RSS

Förberedelser

Äntligen är en arbetsvecka över! Eftermiddagen och kvällen har ägnats åt förberedelser inför morgonens cykeltävling, Västkusten Runt. En nätt liten tur på 221 km med 2700 höjdmeter. Inte så flack med andra ord. Efter en del träningsmil kommer jag nu att få köra ett motionslopp på mina Fulcrumhjul. Vet inte om de gör så mycket på snittempot men det kommer i alla falla att inte belasta mina artärer så våldsamt. Vädret ser ut att bli lovande och om prognosen håller blir det medvind från Lilla Edet in till mål. Jag håller tummarna för det.

Idag fick jag också tid till Sahlgrenska för att ta bort den där jäkla fläcken jag har på ryggen. Tisdag den 7 juni skär de i mig och så får jag väl vänta en vecka eller två för att se vad de får ut för information ur den där hudslamsan.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 27 maj, 2016 i Hälsa, Tävling

 

Sista dagen

Vaknade upp till en rejäl dimma, solen lös dock och vi hann en knapp kilometer innan dimman var borta. Men det var kyligt, endast 5 plusgrader och jag kunde nog dragit på mig ett plagg till. Denna dag blir min absolut sista arbetsdag ute på Arendal och tillika pendelcyklardag dit. Imorgon (eller rättare sagt) klampar jag in i en ny byggnad och kan påbörja arbetet med att reka en ny cykelväg till kneget. Den kommer att bli kortare men ackså jobbigare eftersom jag skall uppför alla backar efter Vårväderstorget samt trampa Hjalmar Brantingsgatan upp. Det skall bli intressant. Jag har redan rekat en tre – fyra alternativa vägar.

På hudmottagningen igår var det väl inte så skojsigt de vill karva bort en fläck och de skulle ringt mig idag om en tid, men icke. Får väl stöta på dem imorgon. Strax skall jag fara hemåt men ta en liten omväg till Sportsson vid Backaplan för att hämta ut nummerlappen till Västkusten runt och sedan möta upp frugan för en gemensamcykling hemåt.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 26 maj, 2016 i Hälsa, Jobb, Träning

 

Springa snabbt

Carina och jag fick en riktigt fin tur på cyklarna i morse. Jag hade hoppats en lika fin tur hem, så blev det dock inte. Ingen katastrof men det var molnigare inte lika solig. Varmt var det men blåsigt så vi fick tugga lite motvind på hemvägen. Detta var min första av endast två pendelcyklingar. Jag snittade 21,3 km/h till jobbet idag. Då kan detta jämföras med Göteborgsvarvsvinnare, Richard Mengich som kutade runt den 21,1 km långa sträckan på 59:36. Det gör en snittfart på 21,25 km/h. Dvs samma snittfart jag har på cykeln till jobbet (22,4 km)! Det är ju helt groteskt snabbt! Då kan jag förstå hur snabbt dessa springer. Imponerande.

Imorgon skall jag till Sahlgrenskas hudmottagning och det besöket ser jag inte fram emot. Var på Närhälsan 12 dagar tidigare, då skrevs en remiss och de ringde i fredags om jag ville komma. Från primärvård med remiss till specialistmottagning på 12 dagar. Det bådar inte gott i mina ögon. Men jag får se imorgon vad det rör sig. Fast lite ängslig är jag nog, skall jag erkänna. Nu skall jag återhämta mig lite och slappa. Känner att jag behöver det.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 24 maj, 2016 i Hälsa, Träning

 

Microsoft support

Idag fick jag en kallelse till hudkliniken på Sahlgrenska till nu på onsdag för att undersöka min hudfläck på ryggen. Om det från det att jag är på Närhälsan och visar upp den, remiss skrivs och jag blir kallad till hudkliniken inom loppet av 12 dagar är jag ganska övertygad om att det är en tyken jävel som parkerat på ryggen min. Nåja! Jag får väl se vad de säger men jag förväntar mig inga goda nyheter.

