RSS

Ny bok? Funderar på’t…

16 Feb

Hur förklarar jag för andra människor att jag inte mår bra och egentligen är utbränd? Hur kan du vara det, du som tränar och står i? Det är väl inget fel på dig? Inbillar du dig inte nu? Du får väl bita ihop och kämpa lite!  Så himla farligt är det väl inte, du är ju inte skadad? Osv, osv…  Det är väldigt svårt att förstå för en utomstående min inre frustration. Att jag tränar och ibland tävlar är egentligen inget annat än en antidepressiv medicinering. Så även om det inte syns på utsidan är jag ganska trött på insidan. Jag tycker själ att det är väldigt frustrerande. Att jag är fysiskt stark och orkar träna (ganska hårt för att ha en aortadissektion) men har ingen mental ork. Detta yttrar sig i form av djupa dippar som kommer och går, ångestattacker, koncentrationssvårigheter, svårt att komma igång med saker (komma till skott), glömska och minnesförluster, tappar mycket lätt tråden om jag blir avbruten. Jag blir stressad av möten och att passa (och komma ihåg) tider av olika slag. Jag undviker större folksamlingar så mycket det går. Plötsliga upptåg och annat ”hitte-på” klarar jag inte. Det här är ett axplock av de symptom jag har och lider av. Att sitta på ett sådant intensivt jobb som jag har är helt klart ingen hit. Dessa problem händer samman med den posttraumatiska stress från min aortadissektion. Detta har nu hunnit ikapp mig, som de varnade mig för då jag låg på sjukhuset 2012. De sa att de kunde ta år innan det slog till. Åren gick och med all önskvärd tydlighet insåg jag att det inte var något snack utan kalla fakta.

För att överleva vardagen så skriver jag ner all jag behöver göra, komma ihåg och aktiviteter jag ska genomföra i ett Excelark. Detta Excelark tittar jag i ett oräkneligt antal gånger varje dag. Där ligger mitt vardagsminne i bästa Alzheimerstil

Det lustiga är nu att jag tittade upp från skärmen en kort sekund och nu tappade jag tråden på vad jag skulle skriva. Nej jag skojar inte! Jag tappade faktiskt tråden. det räcker med att jag ska öppna en ny flik i Google Chrome och när jag öppnat den så kommer jag inte ihåg vad det var jag skulle surfa in på och det gör mig så förbannad och frustrerad.

Ibland när jag är lite samlad har jag nu funderingar på att skriva en bok igen. Denna gång om den mentala tröttheten och hur den påverkar både mig och min omgivning. Kanske skulle den kunna ge en bättre förståelse. Den ska inte vara biografisk men handla om hur den mentala tröttheten slår mot mig och jag ska försöka beskriva hur jag upplever dessa symptom. Dock kommer det bli en mycket kort resumé om min bakgrund. Boken är tänkt att varvas med fakta om mental trötthet. Just nu håller jag på att samla fakta och sätta upp stolpar.

Och så hände det igen! Jag tappade tråden! Arrrgh…!!

Så om jag verkar lite disträ och borta (mer än vanligt) eller om jag inte kommer ihåg eller känner igen er då vi möts, så vet ni varför. Bli inte arg på mig då men påminn mig gärna. Jag kommer ihåg och jag lär mig men jag måste slita ganska hårt för att få det att sitta. Detta är den stora och starkt bidragande orsaken till att jag vill gå i pension i förtid (om det går).

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 16 februari, 2017 i Diverse, Hälsa, Rehab & skador

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: