RSS

Inte bitter

16 Aug

Om mina ursprungsplaner hade gällt skulle jag i skrivande stund sitta i bilen på väg ner mot Kalmar inför lördagens Ironman. Nu blev det inte så. Ett tag kändes det här ganska bittert men nu med facit i hand så är det inte så längre. Beslutet jag tog i samband med min hudcancer var helt korrekt och nödvändigt. Inte en chans att jag skulle kunna spotta upp mg i Ironmanform med en juni och juli som detta år. Jag har redan utformat en ny plan som i korthet går ut på att köra en halv ironman (eller flera ) 2017 för att 2018 återigen få ta lite revansch för årets nesa och förra årets hjärnsläpp (i simningen). Under tiden hinner jag bygga upp mig igen och med gymmet i Partille Arena 250 m från min bostad kan jag kanske få till detta med styrketräningen som för varje år blir mer och mer nödvändigt. När jag (förhoppningsvis) står på startlinjen i Ironman 2018 så kommer jag att vara förberedd på ett bra sätt. Förhoppningsvis kommer jag att slippa ytterligare överraskningar i form av diagnoser. Jag har prylarna som jag behöver och det enda jag behöver investera i (förutom förslitningspryla som skor etc) är svett. Naturligtvis ska jag följa lördagens tävling eftersom jag har en hel del bekanta som kör därnere och som jag hejar på, men jag kommer att kunna följa det utan att vara bitter. Det känns riktigt bra.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 16 augusti, 2016 i Diverse, Familj och Vänner, Hälsa, Tävling

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: