RSS

Bryggning istället för träning?

14 Jul

Jag håller fortsatt låg profil efter den senaste käftsmällen. Sysselsättningen har gått åt öl-hållet till. Igår buteljerade jag min Grolschklon efter att ha provat kolsyresättning by the book. Dvs. ingen tvångskarbonering som jag brukat köra. Nu har faten få stå i kylen på 2-3 plusgrader i två veckor under 0,8 bars tryck. Resultatet har blivit ett lugnare öl vid buteljering. Inte alls några problem med för mycket skum etc. Min hemma gjorda mottrycksfyllare – getthoblaster – fungerade denna gång alldeles utmärkt. Buteljeringen gick nu geschwint utan att förlora öl på grund av överskumning. Jag ska nästa gång testa med att tvångskarbonera som jag brukade göra. Dvs gunga fatet i 5 minuter under 3 bars tryck. Fast denna gång ska faten få stå i en vecka istället för 48 timmar efter karbonering. Fördelen med detta är att jag inte tar plats i kylen under två veckor och jag frigör den för lagerjäsning snabbare istället. Efter den testen vet jag hur jag ska gå till väga i framtiden. Nu planerar jag för ett terrasskok. Det ska bli Tobbes lättöl i en 12 liters batch samt ett nytt försök med den där enebärsölen som i princip gick åt helvete vid buteljering. Fast nu ska det bli i en 10 liters batch. Problemet blir jäsningen eftersom temperaturen ute är som den är just nu. Det kan bli lite för varmt är för en ale-jäst.

Jag inser att den nya hobbyn kommer att bli ölbryggning och jag har i princip det jag behöver för att hålla på med detta, ett par småinvesteringar till så är det komplett. Ja, ja! Ny och ny. Det jag menar är att om jag nu inte kan fortsätta med mina träningsintentioner måste jag ju hitta något annat att förgylla min fritid med. Träna ska jag fortsätta med, men med tanke på mitt slitna hjärta kommer det nog inte att bli ultralöpning, ironman eller annat skojsigt. Jag ska hålla fast vid mina seniorpass och försöka få till en eller två stavgångspass i veckan, medan jag försöker finurla ut min kommande träningsframtid. Jag måste anpassa mig till kroppens status. Hur mycket jag än vill göra ironman, komma tillbaka till ultra och allt det där, måste jag ändå till syvende och sist ta hänsyn till min kropps tillstånd och anpassa mig efter detta. På grund av all skit jag varit med om har mitt hjärtas pumpförmåga minskat med 10 %, jag har gjort 30 elkonverteringar, 4 ablationer för flimmer. Min pump har tagit rejält med stryk och nu börjar den säga ifrån. Vare sig jag vill eller inte måste jag förhålla mig till detta, alternativet är att jag försvinner ut genom skorstenen lite väl tidigt än vad jag själv vill. Med det faktumet blir prioriteringen lite enklare. Men jag har inte vare sig gett upp eller släppt tankarna på en come back till det jag vill göra. Hoppet finns fortfarande där.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 14 juli, 2018 i Ölbryggning, Diverse, Gnäll, Hälsa, Träning

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: