RSS

Kategoriarkiv: Åsikter

Jo då, åsikter har jag och dom och allmänna betraktelser redovisas här. Fast jag är ju ingen proffstyckare, även om jag är bättre än dom :-)

Pergolan är monterad

Hej igen! Från att ha varit en flitig bloggare är det numera tunnsått med inlägg. Inte för att det har varit händelselöst, tvärtom på den punkten, men jag har helt enkelt inte haft ro till att skriva. Det ska uppdateras här, på Facebook och fan vete vart mer. Jag vill inte bli ett online-offer och bli som dessa zombies som hela tiden går med näsan i mobilen. Jag har till och med sett folk på löpband i gymmet gå och titta i mobilen. Jag kan inte förstå det och jag vill inte förstå det, totalt hål i huvudet.

Vad har hänt då, i grova drag? Det stora är att jag fick till en lösning på terrassen med skugga och ingen direktsol in i vardagsrumsfönstren i form av en pergola med in/utdragbart tak. En rejäl tingest med konstruktion av stålbalkar som står stabilt och kan ta vind, även när taket är utdraget, den mäter 3 x 4 m. Det som avgjorde det hela var att den långa balken var delad i två delar och inte en enda lång 4-metare. Det var ett jävla meck att få upp det till terrassen. Robert hjälpte mig att hämta kollit på Bauhaus, paketet var 304 cm långt och gick inte in i hissen. Vi fick helt enkelt öppna det utanför hissen och bära in balkarna en och en i hissen och vi kunde sedan vika ihop kartongen och också få med den upp. Nästa steg var att montera detta mekano också det var ett jävla meck. Toppramen var enkel men att få upp den på 2,3 meter höga pelare var desto värre. Jag kom dock på ett sätt att kunna fixa det själv som också lyckades efter visst besvär. Det ultimata är ändå att vara två, gärna tre, personer för detta. Nu står den där i alla fall. Det enda som återstår är att bulta fast det hela i terrassgolvet. Jag har köpt några franska träskruv för ändamålet.När det sluta blåsa så mycket blir det ett ölkok under pergolataket.

Nästa projekt är att tvätta terrassen med högtryckstvätten och fixa i ordning utebordet. Det behöver slipas och oljas in igen. Dessutom ska skruvar dras åt eftersom bordet har blivit mycket rangligt. Vädret är i och för sig bra. Men det blåser ganska mycket och just nu är det en rå och kall vind, något jag kände när jag monterade pergolan. Jag var ganska frusen när jag var klar med det. Hur som helst kommer det att bli lite drägligare under nästa värmebölja.

Annars då? Jag har bytt vårdcentral. Det öppnade en ny vårdcentral i det nybyggda höghuset på Kyrktorget. Jag gick dit direkt och listade mig. Det finns inte en chans i universum att de skulle vara sämre än min gamla vårdcentral – Närhälsan på kyrktorget. Inte en chans. Förhoppningsvis ska jag inte ha så mycket anledning att springa där nu när jag har fått ordning på det mesta i hälsoväg. Endast hjärntrötthet och tinnitus återstår, fast det får jag nog leva med under återstående tid på den här planeten.

Tränat har jag också gjort, tyvärr inte med samma intensitet och inomhusträningen har mer eller mindre avstannat sedan slutet av mars på grund av Coronan. Jag höll mig därifrån avsiktligt ett tag. De gångerna jag var där var jag den enda som bar handskar under passet. Även om det står en massa spritflaskor framme tycker jag nog att det har tagits för lätt på detta av vissa som tränade där. Men jag har ändå tränat med seniorerna, fast utomhus. Vi har kört cirkelträning utanför arenan i blåst, regn och hagel på tisdagar, på fredagar har vi varit ute och gått, framför allt har vi utforskat Paradiset i Partille. Mycket backar och trappor där, rejäla sådana, detta växlat med lite gymnastiska övningar då vi stannat till. Turerna har legat på 4-5 kilometer.

Annars har det varit lugnt i dessa Coronatider. Jag har distanserat mig socialt men inte helt och hållet. Vi har varit ute och handlat och vi har sett till att vara på diverse ställen då affärerna öppnar, då det är minst med folk. Det har gått bra. Tyvärr tror jag nog att detta Coronavirus har kommit för att stanna och vi får helt enkelt leva med detta i framtiden. Samhället kommer inte att vara i normala gängor förrän om tidigast två till tre år, både när det gäller beteende av gemene man och ekonomiskt. Det sistnämnda kommer nog att ta ännu längre tid att få balans i. Mest irriterar jag mig på folk som endast bryr sig om när de kan ge sig ut att resa. Men hallå! Det pågår en pandemi och det är bara att hacka i sig! Ger man sig ut och reser trots avrådan får man i så fall se till att ha en buffert så att man kan bekosta en eventuell hemresa själv om länder stänger ner (det lär ju komma en andra våg) och då kan man inte sitta och yla att UD ska plocka hem alla muppar som vägrar fatta hur saker ligger till. Det är bara att anpassa sig.

 

Full fart

Så var det dags att glida in i den vanliga träningskoman igen. Idag blev det cage med seniorerna. En av mina vänner frågade om jag skulle köra för fullt idag. Svaret blev: Jepps! Peppar, peppar så har det inte varit det minsta oväsen från min pump sedan natten till onsdag och i skrivande stund är detta fortfarande ett faktum. Tillbaka till träningen. Jo, jag drog på idag och det flöt på riktigt bra. Jag hade järnkoll på pulsen och den rullade på som den skulle. Det ultimata testet återstår dock – airbike – som inte var med bland stationerna idag. Ett riktigt bra besked med andra ord.

Annars en lugn dag. Dock gjorde jag en liten utryckning för att fiska upp Carina vid Gårdstensliden. Hon hade tagit en annan väg hem idag eftersom centrala sta’n var igenkorkad av massa miljömuppar som demonstrerade för klimatet. De uppnådde verkligen sitt mål med att få alla trafik att stå stilla inne i city, riktigt kontraproduktivt. Av den anledningen tog Hon bussen via Hisings Backa och Angeredsbron där jag hämtade upp Henne med min smutsiga dieselbil som var miljöklssad när jag köpte den. Tjena!

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 29 november, 2019 i Åsikter, Familj och Vänner, Hemma, Träning

 

Hemma igen!

Exakt kl 12 idag lämnade jag avdelning 13 på Sahlgrenska där jag eftervårdades efter hjärtablationen. Det var en rejält tilltufsad Stefan som gick ut därifrån. Just nu lider jag lite av efterverkningar som lättare bröstsmärta och dessutom en pågående förkylning, bestående av det vanliga snörvlet, frossa och det där. Jag är milt uttryckt trött som fan. Men det värsta med denna förkylningen (eller vad det nu kan vara) är dessa hostattacker som jag faktiskt är riktigt rädd för. De kommer utan förvarning och jag tappar kontrollen över dessa attacker. Under de flesta attacker tuppar jag av eller blir totalt utslagen. Rädslan som drabbar mig är att de kraftiga krängningar jag får under dessa attacker är så kraftiga att en slamsa kan lossna från den trasiga aortaväggen och segla iväg och täppa till något, även att jag kan få en ny dissektion alternativt att aortaaneurysmet vidgar sig. Detta är den stora anledningen jag skyr alla som bara misstänkts ha någon bacill. Och jag blir alltid lika förbannad på folk som ser ut som ras och säger: ”det smittar inte” Hur fan kan de veta om det? Nu gäller det att brotta sig igenom detta (också).

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 8 november, 2019 i Åsikter, Gnäll, Hälsa, Hemma, Hjärntrötthet

 

Sommar, sol och stålbad

OK! Here is the situation. Det är nu ingen hemlighet längre och det står att läsa i Computer Swedens nätupplaga. Första veckan efter sjukskrivningen kändes det som jag skrev den 14 juni – jäkligt luftlandsatt. När jag den 17 juni startade upp arbetsveckan blev det onekligen inte bättre. På eftermiddagen fick vi besked att företaget har lagt ett varsel i Sverige på 250 personer, varav knappt 200 i Göteborg. Jaha! Jag var förvisso förberedd på att det skulle komma något dock inte förrän 2020 eller 2021. Denna uppfattning, fick jag klart för mig, delades av en hel del på företaget, inte minst inom facket själv. Detta var en missil som briserade tidigare än väntat. Inte oväntat sitter nu facket i förhandlingar om vem som ska få gå eller inte. Jag sitter inte säkert, trots en anställningstid på 17 år (tiden inräknad från förra företaget). Ingen sitter säker. Just denna del av som köptes upp är populerad med individer som varit där i 20 år och mera (och de är många). Att dessutom precis vara tillbaka på halvtid efter en riktigt lång sjukskrivning gör väl inte saken bättre. Reaktionerna och  kommentarerna ute i landskapet var inte så speciella, utan gav mest en känsla av uppgivenhet och ett konstaterande att magkänslan hos många var rätt (tyvärr, denna gång)

Det enda jag blev upprörd över var sättet detta kom ut på. Företaget hade varit übertydliga med att vi INTE skulle gå utanför väggarna med detta. På de powerpoint-sidor som visades så stod det i röd fetstil längst ner på varje sida – Confedential. Jag tappade hakan när jag såg att ett urval av denna presentation fanns publicerade i Computer Swedens artikel. Oavsett vad man tycker om företaget, fed up på det eller inte, så är detta INTE OK!! Jag tycker att det är jäkligt lågt och skadar inte bara företaget, utan även företagets förtroende för sina anställda (de som kommer att vara kvar). Men nu är skadan skedd.

Och jag själv då? Orolig? Nervös? Näe! Faktiskt inte. Jag har inte ens 2 år kvar till min pension. Skulle jag nu få kicken kommer jag att ha en uppsägningstid på 12 månader eftersom jag är över 55 år och varit anställd i mer än 10 år, vilket skulle innebära att jag är i princip 64½ år när anställningen uppför och då drar jag direkt i pension. Detta är en skrivning i kollektivavtalet. Om inte den fanns så kulle min uppsägningstid enligt LAS vara endast 6 månader. Det halvåret jag eventuellt skulle missa gör inte så mycket på pensionen, några hundralappar brutto. Hade jag varit mellan 55 och 60 och fått detta varsel, då hade jag varit mer ängslig. Den här soppan är ju naturligtvis inget jag behöver eftersom jag fortfarande är enormt störkänslig på grund av min hjärntrötthet och det ger mig självfallet ett stort stresspåslag som gör att jag på grund det måste ta några extra varv i skålen för att planera och preppa för en eventuell uppsägning. Tankarna snurra för fulla segel nu och jag hade gärna lagt den energin på något annat. Det är sagt att vi ska få veta vilka som blir uppsagda i mitten/slutet av augusti men det kommer säkert att bli lite försenat, likväl som att när allt är klubbat kommer det bli mindre antal som får gå än det antal man har varslat om. Så har det varit föregående gånger jag har varit med om varsel. Det som stör mig mest i detta avseende är att jag min pågående sjukskrivning kan komma att påverkas, beroende på hur det hela utvecklar sig. Om ca 2 månader får jag veta om jag blir kickad eller inte. Som sagt, att få lite lugn och ro är ett mission impossible och därmed är det dags för ett nytt stålbad…

 
2 kommentarer

Publicerat av på 28 juni, 2019 i Åsikter, Gnäll, Hälsa, Hjärntrötthet, Jobb, Vardag

 

Mello-vägran

Bläää! Jag är rastlös, rastlös med stort R. Varför? Tja, den som det visste. Jag har många saker att ta itu med men jag kan inte få mig till att starta upp. Den mest kreativa sysslan är att lyssna på en ljudbok. Så  här blir allt oftare på söndagar, jätteskumt tycker jag.

Igår var det inte så illa. Jag han med ett dubbelpass på Improve. Först ett cage-pass. En trekvart senare körde jag ett hårt spinningpass där även Carina anslöt tillsammans med sin kompis Lotta och hennes Anders. På kvällen slappade vi i soffan men vi kollade inte på Mello, istället blev det film på Netflix. Jag är mer än lovligt trött på detta mångmiljontramset som gör sitt yttersta för att sänka kvalitén på en tävling som faktiskt var ganska bra förr i tiden. Ansvarslöst av  SVT att plöja så mycket skattepengar på detta. Dessutom tycker jag att man kan flytta mello (nu får man inte ens säg schlagerfestival) till Barnkanalen.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 3 februari, 2019 i Åsikter, Gnäll, Hälsa, Hjärntrötthet, Träning

 

Det ultimata skitföretaget DHL

Jag hade, tillsammans med Robert, beställt lite ölgrejer inklusive malt för en bryggning imorgon. Jag fick en avisering via mail med en länk som jag gick in på. Där kunde jag välja tid för mottagning av försändelsen. Jag valde idag mellan 11 och 13 och bekräftade detta. I förmiddags var jag tvungen att ringa ett telefonsamtal vilket jag gjorde strax innan kl 10. Under samtalet kom det ett pip i örat att ett annat samtal var på väg in. Tyvärr var detta samtal jag förde viktigt och jag kunde inte bryta det. Efter samtalet ringde jag genast upp det numret för det missade samtalet (förstod att det var DHL) och fick meddelande att abonnenten inte kunde nås eller var upptagen i ett annat samtal. DHL hade ringt 09:57. Jag avslutade mitt samtal 10:14 och ringde 10:14. Inom loppet av ca 4 minuter ringde jag 4 gånger och skickade sedan ett SMS till dem (kl 10:17). Svaret kom 10:19, ”Jag kan inte prata nu”, så jag väntade. Men ingen hörde av sig. 10:45 ringde jag igen och fick reda på att abonnenten var i ett annat samtal, fram till 11:55.Då kollade jag i appen Mina paket och såg att chauffören hade stmplat leveransen ”NOT DELIVERED-CLOSED”!! Kl 10:06!!!!! Men va fan! Mitt tidsfönster var ju 11 – 13!!

Då ringde jag DHL (kl 12:01) och fick ”hjälp”. Hon ringde tillbaka 12:37 och sa att det skulle fixa sig. Sedan hörde jag inte flaska och ringde tillbaka och fick snacka med en annan stjärna, kl 14:12. Jag fick då svaret att de var på väg till terminalen. Jag sa då att de får vända. Det går inte, sa hon. Är bilen inte utrustad med ratt? Undrade jag. Och sedan kom kommunikatörsflosklerna.

  • De kör en speciell rutt – inte mitt problem
  • När de kommer till terminalen kan du komma ut och hämta godset – Aldrig. Jag har betalat för frakten och jag sätter mig inte i rusningstrafik och hämtar något som ni ska leverera.
  • Dessutom var jag tillgänglig under tidsfönstret, de ringde 1 tim 3 minuter innan detta fönster och stängde ärendet 57 minuter innan detta fönster.
  • Jag berättade att jag ringt och skickat SMS och fått svaren som jag beskrev innan och fick till svar att de kan inte ringa när de kör bil. Det är olagligt och de har många paket att leverera. Jag svarade att de kunde ju höra av sig vid en paketleverans och eftersom jag i 90 procent av fallen jag ringde fick till att abonnenten är upptagen i ett annat samtal, då kan de inte ha kört så himla mycket.
  • Och om det tutade upptaget då de ringde, varför kunde de inte skicka SMS??
  • Jag sa att de – DHL – har gjort fel och att de får rätta till sitt misstag. Tyvärr blev svaret, det går inte. Jaha! Det går att göra fel men det går inte att rätta till det.
  • DHL sa då att de får bara köra en viss summa tid varje dag. Jag svarade att de måste ha mycket tid över efter som de varit upptagna i telefon och då får de som du sagt till mig inte köra bil för det är olagligt. – Tystnad.

Så all denna argumentation föll. Floskler är lätta att bemöta. DHL har inte någon gång, då jag ska ha hemleverans, lyckats. Denna gång lyckades de inte hålla ett tidsfönster jag förbokat. De inger över en timma innan och stänger leveransen 57 minuter innan tidsfönstret startar och de totalvägrar att rätta till ett uppenbart fel. Hur jävla inkompetenta för ett sådan så kallat globalt logistikbolag vara. DHL är ett av det sämsta bolag jag har haft att göra med. Det är ett av de mest nonchalanta bolag jag har haft att göra med och de skiter fullständigt i att ställa saker tillrätta.. Förra gången kom inga grejer. Jag fick hämta ut paketet på Willys 2 dagar efter. Det stod då att adressaten inte var hemma och de hade ringt på. I helvete heller! Jag var hemma och den dörrklocka/porttelefon vi har hemma är högljudd som väcker döda. Gången innan fick jag också ett avi och jag fick vackert pallra mig till DHL på transportgatan på Hisingen och hämta paketet. På aviet stod det att de inte hittade till adressen (och GPS då) och inge hade ringt mig då heller. När jag hämtade det paketet så stod det på paketets avi att adressaten var inte hemma!! Ljug igen. De hade helt enkelt inte bekvämat sig med att åka ut! Kontentan av det hela är att de som sagt vägrar att köra ut idag för att deras rutt är till ända och jag ska få en ny länk och boka en tid imorgon. Vilka idioter! Där rök min bryggning imorgon eftersom en del av malten låg på DHL-flaket.

Detta är anledningen till mitt totala vredesutbrott. Jag kan inte för mitt liv första varför företag envisas med att anlita detta pajasbolag. Inte ens Postnord sjunker så lågt i kvalité som det ultimata skitbolaget DHL. Måtte det gå i konkurs.

 

 
2 kommentarer

Publicerat av på 19 september, 2018 i Åsikter, Diverse, Gnäll

 

Tillbaka till gropen

Först måste jag spy lite galla över gårdagens fotbollsmatch Tyskland-Sverige. Inte för att Sverige förlorade. Tyskland var avgjort det bättre laget. Inte heller för att tyskarna fick mål på en frispark ca 15 sekunder innan stopptiden var över. De har en dokumenterad förmåga att alltid hitta på jävelskap på stopptid, precis som Brasilien. Det jag spyr åt är alla dessa jävla navelluddspetande flötsuddar som sitter runt om i landet och skapar en hatstorm mot Durmaz för att han orsakade den ödesdigra frisparken. Hur fan kan ni som sitter och gapa vara så jävla blåsta!? De som är inne på planen gör sitt bästa. Om ni är så jävla rediga så gå in och spela själva, men att sitta efter matchen och näthata är ett extremt milt uttryck för intelligensbefrielse. Dessutom är inte VM avgjort förrän matchen mot Mexiko är spelad. Patetiskt hur folk kan sjunka så jävla lågt. Inte undra på att det är krig på den här planeten. Och som många upptäckt när de vaknat upp denna morgon, så står välden kvar.

Nog om det. Carina och jag var ute på en tur igen som avslutades med en rejäl brunch ute på terrassen och där mina två sista Kölsch slank ner i struparna. Det var vi nöjda med. Däremot dök sinnet när Carina konstaterade att jag hade en ny fläck på ryggen som borde kollas, eftersom den var lite ”knögglig”. Hon tog ett kort på fanskapet och jag är helt benägen att hålla med. Så imorgon ringer jag till hudmottagningen på Sahlgrenska och ber att få visa upp det. Jag tänkte samtidigt passa på att sticka in skallen hos sömnmottagningen och få göra en årskoll av min CPAP som har krånglat ett par nätter nu. Hoppas verkligen inte att det är en ny hudcancer. Orkar inte riktigt med den svängen igen. Så nu gick luften ur mig lite (igen). Planen är att komma dit på torsdag. Detta med att få en vecka utan något hitte-på verkar ta mig fan vara stört omöjligt. Snacka om att det går upp  och ner, fram och tillbaka.

Det lite mer roliga är ju ölbryggning. Mätningen från jäskylen visar att jäsningen har upphört. Av den anledningen har jag nu kopplat ur värmeelementet i kylskåpet och maxat termostaten. Nu har jag ställt STC:n på 2 plusgrader. Kallkraschningen har börjat.