RSS

Cykeln säger ifrån

Igår var jag alldeles för trött för att skriva. En jobbig arbetsvecka tog ut sin rätt och gjorde en bra attack på min mentala trötthet. Men en dos av min medicin fixade det hela, cykelpendling alltså. I ärlighetens namn var det inte så himla kul att cykla igår. En envis (men dock inte klockren) motvind höll mig på det lägre tempot. Jag fick slita en del, trots allt så var det ändå inte min värsta cykling jag genomfört. På jobbet var det lite halv-lojt. Det verkade som om de flesta gick och väntade på att dagen skulle ta slut, vilket den också gjorde.

Cyklingen hen blev också en seg historia, vinden hade vridit och jag fick motvind igen. En lika skum motvind som på vägen ut på morgonen. Det är inte alltid jag har motvind både till och från jobbet. På vägen hem började det att rassla betänkligt nere från drevet. Jag misstänkte att det var lite brist på meterialvård som var orsaken. På grund av ombyggnaden av terrassen har jag inte haft något ställe att stå på för att tvätta av cykeln, smörja kedja etc. Normalt har detta rasslande varit på mellanklingans lägre växlar. Men nu hade jag även detta oljud på den stora klingan. Jag kunde känna pulserandet ut i pedalerna. Nu beslöt jag mig för att testa på den lilla klingan också och där var det likadant. Hmm… kunde det vara vevlagret som var på väg att pensionera sig. Det verkar vara lite långsökt. På cykeln rullandes bestämde jag mig för att ta en annan väg hem via Sävedalens cykel för att kolla upp det hela. Det var som jag misstänkte, bara lite torr kedja. Jag fick lite olja att smörja upp och sedan drog jag hem de sista tre kilometerna på en hyfsat tyst cykel. Case closed.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 30 april, 2016 i Träning

 

Har jag blivit senil?

Det var ju ett herrans regnande när jag gick till omklädningsrummet. med andra ord regnstället på. Ett bra beslut. Hem resan gick också, trots regnet ganska snabbt. 55 minuter efter jag startade stod jag framför porten hemmavid. Då kunde jag konstatera att jag inte hade med mig nycklarna, de låg kvar på hallbyrån. Ridå! Det var bara att vänta in Carina. Shit happens! Och jag får skylla mig själv. När jag kom upp till vår våning och klev ur hissen satte jag mig en stund. Jag passade på att plocka va mig regnstället och skoskydd, det fanns ju ingen anledning att sitta där och vara påbyltad. Då gjorde jag min andra upptäckt. Min cykeljacka hängde kvar i skåpet i omklädningsrummet. Jag hade banne mig bara dragit på mig regnjackan. Det förklarar lite varför det kändes lite kyligt. Nu har jag verkligen blivit senil, eller?

Jag fördrev tiden med att ringa min yngste grabb och snacka med honom och höra mig för hur det gick med hans nya inslagna väg att bli förälder. Efter ca en kvart dök Carina upp och jag kunde avsluta samtalet och kom in i lägenheten. Tur var väl det.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 28 april, 2016 i Träning, Hemma, Familj och Vänner

 

Teknikpass

I morse blev det åter igen cykling till jobbet. Inget skönt väder, 2 plusgrader och en knepig nordanvind som jobbade både för mig och emot mig. Kunde ju önska mig lite roligare förutsättningar eftersom jag dessutom var tungt lastad med jobbdator, lite extra kläder, mat etc, så cykeln vägde nog ca 30 kg. Trots allt detta kunde jag till min stora häpnad konstatera att jag hade cyklat ut på 56 minuter. Den klart snabbaste cyklingen ut i år och ändå vräker jag inte på för fullt. Jag tror minsann att jag har blivit ett snäpp vassare nu. Trägen vinner.

Hemfärden synkades med Carina och vi gjorde ett stopp vid restaurangen Två Kockar som ligger i anslutning till Sävenäs Sopförbränningsstation. Där blev det ett föredrag om cykelteknik av Lars Therp som är chefsmekaniker på SAXON. Aha-upplevelserna flödade denna kväll, inte bara hos mig utan även bland de andra deltagarna. Jag blev lite besviken i början för jag trodde att det skulle bli lite mer hands-on-kurs, men föredraget var jättebra och gav mycket. Vi fick cykla hem i mörker, men förutseende som jag är hade jag med mig en liten cykellampa (har alltid med den) så att vi inte cyklade hem helt mörklagda. Med på hemresan var även min cykelkompis Kenneth och det var en nöjd trio som trampade hem. Nu i bingen för imorgon skall jag cykla (igen)…

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 27 april, 2016 i Familj och Vänner, Prylar, Träning

 

Klart!

Nästan klart, kanske. Det är en ändplåt som skall läggas på ytterkanterna. Ca hälften återstår. Det blev ju ganska snyggt ändå. Det skall slutföras imorgon och de gör nog detta på en timma. Jag har spolat av hela terrassen och uterummet med högtryckstvätt. Vi har flyttat ut det mesta på terrassen igen men det är några kartonger som får stanna kvar här inne till helgen. En del skall ner i källaren dessutom. Men jag kan ändå säga att det värsta är över. Underbart! Nu hoppas jag bara att vi får fint Valborg och Första Maj-väder så att vi kan starta upp grillsäsongen

20160426_161739

20160426_163851

Ganska snyggt, va!?

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 26 april, 2016 i Hemma

 

Att härda ut

Fortfarande är vår terrass under ombyggnad, fast nu börjar jag se ljuset i tunnelm. Förhoppningsvis kommer det att vara klart i morgon. Då skall jag flytta ut allt från vardagsrummet och göra uterummet beboeligt först. Men innan dess måste jag nog blåsa rent hela terrassen med högtryckstvätten för att få bort allt sågspån och lite annat krafs.

Idag har jag vilat och det kändes faktiskt ganska skönt. Kanske blir det vila imorgon också. Nu gäller det att härda ut denna vecka utan att mentalt klappa igenom. Varje dag är en kamp nu för tiden. Nästa vecka blir dock lite bättre med enbart tre arbetsdagar. Det är inte så enkelt att jobba med mental trötthet. Jag vet! Många har sagt det! Detta med sjukskrivning. Just nu är det inte läge och det beror på ett antal olika parametrar som samverkar runt omkring mig. Så det anser jag vara färdigdiskuterat. Sammanvägt gör detta att jag biter ihop och härdar ut så gott det går. Men trots allt så är den mentala tröttheten det största hotet mot mig just nu. Var tog friåret vägen? Mindre än två år kvar till min 62-årsdag.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 25 april, 2016 i Hälsa, Hemma

 

Trägen vinner

Ilska på morgonen vändes tills glädje. När jag vaknade upp och tittade ut och fick se snötäcket ute blev jag riktigt förbannad. Fast det gick snabbt över eftersom jag visste att skiten skulle försvinna ganska snabbt idag. Det förändrade inte mina planer på att ta ett löppass. Jag skall erkänna att jag inte hade större lust idag, latmasken gjorde ett angrepp på mig men jag övervann detta och gav mig ut. Något som jag på långa vägar inte ångrade. Den enda fadäsen var att jag hade glömt min flaska med sportdryck på köksbänken. Med det faktumet (som jag hade noterat då jag startade passet) bestämde jag mig för att korta ner runda till att bara omfatta Kåhög (6,4 km). Humlebadet fick vänta. Förr var det inga problem att dra en mil utan vätska, men min kropp är inte som den var förr och därför bestämde jag mig för att korta ner turen, jag vill inte ta några risker.

Vädret var ganska så perfekt. 8-9 grader, halvklart och en mycket svag vind. Jättefina förhållanden alltså. Detta avspeglade sig också på löpningen. Det kändes kanonbra och jag fokuserade på att få fram höger ben (som jag gjorde förra gången) lite mer. Eftersom markkontakttiden fördelar sig på 52% på höger och 48% på vänster. En ganska tung isättning av höger fot/ben alltså. Detta vill jag få bort. Jag kände att tempot var högre än vanligt och jag såg det också på min puls men det funkade trots allt bra och det höll ihop hela vägen. Väl hemma kunde jag till min jättestora glädje (och lycka) konstatera att markkontakttiden hade fördelat sig på 49,8% på vänster fot och 50,2% på höger fot. helt OK. Och ännu gladare blev jag när jag såg att jag hade snittat de 6,42 kilometerna på 6:47 min/km. Det har jag numera inte ens kunnat drömma om. Jag har hela tiden varit inställd på att ligga mellan 7 0ch 7:30 per kilometer. 6:47 var ju helt otroligt och jag har nu gått tillbaka i mina gamla träningsdagböcker för att hitta igen när det skedde senast. Och jag fick banne mig gå tillbaka till den 27 april 2013 för att hitta det senaste passet, då jag sprang 7 kilometer ner till Kristinedal och snittade 6:57 per km! 3 år sedan! Så Ni kan verkligen förstå att jag är långt mycket mer nöjd än vanligt! Ni ser! Trägen vinner till slut! :-)

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 24 april, 2016 i Träning

 

Denna dag behövdes

Idag har varit en vilodag och det har nog varit bra. Trots 10 timmars sömn har jag varit lite smådarrig idag. Fortfarande ser vardagsrummet ut som ett tattarläger. Ombyggnationen av vår terrass har tagit helgpaus och är kanske klart på tisdag. Sedan skall ju allt släpas ut igen och det hela skall ställas i ordning. Suck! Det jag håller på med just nu är att beta av lite punkter på min digra to-do-list och det är en hel del som försvunnit. Tack för det. Det har inte varit någon större idé för mig att hitta på något idag, jag har hållit en låg profil. Det mest avancerade idag var att dra till Willys med Carina och handla. Nu inser ja att jag behövde denna dag.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 23 april, 2016 i Hemma

 
 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.