Idag ringde också ”Microsoft support” till min telefon och jag spelade förtvivlad och panikslagen så tjejen i andra änden blev lite ställd. Jag var ju på jobbet och det skulle ta två timmar hem. Hon sa att hon kunde ringa tillbaka då. He-he. Och det gjorde hon. Hon frågade mig om jag satt vid datorn nu och det gjorde jag. Jag sa att jag var inne på Microsofts supportsidor och hon kunde guida mig fram. Hon sa att jag hade fått ett virus nedtankat och jag bad så mycket om förlåtelse, för att det kanske berodde på att jag hade en piratkopia av Windows mediaplayer. Sedan frågade hon om jag hade något speciellt på datorn. Jag svarade att jag bara hade porrfilmer. Men när jag frågade om viruset kunde skada alla porrfilmer och det eventuellt kunde överföra veneriska sjukdomar i digital form, då la hon på luren. Jag skrattade länge och gott. Jag hade uppehållit dem ett bra tagit vilket gjorde att de inte ringde till andra, kanske mer lättlurade personer. Alltid lika roligt att jävlas med dessa. Jag uppmanar alla att göra så och inte bara daska på luren. Så var den dagen räddad. He-he! Det kände gôtt!

Nu har jag gjort i ordning cyklarna för morgondagens pendelcykling till jobbet. Jag har också tittat över min Focushoj inför lördagens Västkusten runt.

 

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 23 maj, 2016 i Diverse, Hemma

 

Härligt Göteborgsvarv

Nej! Jag har inte försvunnit! Jag har bara varit fullt sysselsatt denna helg. Svåger och svägerska kom ner på besök och för att springa Göteborgsvarvet och jag vill ju passa på att umgås med dem.

Uppladdningen inför varvet har inte varit optimal. Totalt 186 sprungna kilometer detta år, men en helsickes massa cykling (248 km i år). Den mesta löpningen hade bestått av korta rundor runt Kåhög på 6,4 km. På senare tid hade jag rampat upp till några längre rundor till Humlebadet på 11,1 km. Jag körde ett 6 timmars i Skövde och fick efter mycket vånda bryta vid halvmaran som jag med nöd och näppe nådde.

Nu är däremot situation helt annorlunda. Inför detta lopp känner jag trots den klena löpmängden att det inte borde vara några problem. Alla pendelcykling har gett mig en riktigt bra grund och en bra ork. Vädret var helt perfekt. Det fanns dock en svag sydvästlig vind som inte skulle skapa några problem. Temperaturen låg på 14 grader och det var molnigt. Det blev stundtals ganska varmt under loppet men det var jag förberedd på och jag visste också hur jag skulle hantera det. Inga problem.

Jag startade mitt 15:e Göteborgsvarv i Volvogruppen kl 14:02 och när vi stod i startfållan och väntade på startskottet kunde vi på storbildsskärmen se hur segraren Richard Mengich sprang in som segrare på 59:35, första gången någon gått under timman på varvet. Jublet visste inga gränser i startfållan. Strax efter gick startskottet. Jag hade som vanligt placerat mig längst bak i fållan. De första två kilometerna var ganska sega (kändes det som). En enda gång under loppet tittade jag på klockan och det var när den surrade en kilometer. 06:49. alldeles för fort och jag korrigerade snabbt. Jag hittade snabbt det där behagliga bekvämtempot och det behöll jag hela vägen

Det blev en total bekymmerfri löpning hela banan runt. Det fanns inte en enda punkt på banan där jag dippade. Löpning och tempot var osedvanligt jämnt. Jag ägnade hela loppet åt att ta in alla intryck från publik och spelande orkestrar. Det var en avslappnad och njutningsfull resa. Totalt bekymmerfri löpning hela vägen. Jag kände inte att det var jobbigt. Det kändes verkligen som det klassiska som en dag på jobbet. Hela loppet blev en enda behaglig njutning. Jag kunde även konstatera att det var inte samma trängsel i år som förra året och att det var lite bättre tryck på musik och publik i år. För en gång kändes det kul att springa varvet och jag såg bara publik och musikband passera och tänkte inte på att jag var ute och sprang.

Förra året sprang jag på 2:56, förvisso med Cordarone (en hemsk betablockerare) i kroppen och jag hade en liten förhoppning att komma runt under 2:50. Döm om min förvåning när jag tittade på klockan efter målgång: 2:39:48!! Jag fick ett glädjefnatt. Jag hade lyckas snitta halvmaran (21,33 km på min Garmin) på 7:29 per kilometer. Ett kanonbesked inför sommaren och inför Ironman i Kalmar. Jag har inte dragit en halvmara så snabbt efter min aortadissektion. Så! Ja! Jag är så galet sjukt nöjd med detta. Det här var en framgång jag verkligen behövde.

