RSS

Psykoterapi på puben

23 Jul

Faktiskt inte så mycket som har hänt. Dagarna kryper fram och det kryper även i mig, inombords. Jag vill inte vara så himla inaktiv och jag orkar inte dra igång något heller. Ett mycket frustrerande moment 22. Samtidigt inser jag att detta till syvende och sist är en liten del i min läknings- och återhämtningsprocess. Varför hamnar jag alltid i dessa motsatsförhållanden. Lite har hänt ändå. Jag joinade frugan på John Scott’s i fredags när Hon ville ha en after work – en liten sympati-after-work så att säga. När jag sitter där borta och hänger över en kall öl och snackar lite allmänt inser jag också att det är väldigt avkopplande för mig med. Tyvärr (och kanske tur också) kan vi inte springa ner dörrarna dör eftersom vi inte är miljonärer, speciellt inte jag som går på sjukpeng. Igår samlade jag ihop mig till att gå ut och gå en promenad med Carina. Borta vid OK/Q8 stötte vi ihop med Kenneth, min cykelkompis till jobbet och fick en trevlig pratstund. That’s all folks. Striden går vidare

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: