RSS

Månadsarkiv: februari 2020

Uppladdning på Hard Rock café

Nu har jag passerat nästa viktminskningsmål, under 96 kg. Det innebär, om man nu ska använda sig av den ganska tvivelaktiga BMI-skalan, att jag per definition inte längre är fet utan överviktig (< 30). Alltid något att glädja sig åt. Dagen blev annars bra, passade på att åka in till stan i detta (ovanligt) soliga väder. Det var riktigt fint ute. Bland annat hämtade jag ut mitt nya pass, mötte upp Carina vid Heden och vi lunchade på Hard Rock café på Avenyen.

Kvällen blev brutal, som den brukar bli på måndagar. Johan på Improve stod för ”grymheterna”. Det första passet, en cage cardio på 30 minuter är ett sjujävla röjarpass och stationerna är INTE anpassade för en gubbe på 64 år. Men det går att köra med lite improvisation och ett jäkla anamma. Direkt efter passet pep vi in i cykelsalen och körde hans 45 minuters cykelpass. Förra måndagens block på 16 minuters stående med en massa ”överraskningar” hade nu utökats med ytterligare en minute. Tjena. Att sitta ner och köra halvminutersruscher med högt motstånd och även halvminuters frysningar kräver en del och deltagare som normalt brukar tjoa var väldigt tysta. Svetten droppade i en strid ström från skärmen på min kepa. Den sista frysningen lades in efter 15 minuter då jag låg på motstånd 19.

Efter sådana här monsterpass är man inte stursk, men nöjd. Nu gäller återhämtning till imorgon då jag ska köra ett dubbelpass cirkelträning med seniorerna. Få se hur fräsch jag känner mig då.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 24 februari, 2020 i Diverse, Träning

 

Kaos i bryggeriet

Så fick jag äntligen komma ner till garaget i fredags och brygga tillsammans med Robert och det var ett bra tag sedan vi fick detta tillfälle. Inte nog med det så var detta min 60:e bryggning. Lite jämnt, så där. Dagen till ära skulle vi testa att använda en så kallad falskbotten som är en sil med en helvetes massa borrade hål (1 mm). Avsikten är att den ska minska fastbränning i botten av bryggverket samt att det inte går in så mycket lösdrivande malt i pumpen och sätter igen den (har hänt ett par gånger) trots att det redan finns en bottensil. Omdömena i forumen har varit blandade, en del hyllar den till skyarna, en del tycker det gör varken från eller till. Robert och jag hade resonerat oss fram till att det kunde inte bli sämre och skulle vara värt att prova. Så blev det. Vid testa även ett nytt filter – Grainfather Overflow Filter som används under mäskningen med samma avsikter som falskbotten. Allt för att få mindre bôs i jäshinken.

Jag var först på plats i garaget och började tappa upp vatten till båda bryggverken och även lakvattenkärlen. Robert ska brygga en Neipa (som han har gjort förut), en lurig ölsort att brygga och en helvetes massa humle. Dessutom ska jäsningen styras i olika temperaturer i olika intervaller. Ölen är också ganska känslig för oxidation. Själv ska jag brygga en IPA med det ganska så knäppa namnet The Trapped Cat Conspiracy, bara namnet gjorde mig nyfiken och när jag tittade på receptet var valet inte svårt.

Jag tappade upp mäskvattnet och tillsatte något som heter Ph 5.2 stabilazer. Avsikten är att sänka ph-värdet till 5.2 som ska vara det ultimata för bryggning och mäskning. Kan tillägga att kranvattnet i Partille ligger på pH 8, dvs lätt alkaliskt. På bryggverket knappade jag in 68 grader som är mäsktemperaturen. Robert skulle mäska på 70 grader. Precis när jag hade gjort detta kom Robert, det var då skönt att detta var klart i alla fall. Nu hann vi sitta ner och surra lite innan vattnet hade nått rätt temperatur. Lite senare kom även våra bryggarkompisar Johan och Fredrik till garaget.

