En ganska tråkig helg avslutades med ett trevligare kalas då vi firade barnbarnet Milla som fyllde 2 år. Inget undantag från föregående barnkalas – fullt ös, medvetslös. Till föräldrarnas stora lättnad var vi utomhus på gården. Hur trevligt det än var så var jag mer än lovligt trött.
Ett annat problem jag har, är med den senaste bryggningen. Det händer inte ett enda smack med jäsningen. Jästen är stendöd (verkar det som). Till råga på allt elände så gör ju sommarvärmen att temperaturen i vörten stiger och närmade sig 23 grader, vilket är den högsta temperaturen för jästen jag lagt i att jobba i. När jag kom tillbaka från barnkalaset låg temperaturen på 23,9 grader. Det kom någon lite bubbla ut jäsröret med stora mellanrum och SG hade inte rört sig något nedåt, värdet var helt oförändrat. Med andra ord jästen var mer eller mindre död. Temperaturen kan nog vara boven. Då hade jag två alternativ, antingen häller jag ut alltihopa eller så försöker jag kyla vörten. Det senare alternativet vann. Ut till uterummet och hämtade en murarhink som jag har för etikettborttagning av flaskor och ut med alla kylklamparna. Ner med jäshinken i murarhinken och alla kylklamparna i på kanterna runt om i hinken. Några timmar senare var temperaturen nere på 18,2 grader och då tog jag bort kylklamparna. Efter ytterligare några timmar kunde jag konstatera att det inte hänt något.
Då tog jag till en sista desperat åtgärd och hällde ner en på ale-jäst (US05) på vinst och förlust. Det verkade ta skruv. I morse när jag kollade hade temperaturen stigit till 20,6 grader (trots att badrumsfönstret stod öppet under natten) och SG hade trillat ner från startvärdet 1.025 till 1.016. Målvärdet är enligt receptet 1.009 – 1.010. Men jag vet inte hur vörten reagerar på den pitchningen (tillsättning av jäst). Jag har nu en hink med två helt olika jästsorter och därmed inte en blekaste aning om hur slutresultatet blir. Det kan bli bra och worst case scenario blir att jag får vaska alltihopa. Om inte annat har jag lärt mig något.
Under dagen steg temperaturen igen och jag har fått gör om kylklamps-tricket och temperaturen gick ner till 18,6 grader. Det är inte så himla bra när temperaturen fluktuerar på det här sättet men det finns ingen annan utväg och jag vill inte vaska denna batch utan strid. Nu på kvällen hade SG krupit ner till 1.010 och där ska den lägga sig. För säkerhet skull ska jag även kontrollera med en hydrometer. Jäsningen börjar eller har nått sin slutpunkt och SG ska ligga stilla i minst två dygn innan den åker in i kylen för kallkrasch. Jag passade även på att hälla i resten humlen (torrhumlade) i hinken (enligt recept). Troligtvis får jag göra om kylklampsmanövern ett par gånger till innan hinken åker in i kylen för kallkraschningen. Det känns på något sätt som att jag har gjort någon slags hjärt- och lungräddning på en jäshink… Hmmm… då är man dedikerad sin uppgift. To be continued.
Ö(U)ltrastefan - Överlevaren 