RSS

Författararkiv: Ultrastefan

Om Ultrastefan

Ultralöpare som tränar för att komma tillbaka till ultralöpningen efter en aortadissektion den 11 maj 2012 och andra medicinska bakslag. En överlevare som inte ger upp.

Demonseger

Det har varit några jobbiga dagar. Med stor ansträngning kunde jag ta mig till seniorträningen igår. I natt har jag knappast sovit alls. Mardrömmar, ångestattacker och en helvetes massa tankar höll mig vaken i princip hela natten. Idag är Carina och Siv nere på hundmässan My Dog, det absolut sista stället på denna planet jag vill vara på just nu. Hoppas verkligen Hon har det roligt där. Jag tog dock tillfället i akt och trotsade mina demoner och gav mig ut idag på en stavgångstur. Den gav mig en massa flashbacks om min första tid efter sjukhusvistelsen 2012 då jag började stavgå. Under turen gjorde jag insikten att detta kan vara min biljett tillbaka till mitt kanske tredje löparliv. Det var skönt och komma ut. Avkopplingsfaktorn var riktigt stor och ett efterlängtat välmående infann sig en stund. Jag stavgick min gamla Kåhögsrunda på 6,5 km på lite drygt 68 minuter. Det blev en lightvariant av fartlek efter som jag anpassade tempo och steglängd till den medhavda musiken. Jag är dubbelt nöjd med detta, dels för att jag övervann demonerna, dels för att det blev en riktigt behaglig upplevelse.

Utöver detta har jag ställt ut två Corneliusfat i uterummet för att kallkrascha ölet. Därefter blir det dags för att kolsyresätta ölet. Jag förbereder även en liten batch på 5L lättöl som jag tänkte ha till våra LEK-träffar…

 
2 kommentarer

Publicerat av på 6 januari, 2018 i Ölbryggning, Hälsa, Hemma, Rehab & skador, Träning

 

Knäckebröd

Igår var jag hjälpte jag Moa och Robert att flytta. Mest handlade det om att passade den förtjusande lilla Milla. Det blev en hektisk dag men till slut kom jag ner i bingen. Efter en osedvanligt god nattsömn (sällsynt för mig i dessa dagar) vaknade jag närmare 10-tiden. Först hämtade jag en densitetsmätare på osten som man lägger direkt ner i jäskärlet och kan sedan avläsa densitet och temperatur i en telefon-app i realtid. Den ger mycket säkra indikationer på när det är färdigjäst och att temperaturen är rätt. Dessutom damp en bok jag hade beställt ner i brevlådan så nu blir det läsning i soffan i mysställning.

Nästa projekt var att tillverka lite knäckebröd på den mäsk som blev en biprodukt vid lördagens bryggning. Jag hade hittat ett recept som jag nu provade och det smakade till min stor förvåning mycket gott. Dessutom fick knäckebrödet riktigt bra betyg av Carina. Det kommer nog att bli mer bak.

26198364_10155885894082416_2238235119453323528_o

Knäckebröd på ölmäsk med lite Amarillohumle, borde passa bra till den färdiga brygden…

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 3 januari, 2018 i Ölbryggning, Hälsa, Hemma, Prylar

 

Årskrönika 2017

JANUARI

Året började bra. Jag kunde premiärdricka mitt första hembryggda öl – en APA (American Pale Ale). Carina och jag åkte till Vemdalsskalet och åkte skidor utför. Första gången för mig sedan 2004. Det var på tiden. Vi hade det riktigt bra där och jag trivs bra i Vemdalsskalet också. Löpningen kom igång bra och för första gången så länge jag kan minnas lyckades jag springa över 100 km. Till det ska plussas cykelpendling också. En bra månad.

20170118_182221

Mitt första öl.

FEBRUARI

Februari blev lite så där men med några ljuspunkter. Min lilla sonson Björn döptes i Utby kyrka. Jag följde upp min lyckade ölbryggning med att göra en ny omgång öl, denna gång blev det en lager. Ett snabbbesök av svåger, svägerska och deras dotter hanns med. Tyvärr börjar jag känna mig sämre till mods, den mentala tröttheten kopplar nu ett grepp på mig och jag gör kraftigt motstånd. Det här börjar också gå ut över träningen. Som grädde på moset pajade mitt bakhjul på cykeln. Fick lämna in det för riktning och var utan hoj ett par dagar. Löpningen gick trögare. Ja! Allting gick trögare. En inte riktigt lika kul månad.

2017-02-25_18-22-28

MARS

Mars månad blev kämpig. De dagar jag cyklade var det riktigt grisväder med stark blåst och regn (men härdande). Carina och jag besökte cykelmässan och vi körde även en Vasaloppsspinning för första gången på många år på Improven. Emellanåt hann vi med ett på After Work på vårat nya stamställe John Scott. Carina började känna sig ganska sjuk och hängig och hamnade ganska så snart i sängen med hosta och feber. Ett par dagar senare var det min tur och för en gångs skull blev jag rejält däckad att jag stannade hemma en vecka. Jag orkade inte ett dyft. Det gick så långt att jag nödgades besöka Vårdcentralen där jag fick lite dundermedicin mot hosta (Cocclione). Nästan tre veckor åt helvete. Icke förty så lyckades jag komma igång igen och fick kasta mig in på en långspinning – Spinn of hope – i 12 timmar. Det hela kryddades med att jag fick avverka det sista passet på instruktörscykeln. Jag kunde avsluta månaden med lite cykelpendling. Löpningen blev en katastrof. Noll (0) löpta kilometer i mars! Bläää!

vlcsnap-2017-03-27-17h11m30s203

APRIL

En ganska avtrubbad månad där träning gick på sparlåga. Carina och jag började förbereda terrassäsongen genom att köpa nya utemöbler för att ersätta det gamla skräpet. Bryggde ytterligare öl. Yummie! Endast 3 löppass á 6,4 km blev det. Den mentala tröttheten blev inte till det bättre, snarare tvärtom. Dock blev det en hel cykling till jobbet. Vi passade också på att gå på konsert på Partille Arena och titta och lyssna på rocklegenderna Status Quo. Månaden avslutades på Valborg med grillpremiär på terrassen. En riktigt medioker månad.

20170330_064925

Mindfulness under pendelcykling

MAJ

En riktig skitmånad, dock ned ett par ljusglimtar. Det blev en hel del läkarbesök, bland annat på hudkliniken där jag fick en ny hudfläck på ryggen granskad. Det visade sig att det var ingen fara med den och jag kunde andas ut på den punkten. Jag sprang (eller vad man nu ska kalla det) Göteborgsvarvet som blev ett totalfiasko eller rättare sagt en katastrof. Den mentala tröttheten har kopplat ett järngrepp på mig och jag tog mig i mål på lite drygt 3 timmar. Helt slut mentalt efter en brutalt hård kamp mot min skalle. Fysiskt set var det inga problem. En grymt konstig känsla. I och med den tävlingen så drog jag ett streck för alla tävlingar ett bra tag fram över. Jag inledde i och med detta en mental rehab.  Dessutom var det nog med största sannolikhet mitt sista Göteborgsvarv. Jag har denna månad också dragit ner på bloggandet. Jag orkar helt enkelt inte att uppdatera bloggen alla dagar.

Ljusglimtarna var två. Den första var att jag cyklade stadsgirot 70 i Göteborg på en tuff bana med 900 höjdmeter, dessutom i ett strålande väder. Den andra och största ljusglimten var att jag den 11 maj firade min överlevnadsdag. Då var det exakt 5 år sedan jag överlevde min aortadissektion. Annars vill jag nog förpassa maj månad 2017 till glömskans träsk.