När temperaturen var uppnådd var det dags att hälla ner malten vilket måste ske stegvis under omrörning annars blir det en stor jäkla klump. När all malt var nere i bryggverket och jag rörde om det sista, så hände det. Först en förklaring annars förstår ni inte. Bryggverket är en stor cylinder med värmeelement i botten och en pump som sitter på utsidan. På utsidan sitter även en kontrollbox där temperatur och tid ställs in samt två knappar som starta/stoppar pump och värme. Inne i bryggverket finns en cylinder som kan lyftas upp och ner och där malten läggs i – maltpipa eller maltrör. I botten på den maltpipan sitter en sil. På den silen ska en silikontätning monteras  och så ska denna anordning föras ner till botten på maltpipan som har en kant som håller silen på plats. Det kan vara lite trickigt att få den på plats eftersom packningen har en förmåga att ”kalva” av. Man måst lirka och vicka lite försiktigt. När silen kommer till bottenläget känner jag lite försiktigt att den ligger fast, sänker sedan ner pipan i bryggverket som är fylld med mäskvatten. Då brukar jag hastigt dra upp maltpipan ur vattnet för att säkerställa att den ligger rätt. När malten sedan lagts i läggs en silplatta ovanpå malten och den trycker jag bara ner lätt så att malten inte pressas ihop för mycket. Där efter startar jag pumpen och låter vattnet cirkulera genom malten under mäskningen.

Det som hände nu var att jag skulle precis avsluta omrörningen då jag så att silikonpackningen flöt upp till ytan. Helvete! I detta läge var det dock försent att backa och hoppas på att inte allt för mycket malt skulle flyta iväg. Jag sände en tacksamhetens och en förhoppningsfull tanke att falskbotten skulle ta det mest och få göra skäl av sitt goda rykte. Mäskningen tog 90 minuter och förflöt utan mer mankemang, frågan var dock hur tätt det hade hållit där nere. När mäskningen var avslutad var det så dags att lyfta upp hela mäskpipan ur bryggverket, vrida det en tredjedels varv och låta den stå på en avsats längst upp i bryggverket där det kunde få rinna av. Så långt allt väl. Det såg lite konstig ut där den övre silskiva lutade mer än vanligt. Eter några minuters avrinning öppnade jag kran till lakvattenkärlet och började med lakning. När ca 2 – 3 liter (av 16) runnit igenom. Hände det igen!! Hel plötsligt tippade den packningslösa bottensilen och all malt försvann ner i bryggverket och vörten!!

I och med detta inleddes en räddningsaktion med fyra pers inblandade. Johan hämtade två stora jäshinkar med två stora silar samt en mindre handsil. Med handsilen skopade vi ut så mycket lös malt vi kunde och som fick ligga och silas igenom ner i stora hinken. När det var klart lyfte jag och Johan hela bryggverket med all vört och kvarvarande malt som vi inte lyckades skopa upp och tippade ner det genom silen i den andra storhinken. Det tomma bryggverket tog jag till stora diskhon och rengjorde ordentligt, inklusive pump. Jag kunde konstatera att falskbotten hade gjort sitt jobb och den hade räddat en del. När det var färdigt hällde vi tillbaka vörten (genom en sil), flyttade över silen med malt till den tömd hinken och hällde tillbaka vörten från ”malthinken”.  Maltpipan bottensil monterades med silikonpackningen och kontrollerades jag vet inte hur många gånger innan vi monterade den. Maltpipan ställdes tillbaka i sitt övre läge, som det var innan haveriet. Därefter började vi skopa tillbaka malten. När all malt var tillbaka var det på med den över silplattan och jag kunde fortsätta lakningen som vanligt. Puuhhh!!! Den var ju spännande. Men vi lyckade återställa det hela, jag förlorade kanske lite malt men det ska inte påverka så mycket.

Det visade sig när vi tittade närmare under rengöringen att falsen på maltpipan, dvs den kant som är ”invikt” längst ner i denna cylinder är inte bred. Bottensilen stod med nöd och näppe på den. I och med att packningen inte var där kunde den röra sig i sidled och därmed kunde silen kant tilta igenom botten, vilket var det som hände. Hade denna kant var 2 – 3 mm bredare skulle det aldrig ha hänt. Troligtvis skulle jag då inte heller behöva denna silikontätning. Jag fick verkligen fysisk träning denna dag. Dels med att lyfta upp maltpipan för lakning, dels alla lyft och grejer under haveriet, dels att bära upp en jäshink med 24,5 l liter öl i till bilen. På utsidan av garaget är det en kort men väldig brant lutning för att komma upp till gatan. Garaget ligger ett halvplan under marknivån.

Efter denna incident hände inget mer utan allt gick planenligt. Däremot hade jag tappat en massa tid och det blev lite tajt med tiden eftersom jag skulle hämta Carina från jobbet. Dock han jag köra hem jäshinken och ställa in den i lägenhet, pitcha med jäst och sedan åka iväg utan tidsångest. Jag hade 15 minuter till godo och det blev en bra nedvarvning. OG:t, den specifika vikten, mätte jag till 1,056, receptet angav 1,064 och det får med tanke på händelserna anses som klart godkänt. Nu ska ölet jäsas ner till 1,016 vilket skulle innebära en alkoholhalt på 5,3%. Min erfarenhet är att det burkar jäsa ner mera oftast till 1,010, kanske några pinnar till och då skulle det landa på 6,0 %. Men spraymalten jag har i kan nog göra att OG:t stannar runt 1,015 – 16. Om ett par, tre veckor vet jag.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 23 februari, 2020 i Ölbryggning, Familj och Vänner

 

Förberedelser

Igår kände jag mig jäkligt hängig och seg. Det var något som inte riktigt stämde. Själv misstänker jag att det är någon form av bacillangrepp. För säkerhets skull bokade jag av gårdagens cage-pass och samt denna morgons cykling (även om den bara är 30 min). I och med bryggningen imorgon blir det ingen cage då heller och jag får ”vila” fram till lördag då jag startar upp igen. Det borde ju räcka. Nu för tiden vill jag, med tanke på min hälsa och alla mina diagnoser, vara mer försiktig.

Inte desto mindre har det varit en ”busy day”. Mycket att förbereda inför morgonens bryggning. Jag har vägt upp malt och humle, rivit av ytterskiket av skalen (zest) på 5 apelsiner och pressat ur saften. Dessutom har jag skurit ut fruktköttet av två mangofrukter. Det blir en hel del i det koket imorgon. Till min stora glädje kom min beställning från shop humlegården idag. Jag hade beställt varsin falskbotten till våra Grainfatherbryggverk och nu bör vi radikalt minska allt bôs som flyter omkring i vörten när den kokar, det vill vi inte. Det har hänt några gånger att pumpen satt igen och jag varit tvungen att rensa den under körning. Som en logisk följd blir det i så fall även mindre bôs i jäshinken. Hoppas det funkar, jag får svaret imorgon.

Nu är det avkoppling i soffan som gäller.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 20 februari, 2020 i Ölbryggning, Hälsa, Hemma, Träning

 

Jobbigt idag

Det är slapparedags nu. I förmiddags körde jag två stycken cirkelträningspass på vardera 45 minuter direkt efter varandra. Gårdagens monsterpass kändes i med all önskvärd tydlighet. Jag slet ganska hårt idag, trots allt och kände mig ganska mörbultad när jag kom hem genom dörren. Efter dusch och lite mat har jag glidit ner i soffan för att kolla på VM i skidskytte. Dessutom sitter jag och pillar lite med förberedelser och recept inför fredagens bryggning. Det är ungefär det jag förmår just nu. Att jag var sliten beror mycket på att mina monsterpass igår var på kvällen och dagens dubbelpass var på förmiddagen. Inte så lång tid för återhämtning, vilket jag som sagt kände. Dock blir det lite längre vila till imorgon kväll då jag ska köra cage-passet med Pontus Kåmark.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 18 februari, 2020 i Hemma, Träning

 

Monsterpass

Igår kväll körde jag ett dubbelpass på Improve med platschefen Johan som ledde båda passen. När han är ledare innebär det strapats och fullt ös. Ingen mellanmjölk där. Först ut var cage cardio, ett halvtimmas pass. Kanske låter mycket att tala om men skenet kan bedra. 22 stationer, 45 sekunders jobb på varje, 15 sekunders vila för att flytta till nästa station. Övningarna är grymma som till exempel hoppa över ett uppsänt rep (förvisso lågt satt) samtidigt som man håller två hantlar uppsträckta, burpee – hopp över stepbräda, burpee på andra sidan och tillbaka och en hel del annat smått och gott. Genomför man detta så ÄR man trött och det går inte att fuska. Johan jagar och peppar alla.

När slutsignalen går, så är det direkt in i cykelsalen, som ligger alldeles intill och upp på cyklarna. Det sitter redan några där som ”bara” ska cykla. Jag hinner snabbt som fan fylla vattenflaska och få på mig cykelskorna (cykeln har jag pantat och ställt in innan cardiopasset). Sedan brakar helvetet lös. Tempo är ett understatement. ”Höjdpunkten” kommer efter 16-17 minuter. Då kommer ett block där vi ska stå och trampa i 15 minuter och efter varje minut höjs motståndet med ett snäpp. Jag börjar på motstånd 10, inget tungt och jag har det som standard under sittande tempo. Grejen är bara att när jag höjer ett snäpp varje minut i 15 minuter är jag den sista minuten uppe på maximalt motstånd på cykel – 24. Den minuter är väääldigt lång. Idag hade Johan ändrat lite på passet. Han hade förlängt blocket med 1 minut! Dvs 2 minuter på max motstånd! Dessutom hade han lagt in två 30-sekunders intervaller där vi skulle sätta oss ner och köra max. Detta skedde vid motstånd 16 och 22. Sista delen av passet körde vi växlande med sittande ruscher och stående ruscher. En sak är säker, man är jävligt ödmjuk efter de två passen.

Denna morgon vaknade jag upp, totalt mörbultad och strax ska jag ge mig av till Improve igen. Denna gång är det cirkelträning med seniorerna. Två 45-minuters pass direkt efter varandra. Var inte orolig, tar man i lite där kommer man att lämna dessa pass ganska så urlakad. Resten av dagen blir vila, tills imorgon kväll. Ett som är säkert.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 18 februari, 2020 i Träning

 

Bryggplaner

Det har varit träning och lite av varje denna vecka. Jag har lyckats få tag i sjukgymnaster som kan detta med sömnproblem, tyngdtäcken och tinnitus. Och se på fan! De finns på Partille rehab, knappt 100 från min bostad! En rundringning bland kidsen gav vid handen att februari månad gör skäl för sitt öknamn – vabruari. Det har varit mer eller mindre sjukt bland barn och barnbarn, fast nu verkar det gå åt rätt håll. Så  pass bra att jag kunde stråla samman med Robert, Moa, Milla och Teo på Allum. Utöver glädje att se principfasta barnbarn i aktion kunde jag även till min glädje planera en garagebryggning med Robert. Det känns som år och dag sedan vi gjorde det men nu blir det av. På fredag kör vi. Håller på att leta upp något recept. Min West Coast IPA-klon blev förvånansvärt bra. Jag hade en burk som facit inköpt på systemet och hällde upp mitt öl och facit i varsitt glas. Carina fick smaka och sedan välja det Hon gillade mest och säga vilket som var godast samt äkta och vilket som var fake. Ett bra blindtest. Hon valde mitt öl. Då känner jag mig stolt och nöjd med resultatet.

Fredagens bryggning, som dessutom blir min 60:e, utlöser en del andra händelser som jag måste fixa innan vi kan starta upp bryggverken. Recept, jag måste flaska för att få lediga fat, kontrollera vilken malt och humle jag har hemma.

 

Gamla DOS-spel

Måndagar skulle normalt varit vilodag men det sket ju sig. Det blir ju numera dubbelpass, dock på kvällen. Idag var det cage cardio med Johan och när han kör står vare sig tid eller intensitet stilla. Det var med andra ord ett riktigt jävla röj på detta pass och det är inte så konstigt att det alltid är fullbokat. Glädjande för mig, som äntligen glidit ner under 98 kg efter att ha hamrat runt 101-102 kg, är att jag nu nästa kan göra en riktig burpee. Det har inte varit möjligt för mig, dels på vikt och dels beroende på att blodtrycksfallet har kommit som ett brev på posten (om vi nu bortser från att PostNord delar ut). Det är ju inte lika stor massa att blodförsörja med mitt numera låga blodtryck. 97,7 visade vågen igår, första målet är sub 96 då är jag per definition inte fet längre (BMI < 30) och då kan jag eventuellt fundera på att försöka mig på lite löpning igen (utomhus så klart).

Igår började Carina och jag prata gamla ”datorminnen” (!?). Jag vet inte hur vi gled in på det, men vi konstaterade att det var roligt med de gamla spelen som kördes på MS-DOS. Jag har ett antal sådana sparade och lyckades i Windows 10 sparka igång några stycken via programmet DOS-box som emulerar en gammal DOD-miljö. Det blev lite pluttigt på min skärm och jag fick ett infall att googla efter lite licensnycklar etc. Då såg jag att Microsoft Store hade en del. Vips var jag där och tankade ner några gamla hederliga spel som Lemmings, Arkanoid och sist men inte minst, DOOM. Igår kväll och idag har jag suttit och spelat Arkanoid och DOOM som en galning. Skitkul att kunna köra dessa gamla reliker igen.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 10 februari, 2020 i Diverse, Hälsa, Hemma, Träning