RSS

Jo, det rullar på

Det känns så lyxigt att kunna gå fram till kegeratorn och tappa upp ett glas kallt öl och dessutom inte behöva tänka på något jobb. Sedan senaste skriveriet här har jag kommit igång med träningen på Improve efter min gikt-sejour. Jag kör så mycket det går där, fast nu är utbudet lite begränsat på grund av sommar och semestertider. Jag får ta det som finns helt enkelt

En ny bryggning har jag hunnit med. Denna gång blev det en SMASH IPA (Single Malt And Singel Hop), dvs säga jag brygger med endast en maltsort (pilsnermalt) och en humlesort (den Australiensiska Vic Secret). Eftersom jag bara har basmalt blir det en väldigt ljust öl. Hur som helst ligger det hela i jäshinken och kluckar och det blir kallkrasch senare i veckan. Jag har även passat på att rengöra ett par fat, mina nya SM-flaskor och alla backar. Efter sju sorger och åtta bedrövelser fick jag tag på tomma röda drickabackar på ICA Maxi i Allum efter ett idogt letande. Jag har även beställt hem lite grejer till Roberts och mitt fatbyggarprojekt som snart kommer att börja ta form lite grann.

Strax ska jag iväg till Improve och köra ett cykelpass. Johan kör det och då visas ingen nåd. Jag kommer nog att vara lite seg ikväll, misstänker jag men jag kan ta en välförtjänt kall. I veckan ska jag se om jag kan få tummen ur och på börja lite andra projekt som ligger i pipeline.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 3 augusti, 2020 i Ölbryggning, Träning, Vardag

 

Tittut!

Här har jag inte skrivit på länge! Har jag blivit lat? Eller har jag tröttnat på att skriva? Eller har jag inget att skriva om? Skulle väl tro att det har varit en mix av detta i dessa covid19-tider. Dock har det hänt lite saker ändå. Så jag får väl ge en liten resumé.

Previously on the Ultrastefan blogg:

Tränat har jag gjort och det utav bara hel-e. Cage, cykel och med seniorerna. På den fronten har det varit full rulle, fram tills för två veckor sedan. Då vaknade jag av att det värkte satan i vänster fot och att den hade svullnat upp. Det blev till att plocka fram kryckorna. Jag har haft detta 2 gånger förut och då hade muppen till läkare fått för sig att jag hade hälsporre och som jag då sade till honom: ”senast jag kollade satt inte min häl på ovansidan foten”. Det blev voltaren och en remiss till röntgen som resulterade i remissvaret att jag skulle prova fotinlägg (som jag har använt de senaste 2 decennierna). Nu har jag bytt vårdcentral och skillnaden är brutal (åt det positiva hållet). Läkaren där konstaterade att jag hade fått gikt. Ett blodprovid visade riktigt höga värden av urater. När det var som värst kunde jag med yttersta vilja ta mig framåt på två kryckor med nöd och näppe. Det tog mig 10 minuter att ta mig ner för trappan för övervåning till undervåning, vilket medförde att jag helt enkelt fick ta en uppehållsplats under dagen. Det blev soffan och ett lass med kuddar framför TV:n och seriemaraton på Netflix och Prime Video. När jag fick behandling med kortison släppte det på en halvdag. Nu, efter ca 2 veckor är jag OK i foten. Fortfarande lite öm här och var men det beror nog mest på att jag haft foten i konstiga poser för att underlätta smärtan och att det då har tryckt på vissa ställen. Kan inte härröra denna ömhet till gikten. Hur som helst måste jag lägga om kost lite för att undvika detta framöver. Minska proteinintaget som enligt läkaren innefattar att skippa rött kött och alkohol. No way! Det jag däremot kommer att göra är att minska proteinintaget (läs äta mindre portioner) i form av kvarg och kött, väldigt mycket kvarg när jag tänker efter. Jag har de facto ätit extremt mycket proteiner under juni månad på grund av alla min träning. Öl också, ja! Men inte så mycket många kan förledas att tro. Det har varit absolut max 1- 2 33 cl glas per dag och inte ens alla dagar. Under dessa två gikt-veckor har det inte varit något. Nu tar jag betydligt lägre portioner. Jag dricker även äppelcidervinäger som ska hålla nere utsöndringen av urinämnen. Äppelcidervinägern har dessutom gett andra bieffekter som att mitt mat och sötsug har minskat, bland annat. Detta har jag märkt på vikten.

Och då var vi inne på öl. Jag har under tiden som gått byggt en mottrycksfyllare (Robert svetsade stativet åt mig). Detta stativ gör att jag nu kan fylla färdigkolsyrat öl på flaska. Något jag har dragit mig för eftersom det är ett helt företag att göra detta hemma. Förvisso finns en bra fyllare i garaget men för mig blir det ett lika stort företag då jag ska släpa ner fat och tomflaskor dit. Efter lite provfyllningar och mindre justeringar är det nu klart och det har helt plötsligt blivit mycket bättre och enklare att fylla flaskor. För mig har det alltid varit tappning från fat som gäller nu kan jag göra båda delarna. Det känns lite trist när vänner ber om att få ett litet varuprov och jag inte har på flaska, nu är detta åtgärdat. Dessutom kan jag också lägga lite tid på etiketter. Flaskorna tvättas genom att köra de i diskmaskinen. Hela stativet är monterat på en träskiva, där har jag även monterat en så kallad Griffo som är en kapsyleringsmaskin av bänkmodell som är fast skruvad. Den är grymt bra. Allt detta ger mig friare händer och jag kan fylla två flaskor samtidigt. En kanonlösning! För ändamålet har jag köpt 3 lådor med så kallade SM-flaskor (godkända för SM i ölbryggning) och som ryms i röda drickabackar och kan staplas.

Mitt mottrycksfyllarstativ

På fatsidan blev det ett extremt lyft. Min älskade Fru gav mig en 65-års-present (272 dagar för tidigt) i form av en kegerator. En kegerator är en kyl som har inbyggt tapptorn för öl med tre kranar. Denna kegerator rymmer tre fat och nu har jag bryggt som en galning. Nu innehåller kegeratorn 3 olika öl; mitt lättöl Lätta Virket (2,9 %), Summit APA (4,7 %) och The Trapped Cat Conspiray IPA (6,2 %), se bilden nedan. Vilken jä-a pub-känsla jag helt plötsligt har fått! Nu har jag totalt ca 60 liter öl i den kegeratorn! Den är grym! Innan hade jag faten i kylen i uterummet och varje gång vi skulle ha ett glas fick jag ta mig ut i snöfall, regn och hård vind för att tappa upp två glas. Dessutom var det rena skatboet av tunna partyslangar med kranar. Det gällde att ta rätt. Detta fyllde kylskåpet och jag kunde inte brygga mer eftersom det var upptaget av färdiga fat och det fanns ingen plats till att kallkrascha jäshinkar och kolsyra fat. Problem solved!

De tre premiärölen.
Kegeratorn med innehållande fat.

Med dessa två tillskott ska jag nu kunna brygga utan att ha ölbrist hemma, jag har ökat min tillverkningskapacitet med andra ord. Kanske inte något jag kommer att utnyttja stenhårt men det ger mig alternativ om jag så vill. Nästa bryggning ska bli en batch som helt och hållet ska hamna på flaska. Just nu knådar jag på ett recept och tanken är att jag ska förfina detta genom ett par bryggningar för att eventuellt kunna lämna in detta recept som ett bidrag till SM i Hembryggning 2021.

Allt detta bryggande har jag gjort på mitt bryggverk (Grainfather) som jag tillfälligt tagit hem från garaget. Det är klart enklare att brygga på det istället för att rota fram kastruller bryggkärl etc (vilket också är ett himla företag). Nu gör jag alla moment i Grainfathern, så enkelt. När Robert och jag kan brygga tillsammans, tar jag tillbaka bryggverket till garaget. Förvisso kan jag stå där själv (vilket jag har gjort) men det är inte lika roligt som när Robert och jag brygger tillsammans. I och med dessa lösningar så kan jag faktiskt utöka bryggningskapaciteten (om jag vill) något och jag har också nått den bortre gränsen för hur mycket jag kan brygga och förvara hemmavid. Dock har jag inte för avsikt att gå bortom den gränsen, i alla fall så länge vi bor i en lägenhet. Nu har jag också möjlighet att sälja några flaskor till den som önskar (jag har fått den frågan ett antal gånger). Nu kan jag mer och mer inrikta mig på att förfina det öl jag brygger i form av att prova olika ingredienser, vattenbehandlingar etc. Det var dit jag ville komma.