18222039_10155191996817416_6011508962465950969_n

I mål på Stadsgirot

JUNI

Juni blev en besvikelse. Jag hade förhoppning att få en liten nytändning, både mentalt och fysiskt. Men icke, det blev pannkaka av allt. På jobbet var det mer än vanligt veligt. Slipsarnas tuppfäktning ställde oss ”doers” inför frågan om vem som egentligen bestämde i vårt uppdrag. Nu visste ingen, då kan Ni tänka Er själva. Detta gick ut över oss genom att de överenskommelser vi hade gjort med våra marknadsbolag att uppdatera systemet med inte bara en, utan två versioner, kördes över. En direkt konsekvens av detta för att rädda helger som Midsommar etc gjorde att vi fick göra dessa uppdateringar under veckan, så i mitten av juni körde vi uppdateringar från kvällen, hela natten och fram till gryningen. En arbetsdag på totalt 20 timmar. Jag börjar mer och mer tappa sugen och med mindre än en månad kvar till min semester blev uppförsbacken allt brantare. Så fredag den 30 juni, bestämde jag mig och tog det steg som mina läkare och en del psykologer tjatat om i flera år. Jag bestämde mig för att helt enkelt kasta in handduken och stanna hemma. Efter en telefonkontakt med min läkare, så skrev hon direkt, utan något snack en sjukskrivning i tre månader för mig. Hon gjorde vågen när jag berättade vad jag ville. Jag plockade ihop alla mina prylar och pallrade mig hem denna fredag, för en bra tid framåt. Ett bra beslut, men jag ser det (oavsett vad alla andra säger) som ett nederlag.

20170627_063911

En cykelpendlarbild som jag ironiskt nog tog på min absolut sista cykelpendling innan jag packade ihop och gick hem…

JULI

Denna månad blev inte alls vad jag tänkt mig. Det har uteslutande handlat om att varva ner och greppa situationen. Träningen var helt nedlagd (i princip samma som juni). Ju mer tiden gick insåg jag att beslutet jag fattat var helt korrekt. Jag passade på att gå på bio och se storfilmen Dunkirk i storformat. Riktigt mäktigt. En till och ännu positivare kick denna månad var att den 18:e juli föddes mitt tredje barnbarn och jag kunde hälsa lilla Milla välkommen till världen några dagar senare. Inom loppet av 1 år och 10 dagar hade jag blivit farfar tre gånger. Fantastiskt! Utöver dessa två positiva händelser var juli ett enda stort trauma, blandat med ångest och gråt. Att det dessutom inte var något bra väder gjorde ju inte saken bättre.

DSC01145

AUGUSTI

Augusti började likadant. Nu börjar jag göra några försök att börja träna igen. Jag ger mig ut på några löppass, besöker Improve. Det blir inte regelbundet för jag känner mig fortfarande oförmögen att ta tag i saker. Minsta lilla hitte-på och jag blir stressad. Dock kunde jag denna månad bryta en del mark i min strävan att komma tillbaka på banan.

Äntligen gick Carina på semester och det var så skönt att ha Henne hemma. I mitten av augusti åkte vi till Grövelsjön längst uppe i Dalarna för en veckas fjällvandring. Denna vecka var gudasänd och att få komma upp till detta lugn och tystnad är och kommer att vara helt oslagbart. Vad bra jag mådde denna vecka! Tyvärr var det bara en vecka men det hindrade oss inte från att boka nästa år också. Vi åkte inte direkt hem utan tog en omväg in i Norge och nattade i Molde. Dagen efter åkte vi den fantastiska Atlanthavsvägen, trots att det regnade som satan blev det ändå en upplevelse för oss båda. Efter det fortsatte vi söderut och åkte upp för Trollstigen, över fjället bort mot Geiranger för att åka Örnväggen ner till Geiranger och sedan serpentinvägen upp över nästa fjäll. En hisnande och fantastisk tur. För Carina var detta premiär, jag har åkt där några gånger tidigare och för Henne blev detta verkligen en ”breathtaking” upplevelse. Det går inte med bästa vilja att INTE bli hänförd av denna tur. En Lisa för själen. Vi fortsatte ner till Lillehammer där vi övernattade innan vi kom hem till hemmets lugna vrå dagen efter. Supernöjda med vår resa.

Månade avslutades med att jag hade mina barn och barnbarn på besök hemma. Jag bjöd på grillad baconlindad beer-can-burger. Jag trivdes och denna sista augustidag var mitt sinne i välmående. Trots dessa positiva händelser mår jag fortfarande inte bra även om det blivit mer träning denna månad. Jag kämpar på.

DSC01870

SEPTEMBER

En månad som gick i dur och moll. Den började riktigt bra då Carina och jag firade 5-årig bröllopsdag. Min sjukskrivning blev förlängd in till november (föga överraskande). Jag gick till Marit (sjukgymnasten) och började jobba på att få bort min sneda belastning med fotisättningen när jag springer och som jag fortfarande jobbar med. I samband med detta började jag träna på seniorpassen på Improve och kom snabbt fram till att denna träning passade mig som handsken (kul är den också). Jag var på Ågrenska i två dagar och träffade andra med aortadissektion samt lyssnade på intressanta föredrag.

En riktigt tung och väldigt sorglig nyhet var när jag fick reda på att min vän Anders Nilsson från de magiska Rosa Dygnen hade gått bort. Han blev bara 38 år. Många fina minnen med honom har jag.

Kalla vindar från jobbet började blåsa upp, det var (och är) inte enkelt att bara var hemma och vara sjukskriven. Dessa vindar skulle även drabba mig. Månaden avslutades med Kortedala brutalmaraton på det überhemska motionsspåret i Bergsjön. På grund av min vacklande fysik och mentala tillstånd så nöjde jag mig med 10 kilometer där.

IMG_2118

OKTOBER

Oktober startade upp med att jag fick gjort färdigt i uterummet så att vi kan sitta där alla tider på året. Hög mysfaktor. Jag begick barnvaktspremiär då jag passade lilla Milla. På jobbet (jag är fortfarande sjukskriven) fick jag nu känna de vindar som började blåsa upp i slutet på förra månaden. HCL (det veliga företag jag jobbar på) aviserade att de vill göra sig kvitt 100 medarbetare (arbetsbrist var den officiella orsaken) och gick ut med VLP (Volontary Leave Package), dvs ”erbjudanden” om att sluta frivilligt. Jag var en av de som fick ”erbjudandet” och det tog inte så lång tid för mig att såga det förslaget som var ett milt uttryckt skitdåligt förslag. Jag tackade ja till ”erbjudandet” om vissa villkor kunde uppfyllas vilket de inte gjorde och därmed tackade jag nej och de får dras med mig ett ta till. Men att behöva hålla på med sådant här jidder när man är hemma och sjukskriven för utbrändhet och hjärntrötthet slet oerhört hårt på mig och jag hamnade nästan där jag var då jag gick på sjukskrivning.

Det positiva denna månad var ändå höstpromenaden till Humlebadet med alla barnbarn och några av mina barn. En fantastisk harmonisk upplevelse som gjöt olja på vågorna under denna VLP-sväng på jobbet. Utöver det var Robert, Niklas och jag på Ölkompaniet där vig köpte två bryggverk vi skulle ha tillsammans och brygga öl enligt alla konstens regler, på köpet får jag lite egen tid med i alla fall två av sönerna. Jag lyckades med bedriften att få en 2:a på bilbesiktningen, något jag inte har haft sedan slutet av 1990-talet, den fixades ganska omgående till en hyfsat human summa.

DSC02657

NOVEMBER

November blev en mental återhämtningmånad efter turbulensen på jobbet. Robert och jag bryggde öl på bryggverken för första gången och det blev ett fiasko. Vi gjorde mer fel än rätt men lärde oss samtidigt. Det var bara att hälla ut våra ansträngningar. Shit happens!

Svåger med familj kom och hälsade på och på Fars Dag fick jag en biljett till Dropkick Murphys och Flogging Molly som spelar på Partille Arena i februari. Riktigt kul. Tankar gick till min Pappa som skulle fyllt 100 år den 6 november om han hade levat. Jag miste honom vid 16 års ålder. Annars hände ingenting särskilt denna månad. Jag brottades mest med dippar och bearbetning från förra månaden.

20171125_122938

Vårat nya bryggverk precis uppackat

DECEMBER

December blev som vanligt en hektisk månad. Jag tappade öl på Corneliusfat och försökte kolsyra själv. Det blev sådär men nu har jag lärt mig tills nästa gång. Julstädningen gjordes den tredje advent-helgen, efter det var allting klart. Dessutom var Carina ledig denna vecka till min stora glädje. Bland annat var vi på bio och kollade in den nya Star Wars-filmen (episod 8). Dagen före julafton hade jag den årliga träffen med mina kids och barnbarn. Denna gång hade jag dock hyrt festlokalen där jag hde min 60-års-mottagning. Det var enklast för alla och där kunde småttingarna springa runt lite mer ohämmat. Det blev riktigt lyckat.

Men åter igen skulle det veliga jobbet (HCL) göra allt för att sätta mig i stress. Nu hade jag upptäckt (fredagen innan julafton) att de helt plötsligt börjat att betala ut lön till mig. Men hallå!? Jag har varit sjukskriven sedan 3 juli!!! Så nu måste jag röja med dem igen. Annars blir mina kontrolluppgifter fel och jag kommer att få betala extra mycket i statlig skatt och där ramlade jag tillbaka till ruta 3. Att det ska vara så jävla svårt att vara sjukskriven!? Hur ska jag nå’nsin kunna gå ner i varv med sådant här jidder?

På årets nästa sista dag hade Robert och jag lite kvalitetstid då vi bryggde öl på våra bryggverk – en klon av Oppigårds Amarillo vilket gav oss 25 liter öl vardera. Yummie!! Fast det får vi dricka nästa år…

DSC03356

Milla och jag tittar på nyårsfyrverkeriet…

ETT GOTT NYTT ÅR och EN GOD FORTSÄTTNING önskar jag Er alla!

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 1 januari, 2018 i Diverse

 

GOTT NYTT ÅR!

Ett gott slut, ett Gott Nytt År och en riktigt god fortsättning. Nu lägger jag 2017 i glömskans arkiv. Inte en chans att 2018 kan bli sämre. Nyårslöften? Nix pix! Inte ett enda. Däremot har jag lite ambitioner under 2018.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 31 december, 2017 i Diverse

 

Nyårsbryggning

Idag kom Robert och jag äntligen till skott och fick bryggt lite öl i vårat nanobryggeri i hans garage. Dagens bryggning består av att göra en klon av Oppigårds Amarillo – en IPA.

20171230_125305

Här är receptet vi jobbade med

Vis av förra gångens  misslyckade bryggning hade vi nu vidtagit mått och steg för att detta inte skulle upprepas. Mäskningen (som vi missförstod förra gången) gick nu geschwint och tog drygt 60 minuter. Lakningen tog lite tid den också då nästa 16 liter 80-gradigt vatten skulle rinna igenom mäsken sakta. När det var färdigt kokade vi den urlakade vörten i 60 minuter och tillsatte Amarillohumle i olika omgångar under denna tid. Sedan blev det kylsning och tappning på jäshink. Denna gång var det mer metodiskt och vi fick de värden som vi skulle ha. Nu ska det stå och jäsa i 11 dagar innan det buteljeras. För min del blir det tappning i Corneliuskärl av den större delen av denna batch. Jag kom hem med 25 liter öl som nu ska jäsa och mogna. Robert och jag fick lite egentid på köpet då vi startade denna nya nyårstradition.

Nästa projekt bli att brygga en mindre laddning (5 L) ”köra-bil-öl” på spisen hemma. Om jag lyckas kommer jag att få ett lättöl på 2,2 % alkohol, så slipper jag köpa denna blaskiga Spendrups till våra LEK-träffar. Ölbryggning är gôr-roligt, speciellt när man kan köra det hela från ax till limpa.

20171230_113424

Nertill står två bryggverk – Grainfather på 30L vardera. Ovanför två 15L vattenkokare för lakvattnet, termostatsreglerade. Bredvid vattenkokarna står kylanordning och humlekorgar. VI har kopplat vattenförsörjning från en kran för kylanordningarna. Vid lakning öppnar vi kranen på vattenkokarna och låter de sippra ner i bryggverket över mäsken.

20171230_121228_005

I med malten, lite i taget, under omröring tills det blir en gröt. 72 grader är temperaturen här.

20171230_121954

Mäskning under 60 minuter på 67 grader. Pumpen startad och det hela åker runt i bryggverket. Här dras kolhydrater ut ur malten och bildar den vört som vi ska koka på. Efter detta ska mäsken mäskas ur under 10 min på 75 grader

20171230_133729

Nu lyfts hela innerkärlet med mäsken upp får stå och rinna av. All vört samlas i botten av kokaren. När det runnit av öppnar vi kranen till kokärlet och låter nästan 16 liter 80 gradigt vatten rinna igenom mäsken och laka ur den på det sista. Här gäller det att det rinner sakta och det tar en stund för 16 liter att rinna igenom.

20171230_142254

När allt lakvatten runnit igenom har vi nästan 30 liter vört som nu ska koka i 60 minuter. Humlekorgen sitter i och vi har lagt i den första givan av humle (Amarillo). Under dessa 60 minuterna skall Amarillohumle tillsättas i 7 omgångar med vissa tidsintervall som finns angivet i receptet. Detta varierar från öl till öl.

20171230_160640

När koket av vörten är färdig, skall den kylas ner. En slang från pumpen fästs vid kylaren övre del och slangen på den nedre delen av kylaren leder tillbaka till bryggverket och så går det runt. Den blå slangen leder in kallt vatten från vattenkranen och den röda leder tillbaka ”varmvatten till vasken vid diskbänken.

20171230_162750

När det hela har kylts ner till 20-22 grader, flyttas den nedre slangen över till en jäshink som rengjorts och desinficerats…

20171230_180217

…och jag kan komma hem med 23 liter färdig Oppigårds Amarillo. I med jästen och den ska nu stå i dagarna 11. Innan jästen åker i flyttar jag över innehållet till…

20171231_012652

…ett koniskt jäskärl som är bättre. Här kan jag senare ta bort den nedre klotformade sektion där all jäst trillar ner efterhand och jag kan tappa av rubbet utan att få med bottensats. Dessutom har jag ett dykrör monterat som går in en bit i ölen och termometern där ger mig exakt rätt jästemperatur. Nästa steg i min ölkompetensutveckling blir att temperaturreglera jäsningen så att den kan ske i flera steg som en del öl kräver. Nu är det bara att vänta…  🙂

 
3 kommentarer

Publicerat av på 30 december, 2017 i Ölbryggning

 

Mellandagsshopping

Denna vecka inleddes med att jag åkte till Jula och handlade ett par överdrag till cyklarna ute på terrassen. De befintliga överdragen har blåst sönder. Efter det gjorde jag ett ärende till Ölkompaniet där jag inhandlade ett litet Corneliusfat – 9L – så att jag kan tappa av hela batchen på fat och kolsyra. Annars hade jag fått jiddra med flaskning och efterjäsning på en del av batchen, dessutom komma bort från bottensats. Samtidigt inhandlade jag en lite födelsedagspresent till den minste grabben som han kommer att få nytta av. Det helade tajmades så att jag också kunde hämta Frugan när Hon slutade jobbet och fick åka bil hem efter en tuff arbetsdag.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 27 december, 2017 i Diverse

 

Annadagspass

Annandagen snart avklarad och därmed även julhelgen. Igår var jag hemma hos Niklas som bryggde lite öl till sig. Han brygger på halvmäskning. Lite pill och slammer med kastruller men det går ju också bra. I övrigt har det varit en mycket lugn och stillsam helg men idag drog Carina och jag till gymmet och tränade lite. Jag gjorde Marits övningar och ett STEFAN-pass som jag testade. Det kommer nog att bli bättre med tiden. Vad STEFAN-pass är kan Ni se om Ni studerar bilden. Lite smolk i bägaren blev det när jag sträckte mig i ljumsken på höger sida men någon katastrof var det inte.

Imorgon är det arbetsdag, dock inte för mig och jag ska trots detta ta en fight med mitt företag som har lyckats vela till det i den högre skolan. Samtidigt ska jag också förbereda mig för det kommande nya året. Ett besök på Ölkompaniet ska också hinnas med…NamnTräningspass

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 26 december, 2017 i Hemma, Träning