RSS

Påkörd!

15 Nov

Idag var inte kul. Först av allt vill jag säga att jag är helt OK. Jag blev påkörd i morse av en bilist. Det hände mellan Munkebäck och Olskroken när jag skulle passera över Stockholmsgatan. Passagen ligger i en svacka efter en lång (dock inte brant) nerförsbacken ut vid den korsningen som ligger under Röde Orm. Korsningen är skymd av ett parkeringsdäck på vänster sida. Precis efter det parkeringsdäcket mynnar en cykelbanan ut från vänster som naturligtvis också är skymd. Precis efter den korsande GC-banan ligger ytterligare en p-plats som skymmer sikten från Stockholmsgatan. I den korsningen (vid Stockholmsgatan) blev det närkontakt av tredje graden med en bil. Som vanligt bromsade jag ner när jag kommer fram till denna överfart. Aldrig skulle jag komma på idén att släppa tyglarna och blåsa över där i full fart (eftersom jag inte är självmordsbenägen). När jag var mellan 5 och 10 meter från överfarten passerade en bil och det kom ytterligare en bil efter denna. Han (en ung kille) som kom efter saktade ner och stannade. Jag tittade på bilen hela tiden och eftersom han stannade släppte jag bromsen och fortsatte då jag tolkade som om han hade sett mig. Men precis vid kanten där jag kommit ut över vägen startade han igen vilket jag såg i ögonvrån och kunde bara hoppas att det inte skulle smälla. Så passs mycket han jag tänka. Som tur var startade han inte fort men han smaskade i bakdelen på cykeln och det var min sadelväska som tog smällen. Jag vinglade till kraftigt men lyckades ändå parera stöten eftersom jag med Waran i kroppen inte ville gå ner i asfalten (det han jag också tänka). Men jag överkompenserade rörelsen och krängde åt andra hållet och gick hyfsat kontrollerat ner i gräsmattan efter korsningen till höger om GC-banan.

Jag ska villigt erkänna att jag var ganska skärrad och skakis och hade svårt att prata. Killen i bilen var minst lika skärrad. Jag hade mest fokus på att ta det lugnt och inte få ett bryt. Killen i bilen var väldigt hjälpsam och tillmötesgående och vi bytte telefonnummer, han MMS:ade till och med en bild på bilen med nummerplåten. Han sa att han inte såg mig och jag tyckte det var konstigt då jag hade en stark lampa, stark som en bygglampa och jacka med reflexer. Jag förklarade att detta berodde på att han inte hade tittat på cykelbanan utan på vägen och att han lurade mig när han själv stannade första gången, vilket han förstod. Vi hade båda att lära sig av denna situation. Det var flera vittnen. En löpartjej stannade till och två andra cyklister. Jag cyklade själv eftersom Kenneth inte hade kommit till vår mötespunkt halv sju, han hade missat den med 4 minuter och han dök upp där också. Inga skador på cykeln och inga skador på mig, sadelväskan hade tagit upp det mesta av smällen. Den enda skadan som uppstod var att min matlåda gick sönder men tyvärr så klarade sig datorn den här gången också. Hade ju hoppats på att det jävla gamla öket var mosat så att jag kunde få en ny dator värd namnet. Detta är en korsning jag alltid haft respekt för och där jag saktar ner och inte blåser rätt över och med dagens erfarenhet så är det med all rätt.

Lite senare på förmiddagen ringde denna kille och hörde om allting var OK och det var det ju (bortsett från matlådan). Jag uppskattade mycket detta samtal och det går att lösa saker och ting utan att gå upp i falsett. Dessutom är jag glad att han inte smet heller. Han var mycket korrekt och hjälpsam och vi kunde lösa situationen på ett bra och civiliserat sätt. Jag fortsatte tillsammans med Kenneth i hällregnet till jobbet och det kändes bra att inte fortsätta ensam i det läget, vilket jag hade gjort ändå om jag vart tvungen. Och som sagt både jag och cykel mår bra och det blev inga skador på hojen heller.

cykelkollision-20161115

En karta över olycksplatsen…

20161115_114148

Kvaddad matlåda…

 
2 kommentarer

Publicerat av på 15 november, 2016 i Hälsa, Jobb, Träning

 

2 svar till “Påkörd!

  1. carlssonkarlsson

    15 november, 2016 at 22:08

    Puh, vad skönt att det gick bra!
    Den här perioden är verkligen läskig, allt ljus liksom sugs upp i mörkret och vätan, och många oskyddade trafikanter syns dåligt. Det gjorde ju inte du, men bilförarens koncentration var inte fullkomlig. Eller så var du skymd precis bakom hans vindrutestolpe eller nåt. Fint att ni båda kunde hålla er såpass sansade, strongt i stressad situation.
    Återigen, skönt det gick bra!

     
    • Ultrastefan

      15 november, 2016 at 22:48

      Detta är egentligen en klassiker. Som bilist kollar man efter andra bilar och glömmer GC-banan. Precis som i detta fallet. Jag tror vi båda lärde oss lite idag… /Stefan

       

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: