RSS

Bryt ihop och kom igen

Jag känner mig mer och mer mentalt nedbruten. Jobbet suger musten ur mig. Det har inget med stress att göra utan med den situation om försäljning av vissa delar. Jag tillhör (med 95% sannolikhet) de olyckliga (eller lyckliga) som skall följa med i en försäljning. Naturligtvis kommer vi som drabbas inte få veta något förrän i sista minuten och då slipsarna delat upp sina pengar och det är väl då jag få reda på vilket bomullsfält jag skall ge mig ut på. Det går inte att planera och vårat team (för att inte säga hela företaget) löses upp på samma sätt som om man skulle släppt en brustablett i vatten för att lösas upp. Innan är tabletten fast och stabil. Detta i kombination att komma tillbaka på banan mentalt efter all hjärtablationer, Cordaronemedicin och annat jävelskap har tagit otroligt styggt på mig.

Jag har fysiken men jag har inte med mig det mentala med mig det går upp och ner. Jag har brottats med sviktande motivation och varit tvungen att lägga all min energi på att överleva på mitt jobb. Ett bra exempel på detta är gårdagens försök till träning. Efter min arbetsdag gav jag mig ut på en lite löptur som redan efter 100 m övergick i en mardröm. Allt tog emot, det kändes tungt och jag kände att inget var bra (utom orken). Jag kunde helt enkelt inte förmå mig att driva mig framåt. Efter 500 – 600 m insåg jag att detta inte skulle fungera och bestämde mig för att vända vid en (1!) km. Dessa sista hundratalet meterna utvecklade sig till en total mental kamp där jag fick fajtas för varje steg. När klockan pep för en kilometer var jag helt slut då jag vände. Efter ytterligare 50 m var jag tvungen att gå och även det insåg jag att det skulle bli ett helvete, vilket det också blev. Efter sju sorger och åtta bedrövelser kunde jag tårfylld ta mig in i lägenheten, rasade ihop i soffan och somnade på stubben. Jag hade den fysiska orken men inte den psykiska orken. Detta var den värsta mentala genomklappning jag har haft sedan 48 timmars i Skövde 2011.

Jag vet ärligt talat inte riktigt vad som händer samtidigt som jag förstår, men det bådar inte gott för resten av sommaren. Några dagar tidigare kunde jag utan några som helst problem springa ner till Sävedalens cykel och hämta min Nishiki. Jag hade förvisso en tuff cykling i måndags trots att jag inte kände mig trött. Så jag börjar med andra ord bli allvarligt fundersam medan osäkerheten och informationstystnaden från ett företag som sysslar med informationsteknologi är total. Slutsatsen är att byta jobb och detta har jag haft uppe förut. Oavsett vad omgivningen säger så finns det inga företag idag som anställer gamla gubbar, speciellt inte i min bransch. Åldersdiskrimineringen är total och inte ens mitt fack vill ta upp det. De fokuserar på mera PK-riktiga diskriminerningar som kön, religion, homofobi och allt vad fan det kan vara. Så klyschan att byta jobb kan man bar ge en spark där bak. Jag letar och jag har ansökt och får jag nytt jobb? I helvete heller! Inte ens inom min egna koncern får jag nytt. Så det enda en person i mitt läge kan göra är helt enkelt att bita ihop, hacka i sig och fortsätta framåt. Får väl se hur länge till jag pallar innan samhället belastas med en ny långtidssjukskrivning av denne arbetsskygge jävel. Att jag blir brutalt misshandlad (mentalt) av jobbet räknas ju inte för utbrändhet är ju bara skitsnack.

 
1 kommentar

Publicerat av på 1 juli, 2015 i Hälsa, Jobb

 

Kalsongkontor

Nu är det semestertider och kontorslandskapet där jag sitter blir mer och mer tomt. Mina två teamkamrater är inte heller inne och jag är ensam. I det läget finns det ingen större anledning för mig att sitta där i ett mer eller mindre tomt kontorslandskap och tomt i den hagen jag sitter i. Därför tar jag min dator och sätter mig hemma, där man kan sitta i kallingarna om man vill – med andra ord så befinner jag mig på kalsongkontoret. Officiellt heter det i vår globala team planering home office. Men kalsongkontor tycker jag låter skojsigare. Dessutom sparar jag två timmars restid per dag. På fredag skall jag dock åka in till det officiella kontoret, då har jag ett par möten att diska av.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 30 juni, 2015 i Diverse

 

Poliseskort

Trots en hyfsat bra medvind blev det ändå en ganska seg hemfärd som till min stora förvåning avverkades på 56 minuter, trots att vi inte tog i så att vi sprack. Kenneth låg ute på själva Utbyvägen och cyklade (han vägrar att cykla på cykelbanor och jag förstår honom). Denna dag låg en polisbil väldigt tålmodigt efter honom ett tag och väntade på ett omkörningstillfälle. Det kom några hundra meter senare och jag trodde nog att de skulle stanna honom, men icke, de körde lugnt vidare och min medryttare klarade sig utan reprimander. Jäkla turgubbe! Annars kunde vi njuta av en ganska fin tur hem. Det hade öppnats en ny cykelväg genom byggområdet vid Marieholm som faktiskt var helt OK. Den höll till och med bättre kvalité än en del av de cykelbanor jag färdas på.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 29 juni, 2015 i Träning

 

Seg morgoncykling

Vaknade upp och kände mig extremt seg idag. Kanske inte så konstigt för min CPAP hade registrerat i snitt 12,9 apneér i timman i snitt mot vanliga 2,2 i snitt. Min seghet gick också ut över cyklingen till jobbet idag som gick osedvanligt segt. Kenneth körde ikapp mig på Kruthusgatan. det hjälpte inte att han låg före och tog vind jag var helt död i kroppen och halkade obönhörligt efter. Vi hade motvind, kanske inte så farlig men jag upplevde den som hemskt jobbig. När jag väl sitter där på cykel är det inte så mycket att gnälla över, det för mig inte framåt. det är bara att bita ihop och trampa. Dessutom fick vi några regndroppar på oss fast det var inte så besvärande. Jag upplevde mer motvinden som min stora fiende denna morgon. Det var skönt att Kenneth dök upp denna morgon så att jag slapp att cykla ensam. Det tog 65 min och på något konstigt jäkla sätt lyckades jag snitta drygt 20 km/h fast det inte kändes så på långa vägar. Tur i oturen så hade jag bra flyt utan några stopp. Bara några I-zombies som jag fick runda.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 29 juni, 2015 i Hälsa, Träning

 

Det funkade bra

I går natt invigde vi våra nya mörkläggningsgardiner i sovrummet. Ja, jag vet. Det låter ju som om vi hade flyttat tillbaka till åren under andra världskriget men så är det inte. Både Carina och jag vill ha det mörkt när vi sover och det blir lite svårt när solen börjar stråla in si så där vid femblecket på morgonen. Sol i all ära det tar jag gärna men när det är helg då vill jag sova ut, vilket kan behövas efter 5 dagar på ett jobb med bottenstämning. Idag sov jag till tjugo över tio och det kändes sååååå sköööönt! Synd att vi två är så slöa med vissa saker. Detta hade vi ju pratat om sedan vi flyttade hit 2009.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 28 juni, 2015 i Hälsa, Hemma

 

Mixad dag

Jaaaa! Idag har jag fått sova! Hurra! Jag älskar att sova och kunde vakna idag strax efter kl 10 till lukten av nymalet kaffe. Jag satte mig först vid datorn för att uppdatera mig om pågående tävlingar denna dag. Annars har det varit en ganska blandad dag med lite av varje. Jag sprang (blygsamma 3,3 km) ner till Sävedalens cykel och hämtade min pendelcykel som fått ett nytt bakhjul (garanti) och cyklade hem den. Sedan kollade jag läget på loppen igen (Fotrallyt, VM i låmgdistanstriathlon och ett par till) innan Carina och jag gick ner till Allum där jag skulle in på Kjell & Co och byta en väderstation jag köpte för tre veckor sedan och vi skulle kolla på en dammsugare på Clas Ohlson. Vi gjorde även en sväng in till Hemtex och köpte mörkläggningsgardiner till vårat sovrum, något vi pratat om sedan vi flyttade hit för fem år sedan. Äntligen fick vi tummen ur och vi slipper vakna alldeles för tidigt av att bli bländad av solen (som i och för sig är ganska trevligt, men inte då). Slutligen blev det en vända in på Willys för att hämta ut ett nytt lass mediciner som kommit med posten. Efter att ha satt upp våra nya mörkläggningsgardiner, sitter jag åter och följer vänner och bekanta på  de olika loppen. Det enda som återstår idag är att knäppa händerna och be till högre makter att Svenska Spel befriar mig från mina vardagsplågor.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 27 juni, 2015 i Hemma

 

Jämt och bra

Äntligen kom det tillfället då det var dags att släcka datorn på jobbet och ge dig av hemåt. Kenneth och jag möttes av ett härligt sommarväder och jag kunde för första gången cykla i kortärmat. Underbart. Vi slöade inte utan cyklade på så fort trafik etc medgav, påhejade av en ganska svag medvind. Men hem kom vi och när jag stoppade klockan visade den exakt på sekunden 50 minuter. Helt OK. Nu är det helg och nu skall jag sova – länge!

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 26 juni, 2015 i Träning

 
 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.