Kommande projekt, förutom att knåda till ett nytt recept, är att förenkla hanteringen här hemma. Bland annat finurlar Robert och jag på ett bygga en ny fattvätt. Den vi har funkar förvisso men den har begränsningar i hantering vilket gör den lite omständlig att jobba med då man ska tvätta fat och sedan desinficera faten. Jag funderar även på att bygga en motströmskylare, en sådan kyler kokande vört ner till 20 gradersstrecket på 10-15 min. Ett annat ”projekt” är att göra en genomföring i kylskåpsväggen så jag kan ansluta ett fat som står där inne för kolsyrning direkt till mottrycksfyllarstativet på utsidan och flaska utan att behöva ta ut det, en slags snabbkoppling. Underlättar en hel del.

Till min hjälp har jag även haft en 3D-skrivare som jag köpte billigt från Kjell & Co. Jag håller nu på att lära mig denna spännande teknik. Nu har jag printat lite nyttiga småprylar som en hållare till en sodastreamtub som jag skruvat fast på träskivan med mottrycksfyllarstativet, några dörrstopp och dammskydd till glaslocket på våra bryggverk. Även en hållare till en parasollfot så att jag han montera vår Gardena trädgårdsdusch. En ganska ”handy” sak det där. Dock är begränsningen att jag inte kan skriva ut objekt större än 12 x 12 x 12 cm, fast just nu räcker det ganska långt.

Flera i min omgivning har föreslagit att jag skulle starta ett mikrobryggeri. Robert och jag har också haft lite funderingar på detta. Mer än så har det inte blivit, Vi tycker att ölbryggning är riktigt roligt och kreativt. Är det nu så att vi skulle starta upp ett bryggeri kräver det en hel del. Vi måste starta ett bolag och investera en hel del i lokal, utrustning med större kapacitet. Vi snackar om ganska mycket pengar. Konkurrensen bland mikrobryggerierna är stor och marknaden kan sägas vara mycket mättad. Vi måste dessutom lägga mycket krut på marknadsföring och brygga så pass mycket att vi kan sälja via systembolaget. Att ta sig in där är ett nålsöga. Vidare krävs det bokföring, tillstånd etc. Då har allt detta gått från en hobby till ett jobb. Det steget kommer jag inte att orka med min hjärntrötthet och då kommer det inte att bli så roligt heller. Vi måste brygga/sälja så mycket att vi kan ta ut lön utöver alla investeringar. Inte realistiskt. Jag brygger för husbehov och kanske jag kan sälja någon enstaka flaska någon gång eller att vi brygger till en större fest, dock inget jag prioriterar. Vi har faktiskt fått erbjudande om det med det blev inget eftersom de skulle ha den festen inom närtid och vi hade helt enkelt inte hunnit göra det klart. Dessutom hade vi inte räknat på kostnader för malt, humle, flaskor etc.

Icke förty, man ska aldrig säga aldrig. Jag har startat upp ett bryggeri men på pappret. Bryggeri Albert Leopold. Albert Leopold var min farfar och han var sjökapten. Det var han som tog namnet Manning under sin utbildning. Man gjorde så på den tiden om flera hade samma efternamn vilket skedde där. Man kunde inte ha tre stycke Andreasson. Tyvärr dog han i TBC i augusti 1917. Min far och Roberts farfar föddes i november 1917, så vare sig min far och jag fick uppleva Albert Leopold och Robert fick inte uppleva sin farfar som dog 1972 då jag var 16 år gammal. Det finns alltså en röd tråd i mitt bryggerinamn. Detta blir mitt sätt att hedra både farfar och min far. Dock har jag skapat en Facebooksida med namnet Bryggeri Albert Leopold och där kan ni följa mina bryggeriaktiviteter. Den är en öppen sida. Jag har till och med fixat fram några ölglas med bryggerinamnet ingraverat. Skulle det nu braka iväg med ett mer kommersiellt bryggeri så finns en viss grund lagd.

Min Farfar Albert Leopold och min Farmor Fredrika

Tja, det är väl vad som har hänt under min bloggfrånvaro och det som sinkat mig är min hjärntrötthet. Efter en timma är jag jättetrött och måste pausa, antingen några timmar eller till dagen efter, för att inte prata om efter en bryggning. Nu har jag snackat mycket öl men jag har inte och kommer inte glömma bort träningen heller. Dessutom har jag en hel del att göra på den sociala fronten i form av barn och barnbarn, denna skara kommer att utökas från 6 vildingar till 7 om några veckor. Inte undra på att jag har haft dåligt med tid till att blogga, bara så ni vet. Det är ett hektiskt liv att bli pensionär (trots att det är 250 dagar dit). Stay tuned.

 

Den inkompetenta Folkhälsomyndigheten

Ny månad! Juni! Nu träder vi in i sommaren och det med stil. Vi har efter en grå, regnig och blåsig vår (?) haft ett kanonväder. Äntligen har jag fått röja med barnbarn (utomhus). Annars börjar livet lägga sig på en normal och därmed acceptabel nivå. Jag tränar på Improve, antingen med mer heltäckande klädsel eller utomhus i dessa corona-tider. Efteråt är det raka spåret hem till duschen och helkroppstvätt med tvål och varmt vatten. I övrigt undviker jag all form av kontakt. Besöker vi affärer sker detta vid öppningsdags då folkmängden är liten.

Av någon underlig anledning får många för sig att eftersom vädret blivit bättre så är det mindre smittrisk. Hur i helvete kan folk bli så dumma!!?? Man trängs på krogar, i parker och nu har detta med social distansering mer eller mindre upphört. Det är en gigantisk nonchalans och ett stort hån mot de som befinner sig i riskgrupper och de som jobbar inom vården. Grunden till detta kravlösa beteende är lagd av folkhälsomyndigheten som helt uppenbart misslyckats med sin så kallade strategi och orsakat så många dödsfall i Sverige. Kommuner och regioner som medvetet struntat i lagen om att hålla beredskapslager och nu står regionerna i allmänhet och äldrevården i synnerhet med byxorna nere. Jag följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer trots att jag inte godtar deras kravlösa strategi. De har uppvisat all förmåga att inte ställa krav i dessa tider. Våra grannländer har stängt ner och öppnar nu upp igen, utom för svenskar. Med andra ord så kan nu turister välla in i Sverige, Var finns logiken?

Coronan kommer inte att försvinna någonsin, den kommer i fortsättningen finnas kvar i vårat samhälle, precis som HIV. Dock kommer det i framtiden att finnas bot och behandling i form av piller och vaccin. Coronan kommer då att ersättas av ett annat virus baserat på någon fladdermus som skiter på en kinesisk djurmarknad med den kinesiska kommunistdiktaturens goda minne. När ska det fredsskadade och naiva Sverige inse detta? Troligtvis aldrig, så länge denna mentalitet att skita i rekommendationer och trängas på allmänna ställen och skita i vårdpersonal som jobbar livet ur sig för att ta hand alla som insjuknat. Ni som gör detta! Kom inte och gnäll och ynka er om ni blir smittade!

Det kommer att dröja många år innan samhället har hämtat sig helt. Jag tror att det kommer att ta minst fem år och att det aldrig kommer att bli som förr. Detta virus kommer på något vis att påverka vårat sätt att leva och förhålla oss framöver. Ungefär som 9/11 har påverkat USA. Det är vad jag tror. Kanske lär det oss att inte ta allt för givet igen. Det kommer även att ta tid för att åter bygga upp förtroendet för myndigheter igen, i synnerhet Folkhälsomyndigheten som genom sin nonchalans har orsakat så många döda här i Sverige. Min vädjan är att: lär er av misstagen och agera efter det. Då nästa pandemi kommer (det kommer att hända) ska det inte finnas tomma beredskapslager och tafatta handlingsplaner. Jag hoppas verkligen detta, men har svårt att tro det. När nästa fladdermus skiter ner sig i Kina står vi där igen med byxorna nere. Suck!

 
2 kommentarer

Publicerat av på 1 juni, 2020 i Åsikter, Diverse

 

Träningen startar sakta upp

Tyvärr har vi inte kunnat använda vår pergola som vi hade tänkt (ännu). Det blåser fan och anamma. Dock har jag fått hjälp av Robert och vi har bultat fast den i trädäcket så den lär inte flytta på sig, vilket den hatisk hade gjort, trots att den väger drygt 60 kilo, dock inte så mycket, en knapp decimeter. Men nu är det fast både i golv och räcke. Detta utan att behöva borra i väggen.

Jag har också rampat upp träningen mer och mer. Min kraftigt minskade närvaro på Improve gav mig också en viktökning. Eftersom man vidtagit åtgärder där som att halvera klasserna samt att  jag själv har vidtagit åtgärder som heltäckande kläder och handskar, känner jag mig så pass trygg igen att jag kan vara med där. Det är absolut inte detsamma som att sätta sig på en restaurang och trängas. Detta gav resultat ganska omgående och vikten är nu på väg nedåt igen.

Imorgon skulle jag gå till Partille rehab för mediyoga men det kommer jag att boka av. Orsaken är att covid-19 nu har slagit till på äldreboendet – Forellen – som är i samma hus. Och med tanke på kommunernas stora nonchalans och brist i ledarskap kommer jag att hålla mig borta från den byggnaden. Där känner jag mig långt ifrån trygg. Trots besöksförbud är det mycket folk som rör sig in och ut där.

 
 

Pergolan är monterad

Hej igen! Från att ha varit en flitig bloggare är det numera tunnsått med inlägg. Inte för att det har varit händelselöst, tvärtom på den punkten, men jag har helt enkelt inte haft ro till att skriva. Det ska uppdateras här, på Facebook och fan vete vart mer. Jag vill inte bli ett online-offer och bli som dessa zombies som hela tiden går med näsan i mobilen. Jag har till och med sett folk på löpband i gymmet gå och titta i mobilen. Jag kan inte förstå det och jag vill inte förstå det, totalt hål i huvudet.

Vad har hänt då, i grova drag? Det stora är att jag fick till en lösning på terrassen med skugga och ingen direktsol in i vardagsrumsfönstren i form av en pergola med in/utdragbart tak. En rejäl tingest med konstruktion av stålbalkar som står stabilt och kan ta vind, även när taket är utdraget, den mäter 3 x 4 m. Det som avgjorde det hela var att den långa balken var delad i två delar och inte en enda lång 4-metare. Det var ett jävla meck att få upp det till terrassen. Robert hjälpte mig att hämta kollit på Bauhaus, paketet var 304 cm långt och gick inte in i hissen. Vi fick helt enkelt öppna det utanför hissen och bära in balkarna en och en i hissen och vi kunde sedan vika ihop kartongen och också få med den upp. Nästa steg var att montera detta mekano också det var ett jävla meck. Toppramen var enkel men att få upp den på 2,3 meter höga pelare var desto värre. Jag kom dock på ett sätt att kunna fixa det själv som också lyckades efter visst besvär. Det ultimata är ändå att vara två, gärna tre, personer för detta. Nu står den där i alla fall. Det enda som återstår är att bulta fast det hela i terrassgolvet. Jag har köpt några franska träskruv för ändamålet.När det sluta blåsa så mycket blir det ett ölkok under pergolataket.

Nästa projekt är att tvätta terrassen med högtryckstvätten och fixa i ordning utebordet. Det behöver slipas och oljas in igen. Dessutom ska skruvar dras åt eftersom bordet har blivit mycket rangligt. Vädret är i och för sig bra. Men det blåser ganska mycket och just nu är det en rå och kall vind, något jag kände när jag monterade pergolan. Jag var ganska frusen när jag var klar med det. Hur som helst kommer det att bli lite drägligare under nästa värmebölja.

