jag kundtjänst och när jag kom fram kopplades samtalet ner. Jag gav upp och lyssnade vidare på min ljudbok och jag åkte till jobbett utan att kunna betala. Hmmm. Väl framme på jobbet gjorde jjag en omstart igen. Då funkade det. Men alla mina uppgifter var borta, sparade inställning, kontokort för betalning etc.

Till min förvåning (som jag kunde konstatera redan för en månad sedan) funkade mitt passerkort, som också var det enda som funkade. Telefonen var urladdad och jag fick snabbladda. Passwordet till datorn hade gått ut och det kunde jag byta. Men när jag skulle  logga in då sket det sig. Jag ringde IT-supporten med min jobbtelefon som höll på att  laddas och fick på en lööddrig IP-telefonilinjen lyssna på en indisk kollega som meddelade alla knappalternativ och som jag hade svårt att höra. Jag valde ”problem med insloggning”. Då skulle jag ange mitt åttasiffriga anställningsnummer och fick då meddelandet att jag inte existerade och fick en fråga om jag ville aktivera det. Det ville ju jag men jag kom inte vidare. Efter tre försök med samma process gav jag upp och gav mig ner till närsupporten på vinst och förlust (man måste ha ett ”case-nummer”) och hade datorn med mig. Jag förklarade situationen och hon som stod där tittade på min dator och såg förskräckt ut. ”Huuh! Vilken gammal!”utbrast hon. Så vände hon på datorn och läste etiketten. ”Den är ju från 2012!”, utbrast hon igen och jag fick en blick som frågade vilken period jag kom från. Jura eller Krita?  Jag tänkte: ”tänka sig att jag levde på den tiden då man använde en sådan dator”. När hennes chock hade lagt sig frågade hon om jag ville ha en låne-PC.Ja tack! Och hon kunde ta hand om min gamla dator för palliativ vård så att den slipper lida mer. Hon grundkonfigureurade upp den med min userprofil.  Alla mina program och inställningar har trillat ut ur AD:t, men mitt inloggningsid var  kvar. Det gjorde att jag kunde gå in i vårat internsystem och beställa ny dator och de program jag behöver (Office och lite sådana där  allmänprogram ingår i basutgåvan). Sedan ska min chef godkänna det och han ska jag träffa imorgon. Och om en vecka lär jag ha en ny och fin burk som dessutom är lättare. 2 kg mindre vikt att släpa på när jag ska cykla. Gôtt!

När jag hade kommit så här långt hade mina fyra timmar gått och det var dags att gå hem. På grund av att bussturerna runt lunch är glesare så blev det en promenad till Öckerövägen för att hoppa på Gul därifrån. Jag hade mätt sträckan på Eniro och fått den till 1,9 km. Jag bedömde att det skulle ta ca 25 minuter. Jag startade min Garmin och mätte. När jag var nere vid Sörredsvägens busshållplats hade det gått ganska exakt 25 min och sträckan var 1,85 km. Bra gissat! Nu kunde jag slappna av och lyssna på min ljudbok och vara på väg hem! Skönt! Säg den glädje som varar. Strax efter Nordstan upptäckte jag att mina hemnycklar var borta. Letade igenom ryggsäcken och mina fickor flera gånger, de var bort. Då kom jag på att jag låste ju upp min rullhurts med nyckel som satt på knippan. Jag ringde Mikael (min teamleader) och han kollade. Javisst! Nyckelknippan låg kvar på mitt skrivbord så han lade ner dem i en av lådorna i hurtsen. Strax efter ett klev jag av vid Partille Arena men jag var ju utelåst. Carina slutade kl 17 och Hon kan bara inte gå ifrån för att åka hem och undsätta miig, det var bara att fördriva tiden.

Då gick jag in på John Scott och käkade lunch.  När jag ätit klart lät jag maten sjunka och återgick till min ljudbok. Nu gällde det att fördriva 4½ timma. Inga problem med ljudbok och sitta vid stambordet på John Scott. Jag gick ner till baren där jag köpte en Rickys IPA som jag hade som lyssnaröl. Efter ett par timma handlade jag till  mig en Electric Nurse. Till slut kom Carina hem och jag kunde äntligen få krascha i soffan som jag räknat med att få göra tidigare. Den här dagen blev verkligen lång och seg, kantad av missöden och jävelskap. Trots det så ser jag ändå det komiska i det hela och speciellt när  jag kopplade ihop dagens händelse med min ljudbok. Boken jag lyssnar på är Anthony Beevors mästerverk, Dagen D. Dagen som även kallades den längsta dagen och just nu är jag i avsnittet om Omaha Beach. Idag steg jag i land på mitt Omaha beach och jag överlevde!

Och så var det afton, den första dagen. Stefan såg på sitt resultat och sade att det var gott.