Att sedan svåger och svägerska också tog sig i mål i sina livs första halvmaraton gjorde ju inte saken bättre och de var också pigga och fräscha. Grymt jobbat av dem och de imponerade. Nu skall det bli två dagars cykling i veckan, tisdag och torsdag. På lördag smäller det igen i form av cykelloppet Västkusten runt. Banan mäter 22 mil och det känns jätteskönt att ha en framgång som 492898_230672588_Medium-1Göteborgsvarvet att luta sig mot.

 
4 kommentarer

Publicerat av på 22 maj, 2016 i Familj och Vänner, Tävling

 

Gick på pumpen

Strax efter 18 fick jag meddelande från Carina att Hon var på G ut från jobbet. Jag stängde ner datorn och drog till omklädningsrummet. Ett snabbt ombyte och snabbt upp på cykeln. Sedan blev det hårdkörning ner till Hjalmar Brantingsplatsen där Hon mötte upp. En knapp halv kilometer efter så kändes det konstigt, jag tyckte det slog i bakdäcket bara jag körde över en asfaltskant. När vi kom till Ringögatan stannade vi. Jodå! Bakdäcket var paff. Jag har haft en smygpunka, det visste jag innan. Ventilen var lite småskum. Det var bara att stanna och byta slang. Under tiden kom en kille förbi och började tjata. Att han inte hade alla hästar hemma och ett antal bokstavskombinationer stod klart efter några sekunder. Han var riktigt irriterande. Jag brydde mig inte för jag höll på att byta slang, men Carina kokade av ilska och hade all möda i världen att behärska sig. När jag väl bytt slang och krängt på däcket på fälgen igen så visade att pumpen jag hade inte fungerade. Arrrgh! Irritationsmomentet gick iväg till slut och jag kollade på en däckverkstad som låg i närheten men de hade stängt.

Då kom en annan snubbe gåendes, stannade till och frågade på engelska om han kunde hjälpa till. jag berättade att jag fått en punka men min pump funkade inte. Och då! Hör och häpna! Han frågade om jag ville låna hans! Japp, svarade jag och han fiskade upp en pump ur ryggan. Han var själv cyklist men hade den inlämnad för reparation. Allvarligt talat! Hur stor är sannolikheten att man står på Ringön med punka och en snubbe går förbi och lånar ut en cykelpump!? Helt sanslöst. Under tiden detta hade hänt så hade Carina ringt en vän som kom och hämtade oss. Jag hade förvisso luft i däcket så att jag kunde ta mig hem men Carina ville inte riskera något så vi väntade in vår vän som fiskade upp oss. Jag kan fortfarande inte begripa hur lite sannolikheten var för att en snubbe går förbi med en cykelpump i ryggan. Tacka fan för att jag inte vinner på lotto. Grmt mycket tack, supersnälla Siv!

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 19 maj, 2016 i Diverse, Prylar, Träning

 

Shared space

Idag kändes det inte riktigt som om det var sommar ute. Det blåste som under de goda dagarna i höstas på Oljevägen och jag fick återigen känna mig levande i allra högsta grad. Trots detta gick det att hålla ett hyfsat tempo. Mina ansträngningar att på Hjalmar Brantingsplatsen försöka missa alla tvåbenta slumpgeneratorer lyckades även denna morgon. Det är faktiskt otroligt svårt att säga om Göteborgs infrastruktur för cykel är bra eller dålig. Det är antingen det ena eller det andra. Ingen mellanmjölk här. Vissa GC-banor är toppen och på andra ställen är det hej-kom-och-hjälp-mig. Hjalmar Brantingsplatsen är ett sådant exempel. Jag har även GC-anor där det inte finns utmärkt vilken del som är gångbana eller cykelbana. Denna shared-space-lösning är inte bra. Vare sig för fotgängare eller cyklister och jag förstår inte varför trafikplanerarna envisas med detta. Vi har en nybyggd sträcka i Lexby – Partille och där är det gående och cyklister om vart annat. Inte så konstigt att vi som cyklar många gånger vill vara på vägen istället. Är det inga fotgängare som ställer till det så är det fordon som använder cykelbanan som parkering. Nu hoppas jag att hemresan blir lika incidentfri som i morse.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 18 maj, 2016 i Träning

 
 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.