Annars då? Jag har bytt vårdcentral. Det öppnade en ny vårdcentral i det nybyggda höghuset på Kyrktorget. Jag gick dit direkt och listade mig. Det finns inte en chans i universum att de skulle vara sämre än min gamla vårdcentral – Närhälsan på kyrktorget. Inte en chans. Förhoppningsvis ska jag inte ha så mycket anledning att springa där nu när jag har fått ordning på det mesta i hälsoväg. Endast hjärntrötthet och tinnitus återstår, fast det får jag nog leva med under återstående tid på den här planeten.

Tränat har jag också gjort, tyvärr inte med samma intensitet och inomhusträningen har mer eller mindre avstannat sedan slutet av mars på grund av Coronan. Jag höll mig därifrån avsiktligt ett tag. De gångerna jag var där var jag den enda som bar handskar under passet. Även om det står en massa spritflaskor framme tycker jag nog att det har tagits för lätt på detta av vissa som tränade där. Men jag har ändå tränat med seniorerna, fast utomhus. Vi har kört cirkelträning utanför arenan i blåst, regn och hagel på tisdagar, på fredagar har vi varit ute och gått, framför allt har vi utforskat Paradiset i Partille. Mycket backar och trappor där, rejäla sådana, detta växlat med lite gymnastiska övningar då vi stannat till. Turerna har legat på 4-5 kilometer.

Annars har det varit lugnt i dessa Coronatider. Jag har distanserat mig socialt men inte helt och hållet. Vi har varit ute och handlat och vi har sett till att vara på diverse ställen då affärerna öppnar, då det är minst med folk. Det har gått bra. Tyvärr tror jag nog att detta Coronavirus har kommit för att stanna och vi får helt enkelt leva med detta i framtiden. Samhället kommer inte att vara i normala gängor förrän om tidigast två till tre år, både när det gäller beteende av gemene man och ekonomiskt. Det sistnämnda kommer nog att ta ännu längre tid att få balans i. Mest irriterar jag mig på folk som endast bryr sig om när de kan ge sig ut att resa. Men hallå! Det pågår en pandemi och det är bara att hacka i sig! Ger man sig ut och reser trots avrådan får man i så fall se till att ha en buffert så att man kan bekosta en eventuell hemresa själv om länder stänger ner (det lär ju komma en andra våg) och då kan man inte sitta och yla att UD ska plocka hem alla muppar som vägrar fatta hur saker ligger till. Det är bara att anpassa sig.

 

Ölarbete, terrassplanering och träning

För fem dagar sedan, i måndags, stod jag på terrassen och bryggde öl. En IPA som jag döpte till Summerburst. I förrgår torrhumlade jag genom att lyfta på locket och hälla i 110 gram Pilgrimshumle samt citronmeliss. Melissen kom från tre krukor som jag klippte upp i mindre bitar. Samtidigt hade jag kokat upp en trekvarts liter vatten. När det kokat upp stängde jag av plattan och hällde i melissen och sedan fick de stå och svalna till temperaturen var under 30 grader. Då hällde jag även ner detta i jäshinken (tillsammans med humlen). Nu börjar den bli klar för kallkrasch, kanske imorgon eller övermorgon.

Som jag skrev i måndags hade jag funderingar på att lösa detta med skugga på terrassen och få på det direkta solflödet rakt genom fönstren som då gör lägenheten till en bastu. Det jag har fastnat för är en pergola som jag kan skruva fast i däcket av kompositträ. Vilket gör den väldigt vindtålig. Den har ett tak som kan rullas ut över pergolan och sedan tillbaka, detta tak kan jag fästa med några mindre band. Det bästa är att måtten för de stället jag vill ha den på passar perfekt, jag kan till och med förankra hela ställningen i räcket och jag behöver inte borra ett enda hål i fasaden. En hake. Pergolan är 4 meter bred och 3 meter djup. Om den levereras med 3 respektive 4 meter långa balkar kommer det att bli hart när omöjligt att få upp dessa till lägenheten. Jag har ställt en fråga om detta till tillverkaren. Hur kollit är utformat vid leverans och jag lär nog höra av dem under kommande vecka. Om det skulle funka kommer det att vara guld värt och vi kommer att kunna nyttja terrassen på ett helt annat sätt. Håll tummarna.

Träningen under veckan har tagit lite fart igen. Jag har avverkat ett anta stavgångspass som gått riktigt bra. Det längsta blev min gamla standardlöprunda – Humlebadet tur och retur. 11,2 km. Inga problem alls. Dessutom drog jag in på Improve i morse och körde ett entimmas cage-pass. Riktigt kul att vara på’t igen. Jag har kört andra pass, men utomhus. Det hela verkar lovande.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 25 april, 2020 i Diverse, Hemma, Prylar, Träning

 

Bryggardag

Bra väder idag också. Dagens höjdpunkt blir ju naturligtvis en bryggning på terrassen. Snabbt som attan hade jag totat ihop ett recept igår kväll. Det blir en Summerburst IPA med Pilgrimhumle och citronmeliss som ska blir lite mer beskt. Tanken är att det ska bli ett friskt öl att svepa under varma sommardagar. Under dagen har jag stått därute och kokat och haft mig samtidigt som jag lyssnat på en ljudbok (om Tage Erlander) och naturligtvis tagit mig en bryggaröl också. Efter några timmar hade jag 11 liter öl i jäshinken som jag pitchade med jäst – Belle Sasion. Jag hade förvisso tänkt att fixa lite med fatrengörning och flaskning men det får anstå till imorgon. Nu står resultatet av min 64:e bryggning på jäsning.

Under bryggningen funderar jag på en lösning på ett av mina problem. Att få skugga på terrassen och avskärma direkt solflöde in i vardagsrummet. Jag ville sätta upp en markis men det är ett big no-no från hyresvärden. Inget borrande i fasaden, vilket jag i och för sig kan köpa. Dessutom måste detta solskydd eller vad jag ska kalla det stå pall för vind. Det är ganska marigt att hitta nå’t som funkar.

På sena eftermiddagen var jag dessutom nere på Partille rehab för att köra lite mediyoga för första gången med syfte att minska min inneboende stress och också mildra min tinnitus. Det är lite för tidigt att efter en gång säga något om det men negativ är jag inte. Jag måste nog ge det några gånger till.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 20 april, 2020 i Ölbryggning, Diverse, Hälsa, Hemma, Vardag

 

Till Paradiset

Det var verligen ett kanonväder idag, det är jag inte van vid. Carina och jag fixade till lite käk och kaffe på termos som vi skickade ner i en ryggsäck. Därefter gav vi oss av på en liten pickninck. Vi gick bort till Paradiset, ett villa- och skogsområde i Partille. Först kom vi till Himlastegen, en trappa på 90 steg som tar oss upp på åsen och in i Paradiset, bokstavligen talat. Där villaområdet slutar börjar en vandringsled som vi slog in på. Vi drog upp till Surketjärnen där vi parkerade och avnjöt medhavd mat och kaffe. En riktigt rogivande stund, där satt vi säkert i en timma och bara njöt. Den stunden fanns inga bekymmer, inget coronavirus, inget skitväder. Bara lugn och harmoni. Något som väl behövs i dessa tider och ger lite hopp om bättre tider, mer sådant. Det ska tydligen bli bra väder i veckan. Kanske en bryggning skulle vara på plats.

 
1 kommentar

Publicerat av på 19 april, 2020 i Diverse, Familj och Vänner, Hälsa, Träning

 