 

Kylskåpstetris och återbesök

I tisdags tränade jag cirkel med seniorerna drogad med Voltaren och Alvedon. Satte även ut jäshinken för kallkrasch, ett träningspass det med. Jag blev tvungen att möblera om i kylskåpet och plocka ut ett lättölsfat som tömts. Efter denna kylskåpstetris kunde jag åter igen stänga dörren. Gårdagen var en riktigt blähä-dag där jag inte kunde göra så mycket mer än att gratta brorsan på hans födelsedag. Så jäkla trist när det går upp och ner så här.

Idag hade jag min stora mentala utmaning. Att åka till jobbet och hälsa på inför mitt återtåg. För att mildra det lite tog jag på vägen dit en sväng till garaget och ställde in två fat jag lånat av Robert. Därefter blev det ett kortare stopp på Ölkompaniet där jag bytte ut min tomma 2 kilos kolsyretub mot en fylld. Skönt att få den saken ur världen.

Därefter bar det av till jobbet och huset DA2. Till min förvåning hittade jag en p-plats nära utan att behöva leta. Den brukar annars vara proppfull. Jag hade med mig min dator och passerkort. Det jag var mest nyfiken på var om det passerkortet fortfarande funkade och det funkade. Jag trodde faktiskt att den var out of date. Sedan jag gick hem hade teamet flyttat och jag letade upp dem på hörsägen sedan jag snackat i telefon med dem. Som vanligt var de djupt försjunkna. Jag kom lagom till lunch så jag joinade dem och det blev lite snack fram och tillbaka. Fick lite färskt jobbskvaller och jag berättade om mina planer och om min situation. Dessutom fick jag skaka tass med min nya chef och vi pratade lite gran om upplägg och lite praktiska detaljer. Min långa frånvaro gjorde mig uppmärksam på hur rostig min engelska är (han är indier) men jag lär väl få all anledning att bättra på det vad det lider.

Dock var min känsla inte så positiv som jag hade förväntat mig. Många har slutat och nya har kommit. Det var inte många kända ansikten där. Det störde mig. Jag passade på att sätta i jobbdatorn i dockningsstationen och starta upp den. Det sket sig. Jag har trillat ut ur AD:t och det gick inte att logga in. Dessutom var datorskrället gammalt redan när jag gick hem. Men Arshad (min chef) sa att han hade en ganska ny burk liggandes hos sig som jag kunde ta över. Helt OK för mig om det är genomförbart för då slipper vi båda en massa administrativt jidder. Efter ca 2 timmar bröt jag upp och gav mig av. På vägen in stack jag in huvudet hos Unionen och tog ett snack med dem också. Givande.

När jag kom hem fatade jag snabbt och lätt mitt Gorillaöl i mina två fat som blivit lediga och kopplade på lite kolsyra från min nya tub. Kan kanske bli färdigkolsyrat till lördagen. Grejen var att jag var tvungen att möblera om i kylskåpet igen och det blev en ny kylskåpstetris. Sedan lade jag mig på soffan och somnade omgående. Jag var helt slut. Foten då? Jodå! Den värker…

 

Den stora datordagen

En fin dag som övergick i regn. Jo, jag tackar, jag. Nu börjar jag längta lite efter att få ställa ut möblerna på terrassen och ta bort alla surrningar men just nu känns detta lite avlägset, trots att april är en vecka bort. Gårdagen var foten så pass OK att jag kunde köra ett kortare spinningpass. Senare på eftermiddagen fick datorjäveln ett bauta tuppjuck och blev svart. Det gick inte att kommunicera med den över huvudtaget. Efter att ha googlat lite i ärendet fick jag en ledtråd till att bryta sig in och komma åt återställningspartitionen och göra om allt det där jag gjorde i fredags. Tjena! Dock lät jag datorn stå under natten med att blåsa hårddisk och installera Windows och efter uppstigandet i morse kunde jag åter installera antivirus, officepaket och hela biddevitten igen samt konfigurera upp den. Nu är burken precis som jag vill ha den och jag har vidtagit mått och steg för att det inte ska hända igen. Den korta förklaringen. Mismatch mellan mitt Microsoftkonto och den lokala användarprofilen på hårddisken. Ska jag förklara mer måste jag skriva en bok. Det VAR komplicerat, riktigt komplicerat.

 

Röntgen, träning och ominstallation

OK. Jag kom ut från vårdcentralen i förrgår utan att spela på läpparna. Igår morse drog jag iväg till Östra för att röntga fötterna (båda). Innan dess stannade jag till vid Vårdcentralen för att hämta min remiss till röntgen. Inte en käft i receptionen. Bra! Ingen kö. Men står man i receptionen kan man ju inte sätta kunden först. I helvete heller, då går Facebook före. Hon var ju naturligtvis tvungen att göra färdigt sitten acebook:ande (jag såg ganska tydligt hennes skärm på mobilen och vad som var uppe på den). Den där scenen sammanfattade hela mitt omdöme om denna skyddade verkstad som kallar sig för vårdcentral. Nåväl, jag fick min remiss och drog iväg till Östra. Skillnaden var total. Jag behövde inte tillbringa alltför mycket tid där. Själva röntgen gick geschwint och äntligen har jag fått båda fötterna plåtade. Nu återstår att se om det finns något jävelskap i pedalerna.

Smärtan finns ju där och den kommer och går. I morse vaknade jag upp utan att behöva gå på kryckor. Ser man på! Dock ville jag inte ta ut något i förskott. Jag hade en seniorcage på schemat som jag avbokade vid 8-tiden (passet började kl 10). Körde den gamla taktiken. Passet brukar inte bli fullbokat och om statusen på foten håller så kan jag köra. Halv tio hade jag bestämt mig och gick över. Innan passet började körde jag 10 minuter i crosstrainern. Det var riktigt bra. Under passet behövde jag ta det lugnt vid två stationer som i princip var i form av en step-platta. På det hela funkade det bra. Det går verkligen upp och ner med denna fossing. Nu ska det dock bli sparsamt med cage-pass etc den kommande veckan. Jag ska ägna mig mer åt cykel. Snällare mot foten och lite upptrappning inför nästa lördag. Då står Spin of Hope på schemat, 12 timmars spinning. I år är jag faktiskt lite mer nervös inför detta än vanligt. Det känns som om mycket står på spel och detta är det enda bokade jag har i idrottssammanhang. Detta med att bekämpa cancer känner jag mycket starkt för. Har Ni vägarna förbi nästa lördag så titta in på  Improve och heja.

Resten av dagen har ägnats åt att blåsa disken på min bordsdator och köra en total ominstallation. Datorn har i och för sig funkat men jag har sett små tecken att det är lite knas och för mig finns det ingen anledning att låta det blir värre. Dessutom mår datorn bra av att man blåser hårddisken emellanåt, man får bort lite skräp här och där som brukar samlas på hög. Efter ominstallationen så är den faktiskt lite piggare. Lite småprogram återstå att installera men allt väsentligt är nere på disken. Ingen backup behövs eftersom jag har två partitioner på hårddisken. En C och en D, allt jag skapar, inklusive bilder ligger på D-driven. Mycket praktiskt.

 

Bygger om mina webbsidor

Nu sitter jag här och har påbörjat ett projekt med att bygga om båda mina webbsidor, ultrastefan.com och aortadissektion.se. Dessa sidor har jag byggt i Dreamweaver för hand med HTML och CSS. Att göra lite mindre uppdateringar, typ ändra datum etc är ju inte så farligt. Däremot blir det ganska mycket jobb när jag ska göra större förändring, som nu.Som första steg har jag nu installerat Wordpres på mitt webbhotell.

Det gäller framförallt min huvudsida, ultrastefan.com. Min livssituation har ändrat radikalt och jag är inte så mycket i stånd att springa ultralopp på grund av aortadissektion, hjärtproblem och knän med meniskskador och artroser. Tränar gör jag men löpningen är (för tillfället) rejält nedprioriterat till förmån för styrke- och rehab-träning. Jag har som substitut för utebliven grymma långpass snöat in på en ny hobby (om Ni inte märkt det) – ölbryggning.

Av den anledningen kommer jag skala bort en hel del av nuvarande innehåll som inte känns lika relevant längre. Dock ska jag inte ta bort det helt. Den nya webbsidan kommer att vara inriktad på ölbryggning OCH träning. Den kommer kanske lita lite mer till ölbryggningen och en mindre del till träningen. Jag har inte bestämt hur mycket denna fördelning kommer att bli. Just nu gissar jag på 60 – 75 % om ölbryggning och det är svårt att säga exakt hur det blir nu. I alla fall kommer delarna med Badwater (den kan jag bara glömma) och tävlingsscheman att försvinna. Vidare funderar jag på att slå ihop ultrastefan.com med min andra webbsida aortadissketion.se, där jag också ska skala ner den sidan.

Det arbete jag lite löst har startat upp nu är att rita en ny layout och försöker tota ihop någon form av menyträd. När detta väl är gjort kommer det inte (tror jag) att bli så blodigt att portera lite text från de ”gamla webbsidorna. MEN! Jag lider fortfarande kraftigt av min hjärntrötthet (som jag insett att jag aldrig mer kommer att bli helt fri ifrån) och jag orkar inte sitta så länge framför datorn. Med andra ord så kommer det att dröja ett bra tag innan jag är igenom allt. Det har tagit mig en vecka att bara skissa en startsida. Det kan vara så att mina gamla sidor inte kan nås under den här tiden men då vet Ni vad det beror på. I gengäld kommer jag att få en webbsida som är mycket lättare att underhålla och inte lika arbetskrävande. Som det är idag erkänner jag att dessa webbsidor är ganska kraftigt eftersatta. Målet är att vara klar till minst 75 % innan årsskiftet och något körbart uppe, ett tufft mål för mig när en hyfsad bra utvecklare skulle kanske lägga ett par dagar på detta. Nu vet Ni det.