Fylleproblem

Det gick inte som jag hade tänkt mig idag när jag skulle testa mottrycksfyllar-stativet. Jag fick problem med fyllningen. Helt plötslig fick jag ett gasläckage och tömde gastuben (en sodastreamtub). Jag hade dock en kvar där det fanns lite gas i. Kopplade in den och körde vidare och då tog ölet i fatet plötsligt slut, samtidigt som även sodastreamtuben tog slut! Suck! Jag fick med visst besvär fyllt upp fyra flaskor. Det som funkade bra var rengöringen av fyllarna i stativet. Jag var nere i garaget och lånade Roberts minikeg, ett 4 liters fat. Som jag kunde fylla med vatten och starsan (desinficering) och köra igenom systemet med. Det gick smidigt. Jag passade även på att rengöra min beergun, en fyllare jag inte använder längre, den hade jag tänkt att sälja. Nu blir det en promenad till Rusta för att skaffa nya tuber. I-landsproblem för de flesta, stora problem för mig. Som tur är så är det bra väder ut och det blir i alla fall en solskenspromenad. Jag har ett fat med lättöl att fortsätta testena med och därmed två fat att rengöra, vilket i förlängen innebär ytterligare två bryggningar. To be continued.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 18 april, 2020 i Ölbryggning, Diverse

 

Datorslöjd

Idag har det varit den stora teknikdagen. Jag har ett antal (av olika anledningar) skrotade gamla bärbara datorer som är slaktade. Nu ville jag kunna plocka ihop en dator som funkar hjälpligt. Det behöver inte vara en racer-dator. Meningen är att den ska stå i garaget och vara uppkopplad med wifi. Detta för att kunna hålla koll på jäsning etc på distans utan att man ska behöva åka dit bort stup i kvarten samt även kunna styra utrustning och temperatur hemifrån.

Efter en hel del pill och letandes i skrotlådan kunde jag fiska en hårddisk, lite RAM-minne och en wifi-enhet. Jag hittade en gammal dator där det hela skulle kunna lira ihop. Efter lite knep och knåp i BIOS samt tillverkning av startbar USB-sticka kunde jag till slut få kontakt. Jag hade en gammal nedtankad version av Windows 7 som jag lyckades installera, dock kunde jag inte aktivera den eftersom koderna hade gått ut så den fick gå som en icke genuin Windows-installation. Det funkar det också, bara det att varje gång man startar upp datorn kommer en aktiveringsdialog upp som man få klicka sig förbi. Vidare är skrivbordet svart och det går inte att ladda ner uppdateringar. Annars funkar den. Jag hade en egenköpt DVD – en retailversion av Windos 7 Ultimate – som jag inte hittar. Misstänker att den blev utlånad och jag har inte fått tillbaka den. För våra ända mål funkar dock detta. Det enda bekymret var att jag bara hade en modul av RAM-minnet av typen DDR1, en ynklig sak på 1 GB. Därför kan den inte anklagas för att vara snabb, men det var för segt och jag blev tvungen att skrinlägga detta. De andra två datorerna har pajade grafikkort och vill inte starta med bild. Men så sa Carina att Hon hade en gammal harv som Hon inte använde och kommer att använda, den kunde vi ta.

Och nu sitter jag med denna tingest, en Windows 8-kärra med 8 GB RAM. Den rullar på mycket bra. Det som nu återstår är att blåsa denna dator helt och lägga på en ny image så att all Hennes data försvinner. Jag har ett par licensnycklar av Norton antivirus och donerar en till denna dator, dessutom har jag ett Office-paket (2010) som jag kan trycka ner. I övrigt ska vi inte ha något annat än programvara för ölbryggningen (inklusive Beersmith). Ju mindre krafs vi har i den, desto bättre. Nu ska vi vara fyra där nere som samsas om den men jag skapar en inloggningsprofil för oss alla. Vidare ska vi kunna surfa också för att leta fakta på nätet om vi kör fast, mest google och youtube. Lite bryggardokument ska jag lägga ner också som manualer, tabeller etc, som kan vara bra att ha.

I samband med detta då jag rotade runt i mina minnesmoduler, kollade jag hur minnes statusen var på min egna bärbara. Det visade sig att den hade ynkliga 4 GB. Jag rev isär den för att kolla vad jag hade för typ av minne. Och se! Typen var av DDR 3 och jag hade plats för två moduler. I lådan hade jag två DDR 3 moduler om vardera 8 GB! Ut med fyra och in med de två åttorna. Jädrar i gatan vilken fart det blev på den datorn efter det bytet! Den går som ett skott! Det har varit en riktigt trevlig pysseldag, idag.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 15 april, 2020 i Datorer och webbsidor, Hemma